Wemind

Bloggen PsyBlog gör en lättillgänglig genomgång av forskning som finns på hur optimister, pessimister och realister uppfattas av sin omgivning. Det talar för optimisterna…

I en rapport som presenterades igår från Sveriges kommuner och landsting (SKL) är det stora skillnader mellan hur män och kvinnor behandlas i svensk sjukvård. Övergripande gäller att kvinnor har längre väntetider för att få vård och de också undersöks mindre noggrant. Ibland finns låg acceptans för kvinnors sjukdomar och symptom och besvär avfärdas som gnäll medan män med samma symptom skickas till provtagning. I vissa fall är det dock männen som drabbas av ojämlikheten. Exempelvis anses depression vara mer en kvinnlig sjukdom än manlig varför vissa deprimerade män blir förbisedda.

På dagens ledarsida i DN kommenterar Karin Rebas rapporten och menar att den speglar läget i det övriga samhället vad det gäller ojämställdhet. Hon menar att de stora problemen är att dessa frågor inte lyfts fram, prioriteras och att det inte tas krafttag för att göra något åt det.

“Det vore befriande om någon sjuk, vårds- eller jämställdhetsminister kunde ta intryck av den befintliga forskningen och kräva att frågan skulle lyftas upp och prioriteras. Kvinnor borde inte behöva nöja sig med sämre vård.“ (Karin Rebas, DN)

Andra bloggar om: Svensk sjukvård, Jämlikhet

Enligt en amerikansk undersökning använder 70% av de tillfrågade internet som en av sina primära källor för att söka information om hälsa. 72% använder läkare som sin primära källa och 30% nämner tidningar. 2/3 använder sökmotorerna när de letar efter information och i åldersgruppen 18-34 år använder 25% av de tillfrågade internet för att söka information därför att de tycker att det är pinsamt att diskutera hälsofrågor med andra. Mer om undersökningen på It i vården.

Andra bloggar om: Vård, It, Hälsa

Regeringen har beslutat att Socialstyrelsen skall utreda behovet av utbildning för psykiatrins baspersonal. Samtidigt skall ett förslag på hur en webbaserad utbildning skulle kunna se ut lämnas.

“Dels handlar det förstås om att höja kvaliteten inom vård och omsorg av psykiskt sjuka och funktionshindrade, men även för att kunna konkurrera om arbetskraft genom att vara en attraktiv arbetsgivare,” säger socialminister Göran Hägglund i ett pressmeddelande.

Uppdraget skall redovisas senast den 15e november i år.

Andra bloggar om: Psykiatri, Socialstyrelsen, Svensk sjukvård

I dagens nätupplaga av Dagens Medicin publiceras två artiklar på tema sjukskrivningar och vård för utbrändhet. I artikeln “Vi måste bryta med den gamla vänta och se-mentaliteten kring utmattning” menar Lars-Gunnar Gunnarsson, Anna Hertting att vi i första had måste få bort destruktiv sjukskrivning och göra det möjligt för sjuka att få behandling i ett tidigare skede. Behandlingen bör också vara bättre anpassad till sjukdomen. Till exempel innebär utmattning ofta att nyproduktionen av nervceller har hämmats vilket gör det extra viktigt att patienten tar sig tid till god sömn samt ägnar sig åt stimulerande aktiviteter. Endast passivitet hjälper inte. Artikelförfattarna pekar på att vården bör ta till sig aktuella kunskaper bättre och lyfter fram kognitiv beteendeterapi som en metod som visat sig ha god evidens.

Den andra artikeln “Regeringens politik leder till ökad ohälsa” av Gunvor G Ericson, Raymond Wigg, Lena-Maj Anding uppmanar regeringen att inte stressa fram nya förslag och åtgärdsprogram som snarare riskerar att förvärra situationen. I 15 punkter ger de regeringen förslag på investeringar i hälsa:

• Alla arbetsplatser ska erbjuda friskvård på arbetstid.

• Minska den ekonomiska ojämlikheten i samhället.

• Dela karensdagen och ge 50 procent i ersättning i två dagar i stället, det förebygger långtidssjukdom.

• Förbättra behandling och rehabilitering och låt hälso- och sjukvården samverka med andra terapiformer för patienternas bästa.

• Flexibel prövning av arbetsförmågan, kan man jobba 60 procent ska man få göra det.

• Öka flexibiliteten i arbetslivet så att olika individers livs­pussel går att kombinera med arbete.

• Öka satsningarna på offensiv information om matens betydelse för hälsan.

• Stärk lokalt folkhälsoarbete och ge landstingen/regionerna ett samordningsansvar för arbetet med de elva folkhälsopolitiska målen på regional nivå. Detta ansvar bör på sikt lagstadgas.

