KBT, psykologi och psykiatri - bloggen om mental hälsa
Rökare lider större risk att drabbas av depression än icke-rökare. Det visar forskning från Spain’s University of Navarra, University of Las Palmas of Gran Canaria och the Harvard School of Public Health. Forskningen baserar sig på cirka 8500 college-utbildad personer med en snittålder på 42 år. Studien löpte under 6 år.
Läs mer på Findcounseling.com >>
Sonja Lyubomirsky psykolog vid University of California startar nu en blogg som skall behandla lycka ur ett vetenskapligt perspektiv. På bloggen och i sin bok, The How of Happiness: A Scientific Approach to Getting the Life You Want, ställer hon sig frågorna: Varför är somliga lyckligare än andra? Vad är nyttan med lycka? Är det möjligt att bli långsiktigt lyckligare?
Hon inleder med att presentera några av lyckohöjande aktiviteter som forskningen behandlat mest och som visat sig mest effektiva.
Läs hennes första inlägg här >>
Vi har tidigare skvallrat om att WeMind står i startgroparna med att lansera Sömnklubb.se som är en ett kbt-baserat behandlingsprogram mot sömnproblem på nätet. (Ett hett tips är den nya (beta) versionen som förhoppningsvis släpps på fredag.)
I samband med lanseringen av behandlingsprogammet startas även en blogg om just sömn och sömnproblem, Sömnbloggen. Tanken är att den i likhet med WeMind-bloggen skall bevaka forskning och debatt på ämnet men också att ge läsarna tips och trix om hur sömnsvårigheter kan övervinnas. Idag finns ett första inlägg i Sömnskolan att läsa här.
Till Sömnbloggen >>
Nu har vägverket beslutat att bygga högre skyddsräcken för att förhindra självmord på speciellt utsatta broar. Speciellt utsatta för självmordshoppare är höga broar, broar över vatten samt broar i närheten av psykiatriska kliniker. Läkartidningen argumenterar för att det är en klok åtgärd och går igenom de fyra faktorer som har visat sig påverka självmordsfrekvensen:
Läs mer i Läkartidningen >>
I artikeln “Rapid Communication” nyligen publicerad i CyberPsychology & Behavior behandlas konceptet e-break som syftar på en paus som man tar i sitt egentliga arbete för att läsa sin mail och huruvida e-breaks används som ursäkt för att förhala andra arbetsuppgifter och att syssla med icke-arbetsrelaterade sysslor.
Läs mer på Psychology Today >>
Ett av fem barn har regelbundet smärtor i huvudet, magen eller lederna rapporterar Sveriges radios Ekot. Enligt barnläkaren Gösta Alfvén ökar antalet barn med smärtor med okänd orsak. Alfvén menar att informationen om hur den här typen av smärtor ska hanteras måste få bättre spridning. I dagsläget är det vanligt att föräldrar på grund av bristande kunskap förstärker barnets upplevda smärta genom att till exempel fråga barnet hur det känns i stället för att avleda och distrahera.
Gunnar Olsson, docent och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus menar att det ofta kan vara bättre att skifta fokus från behandling av själva orsaken till smärtan och att istället försöka ändra barnets sätt att hantera den med hjälp av en sorts kognitiv beteendeterapi (KBT).
“Ja, det kan låta lite konstigt att som smärtläkare inte vara intresserad av att behandla smärtan men just vid den här typen av smärtsyndrom så är det ingenting som svarar. Det finns inga vare sig läkemedel, akupunktur eller annat som visar effekt och då måste man göra ett perspektivskifte.
Så vår målsättning är alltså då att istället för att reducera smärta, ställa en diagnos, få en förklaring, så är vår målsättning att förändra beteendet mot en bättre livskvalitet och bättre funktion med eller utan smärta.” (Gunnar Olsson)
Lyssna på inslaget på EKOT >>
Forskare vid Umeå Universitet och Karolinska Institutet har nu visat att det finns ett samband mellan intelligens och förmågan att trumma en enkel rytm i så jämn takt som möjligt. Studien kommer inom kort att publiceras i tidskriften The Journal of Neuroscience.
Läs mer i Dagens Medicin >>
SVD Idagsida behandlar ämnet ältande och hur vi kan lära oss att hantera negativa tankespiraler. Olle Wadström i Linköping, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut med inriktning på kognitiv beteendeterapi, KBT gör beteendeanalys av tankar och känslor och specifikt på ältande och grubblande. Han förklarar hur vi odlar beteenden genom betingning genom att det beteendet som belönas förstärks. Med den inlärningspsykologin som utgångspunkt har Wadström försökt förstå på vilket sätt våra negativa tankar betingas och förstärks så att ältande skapas. Han fann att en negativ tanke, ett problem eller en oro ofta efterföljs av en lugnande tanke, där vi till exempel försöker fundera ut en lösning på den negativa tanken. Den lugnande tanken fungerar därmed som en belöning till den negativa tanken och förstärker den ursprungliga tanken.
