Wemind

Just nu pågår Läkarsällskapets årliga riksstämma på Stockholmsmässan. På plats fanns bland annat WeMind som presenterade sitt kbt-program för sömnsvårigheter. Läs mer här >>

Även Svd rapporterar från Läkarstämman på temat risker med sömnläkemedel. Vid ett synospium på stämman med Åke Schwam, distriksläkare i Uppsala, rapporterades att biverkningarna vid av sömnmedel vid sömnbesvär ofta underskattas speciellt hos äldre. Detta enligt ett antal olika studier. Läs mer i Svd här >>

Dagens Medicin rapporterar utförligt från stämman här >>

Till Riksstämmans hemsida >>

Av en lägesbeskrivning från Barnombudsmannen och Statistiska Centralbyrån framgår att svenska barnfamiljer har fått det bättre sedan den ekonomiska krisen på 1900-talet samt att skillnederna mellan olika samhällsgrupper ökar.

Här är några uppgifter från rapporten:

• Ca 10% av svenska barn tillhör en familj som lever under gränsen för lägsta ekonomiska standard.
• Var tjugonde tonåring lider av depression.
• 20% av tonåringarna dricker tidvis stora mängder alkohol.

Läs mer på DN debatt >>

Av en studie vid Karolinska Institutet i Stockholm och socialmedicinska institutionen i Uppsala framgår att djupsömnen påverkas negativt av strålning från mobiltelefoner. Påverkan infann sig både bland de som tidigare märkt av att telefonen påverkade deras sömn och bland de som inte hade märkt av det tidigare. Samma studie visade att strålning också kan ge huvudvärk.

Se TV-inslaget här >>

Läs sammanfattningen på TV4Nyheterna här >>

I en pilotstudie ledd av Anna Kåver, forskare, psykolog, och psykoterapeut har 27 kvinnor med diagnosen borderlinestörning eller emotionellt instabil personlighetsstörning behandlats med DBT med positivt resultat. DBT står för dialektisk beteendeterapi och är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi (KBT) men med tillägg av bland annat uppmärksamhets- och närvaroträning (mindfulness) och träning i verklighetsacceptans.

Läs mer på TV4nyheterna.se >>

I DN debatt idag rapporterar Stefan Fölster och Björn Lindgren, chefsekonom respektive ekonom på Svenskt Näringsliv att 350 000 trivs ordentligt dåligt på sina arbetsplatser. Var femte anställd känner sig utfryst, mobbad eller trakasserad på sin arbetsplats och de som vantrivs tror ofta att deras chefer och kollegor tycker att de gör ett dåligt jobb. Vidare anser en stor andel av de som inte trivs att deras kompetens eller utbildning inte passar överens med arbetets krav. Många av de som inte trivs väljer ändå att stanna kvar på sin arbetsplats i hopp om att bli utköpta av arbetsgivaren med ett avgångsvederlag. 

Läs mer i DN Debatt >> 

Av en doktorsavhandling framlagd vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet framgår att kvinnor och mäns behov av socialt stöd vi depression skiljer sig åt. I jämförelse med mannen får inte kvinnan lika mycket stöd av sin partner och familj utan måste söka hjälp utifrån. Framförallt har kvinnor idag en brist i den emotionella komponenten av det sociala stödet samt någon förtrogen att tala med.

Läs mer på forskning.se

Högskole- och forskningsministern Lars Leijonborg presenterar på dagens debattsida i DN regeringens utredning som skall göra universiteten mer fristående från staten. Målet är att varje lärosäte själva skall ha huvudinflytandet över den egna verksamheten. Syftet är att främja universitetens utveckling för att kunna hålla en kvalitet som kan konkurrera internationellt.

“På ett principiellt plan handlar det om att slå fast att akademin är en kraft i samhällsutvecklingen som inte är underkastad diktat från den rådande politiska majoriteten eller lydig tjänare åt de förhärskande stämningarna. Universitetens folk måste våga stå fria och säga obekväma sanningar, beforska tabubelagda områden och ha mod att stå emot tidsandan. Moralpanik, stämningsopinioner och populism har vi tillräckligt av.” (Lars Leijonborg)

Läs artikeln här >> 

Forsknings- och konsultföretaget Kairos future, som gjort en studie på personer i åldrarna 30 till 50 år, rapporterar att speciellt 70-talisterna har en uppskruvad bild av lycka och sätter upp för höga mål för sig själva vilket leder till missnöje med tillvaron. Enligt företaget riskerar de som har höga ambitioner men inte når upp till dem att bli sjuka.

“Det finns en hälsorisk när man känner sig missnöjd och inte når sina ambitioner. Risken för att gå in i väggen ökar exempelvis. Vi har en generation på arbetsmarknaden som slår knut på sig själv.” (Daniel Salzer på Kairos future)

70-talisterna är mer nöjda med privatlivet än med arbetslivet och endast 40 procent av dem upplever att deras arbetsområde är tydligt och väl avgränsat och att det finns en bra balans mellan befogenheter och ansvar. Siffran är påtagligt lägre jämfört med de äldre åldersgrupperna.

Läs mer i Göteborgs-posten >>

De senaste dagarnas stora debattämne ute i den internationella bloggosfären har varit en debattartikel i The New York Times av Paul Davies the director of Beyond, ett forskningscenter i Arizona State University, och författare till  “Cosmic Jackpot: Why Our Universe Is Just Right for Life.”

I artikeln med rubriken “Taking Science on Faith” ifrågasätter han synen på vetenskapen som den mest pålitliga synen på verkligheten och menar att även vetenskapen i grund och botten är baserad på tro.

“Over the years I have often asked my physicist colleagues why the laws of physics are what they are. The answers vary from “that’s not a scientific question” to “nobody knows.” The favorite reply is, “There is no reason they are what they are — they just are.” The idea that the laws exist reasonlessly is deeply anti-rational. After all, the very essence of a scientific explanation of some phenomenon is that the world is ordered logically and that there are reasons things are as they are. If one traces these reasons all the way down to the bedrock of reality — the laws of physics — only to find that reason then deserts us, it makes a mockery of science.”

Läs hela artikeln i The New York Times här >>

Bloggar som skrivit om detta är bland annat The Questionable Authority och The Daily Transcript

I ABC News redogör John Allen Paulos för kognitiva psykiska misslyckanden hos människor som gör att vi misstolkar eller minns verkligheten fel. Exempel på vanliga sådana är:

• “The anchoring effect” som innebär att människor har en tendens att minnas och koppla samman den första siffran de hör om ett visst fenomen till fenomenet även om den inte stämmer.

• “Confirmation bias” som innebär att vi letar efter bekräftelser i vår omgivning på hypoteser vi har samtidigt som vi ignorerar sådant som emotsäger dem.

Vidare har det visat sig att människor lätt förväxlar vad som angetts vara en myt med sanning. Till exempel kan den som fått veta att en specifik uppgift om något är en myt lätt i efterhand glömmer bort att det var en myt och istället minns uppgiften som fakta. En konsekvens av detta blir att det är svårt att göra effektiva dementier. Risken är stor att människor i efterhand glömmer bort det som dementerats och istället minns det som försökts dementeras som fakta.

Läs hela artikeln här >>