• Upprätta en handlingsplan för att motverka den ökande psykiska ohälsan på lokalt, regionalt och riksplan.

• Anslå ekonomiska medel för att förstärka detta arbete, för­delat utifrån länens storlek.

• Ge småbarnsföräldrar som går ner i arbetstid 2 500 kronor i månaden. Det gör det möjligt även för lågavlönade att få mer tid med sina barn.

• Bygg ut kollektivtrafiken i stället för fler vägar, det gör luften renare och minskar dödligheten i lungsjukdomar.

• Bygg säkra cykelbanor, det gynnar både fysisk aktivitet och minskar olycksrisker.

• Ha fysisk aktivitet i skolan varje dag, inte bara på gymnastik­lektionerna.

• Öka andelen ekologiskt märkt mat i offentlig verksamhet.

Andra bloggar om: Stress, Sjukskrivningar, Utbrändhet

För cirka en vecka sedan rapporterade WeMind om en debattartikel i DN där statsvetaren Bo Rothstein riktade stark kritik mot Uppsala Universitet och menade att universitetet borde läggas ned på grund av forskningens låga kvalitet. Idag skriver kvinnovåldsforskare Eva Lundgren ett svar på DN debatt. Hon menar att Bo Rothsteins hetsjakt är ett hot mot vetenskaplig frihet. I en inledande mening sammanfattar hon sitt budskap: “Okunnig Göteborgsprofessor bedriver under idiotins självrättfärdiga flagg korståg mot akademiska fältexperter. “

Andra bloggar om: Uppsala Universitet

Länge har forskningen endast ytligt engagerat sig i eventuella skillnader hos flickor och pojkar med autism. Nu börjar det dock uppmärksammas något och i en djupgående artikel i New York Times av Emily Bazelon görs en utförlig genomgång av den forskning som finns på området. Några avgörande skillnader mellan pojkar och flickor har funnits:

No doubt part of the problem for autistic girls is the rising level of social interaction that comes in middle school. Girls’ networks become intricate and demanding, and friendships often hinge on attention to feelings and lots of rapid and nuanced communication — in person, by cellphone or Instant Messenger. No matter how much they want to connect, autistic girls are not good at empathy and conversation, and they find themselves locked out, seemingly even more than boys do. (citat från artikeln)

Bloggen Mind Hacks ger en sammanfattning av artikeln.

Andra bloggar om: Autism

Ett bra tips till den som inte regelbundet själv orkar eller har tid att följa de utländska bloggarna och tidskrifterna inom psykiatrin är att en gång i veckan surfa in på PsyBlog. Under rubriken This week in Psychology ger han en sammanfattning om vad som hänt under veckan på områdena psykiatri och psykologi. Genomgången gäller allt från lättare artiklar av kuriosakaraktär till seriösare forskning.

Alla inlägg i vår Guide på nätet för psykiatri och psykologi på webben hittar du här >>

Från och med augusti blir journalisten Peter Örn redaktör på Psykologtidningen istället för Maja Ahlros som går i pension. Örn har tidigare varit anställd på Läkartidningen där han bevakat fackliga frågor, organisation och sjukvårdsekonomi. De senaste åren har han arbetat med frilans för bland annat Läkartidningen, Medicinsk Vetenskap vid Karolinska institutet samt Vetenskapsrådets tidning Forska. På ämnet psykiatri och psykologi har han skrivit om såväl Freud som Kbt.

(Källa: Psykologtidningen 10/2007)

Andra bloggar om: Peter Örn, Maja Ahlros

Markus Heilig beskriver igår på DN Debatt sin syn på bakgrunden till krisen inom den svenska psykiatrin. Grundorsakerna är enligt artikeln att dålig vårdmiljö och föråldrad utbildning avskräcker de specialistläkare som är så nödvändiga för att kunna bedriva högkvalitativ psykvård. Det faktum att politiska och ideologiska intressen har fått styra har fört oss till dagens situation där inte de modernaste och bevisat effektivaste metoderna brukas mest och oscpecialiserade “sektorsmottagningar” har gjort det svårt att attrahera duktiga doktorer.

Heilig efterlyser krafttag i fyra punkter:

1. Tydlig specialisering på specifika sjukdomar.

2. Balans mellan sluten och öppen vård.

3. Modernisera specialistutbildningen med sjukdomslära och modern integrativ neurovetenskap som grund. Vidare bör viktiga komponenter vara strukturerad diagnostik, evidensbaserad behandling och systematisk uppföljning.

4. Satsningar på “excellenta miljöer”.

Andra bloggar om: Svensk sjukvård, Psykvård, Psykiatri, Psykologi