” ‘Det är angenäma tankar, tyvärr tror jag att de bidrar till att hålla ältandet igång.’ Olle Wadström beskriver ältandet som en inre dialog, ett argumenterande med sig själv. Och han liknar det vid en tennismatch. Den ena sidan slår över en skrämmande, oroande, obehaglig tanke. Den andra sidan returnerar med en tröstande tanke – tankar som logiskt motbevisar olusttanken, som manipulerar historien, som ger skön revansch, som förklarar och som säger att allt kommer att bli som vi önskar. Fast vår intelligens är lurig, den hittar på en ny olusttanke, varpå vi tröstar oss igen.”
För att komma ur dessa mönster förordnar Wadström acceptans, medveten närvaro och kognitiv frikoppling.
“..när man accepterar sina jobbiga tankar och känslor som de är, utan att försöka ändra på dem, eller när man medvetet närvarande lugnt betraktar tankestormen, eller när man tänker på tankarna som blott tankar, då stoppar man tennismatchen, säger Olle Wadström.”
Läs artikeln här >>
På samma tema har SVD även publicerat två artiklar som beskriver ACT, Acceptance and Commitment Therapy som går ut på att lära sig hantera tanke- och känslomönster.
Fly smärtan gör ont >>
Sluta grubbla!>>
The New York Times blogg Freakonomics bjöd in 6 personer med olika bakgrund för att kommentera psykiatrins historiska utveckling samt besvara huruvida vi idag har tillräcklig kunskap för att medicinera mot psykiska sjukdomar på det sätt vi gör. Här följer en kort sammanfattning av de respektive kommentarerna:
John Medina, molekylbiolog, författare till Brain Rules, professor i biovetenskap vid University of Washington School of Medicine, och kolumnist för the Psychiatric Times: Medina lyfter fram Emil Kraepelin (1856 till 1926) som gjorde antagandet allt som var psykiskt på samma gång var biologiskt förankrat och i tacksam för att vi idag lämnat den freudianska synen för en tillbakagång till Kraepelins tankar.
Medina menar att vi egentligen inte vet tillräckligt för att kunna ge effektiv medicinering men att det ändå är bättre än alternativet att inte medicinera alls.
Peter D. Kramer, professor i klinisk psykolog och beteende vid Brown University, författare till Listening to Prozac, Against Depression, och Freud: Inventor of the Modern Mind, och till sin egen blogg, In Practice: Även Kramer påpekar att vi alltid önskar att vi visste mer om den medicinering vi ger men påpekar att det naturen av kunskap som är relevant snarare än kunskap generellt. Han menar att så länge den medicin vi har att ge är relativt grov och bred kan det räcka med än övergripande kunskap. Mer förfinad medicinering skulle kräva mer förfinad kunskap.
Laurie Schwartz, bibilioteksassistent och mor sedan 28 år tillbaka: Schwartz berättar om hur hon förlorat sin son i bipolär disorder och beskriver hur hon tror att behandlingar ökade hennes sons livskvalitet och chans till överlevnad.
Dan Ariely, Alfred P. Sloan professor i beteendeekonomi vid M.I.T. Sloan School of Management, forskare vid MIT Media Lab’s eRationality group, och författare till Predictably Irrational: The Hidden Forces that Shape Our Decisions: Ariely lyfter fram tre kunskaper vi har lärt oss från socialpsykologin och psykologin om beslutsfattande; miljön har stor och än så länge okänd effekt på vårt beteende, vår uppfattning om vad driver våra beteenden är bristande, känslor spelar en betydande roll i vårt beslutsfattande.
David B. Baker, professor i psykologi, Margaret Clark Morgan Director av Archives of the History of American Psychology, University of Akron, och medförfattare till From Séance to Science: A History of the Profession of Psychology in America: Baker menar att psykologin har bidragit till att förklara mycket i vår tid men att den fortfarande har en viktig roll att spela. “Humans are a complex and messy species and as such continue to offer psychology plenty of material to work with.”
Satoshi Kanazawa, evolutionspsykolog, medförfattare till Why Beautiful People Have More Daughters, och författare till the Psychology Today blog, The Scientific Fundamentalist: Kanazawa skiljer grundläggande vetenskap och applicerad vetenskap och menar att vi troligen kan tillräckligt mycket för att kunna bota vissa symptom men fortfarande inte kan tillräckligt mycket för att kunna bota de grundläggande källorna till problemen.
Läs hela inlägget på Freakonomics >>
Psychology Today skriver två artiklar som behandlar varför attraktiva män skulle vara sämre makar och konstaterar att par där kvinnan är attraktivare än mannen generellt sett är lyckligare än par där mannen är attraktivare.
Läs varför i Psychology Today:
Första inlägget >>
Andra inlägget >>
Sömnbloggen- allt om sömn, sömnproblem och sömnbehandling