Rökare lider större risk att drabbas av depression än icke-rökare. Det visar forskning från Spain’s University of Navarra, University of Las Palmas of Gran Canaria och the Harvard School of Public Health. Forskningen baserar sig på cirka 8500 college-utbildad personer med en snittålder på 42 år. Studien löpte under 6 år. 
Läs mer på Findcounseling.com >>

 Sonja Lyubomirsky psykolog vid University of California startar nu en blogg som skall behandla lycka ur ett vetenskapligt perspektiv. På bloggen och i sin bok, The How of Happiness: A Scientific Approach to Getting the Life You Want, ställer hon sig frågorna: Varför är somliga lyckligare än andra? Vad är nyttan med lycka? Är det möjligt att bli långsiktigt lyckligare? 
Hon inleder med att presentera några av lyckohöjande aktiviteter som forskningen behandlat mest och som visat sig mest effektiva. 
Läs hennes första inlägg här >>

Vi har tidigare skvallrat om att WeMind står i startgroparna med att lansera Sömnklubb.se som är en ett kbt-baserat behandlingsprogram mot sömnproblem på nätet. (Ett hett tips är den nya (beta) versionen som förhoppningsvis släpps på fredag.)
I samband med lanseringen av behandlingsprogammet startas även en blogg om just sömn och sömnproblem, Sömnbloggen. Tanken är att den i likhet med WeMind-bloggen skall bevaka forskning och debatt på ämnet men också att ge läsarna tips och trix om hur sömnsvårigheter kan övervinnas. Idag finns ett första inlägg i Sömnskolan att läsa här.
Till …

Nu har vägverket beslutat att bygga högre skyddsräcken för att förhindra självmord på speciellt utsatta broar. Speciellt utsatta för självmordshoppare är höga broar, broar över vatten samt broar i närheten av psykiatriska kliniker. Läkartidningen argumenterar för att det är en klok åtgärd och går igenom de fyra faktorer som har visat sig påverka självmordsfrekvensen:

Psykiatrisk vårdnivå: Psykoterapi, rehabilitering, farmakologi etc.
Mekanisk skyddsnivå: Räcken, kameraövervakning etc.
Informationsnivå: Forskning, utbildning etc. 
Strukturell nivå: Fattigdom och utanförskap, utjämning av sociala skillnader etc. 

Läs mer i Läkartidningen >>

I artikeln “Rapid Communication” nyligen publicerad i CyberPsychology & Behavior behandlas konceptet e-break som syftar på en paus som man tar i sitt egentliga arbete för att läsa sin mail och huruvida e-breaks används som ursäkt för att förhala andra arbetsuppgifter och att syssla med icke-arbetsrelaterade sysslor. 
Läs mer på Psychology Today >>

Ett av fem barn har regelbundet smärtor i huvudet, magen eller lederna rapporterar Sveriges radios Ekot. Enligt barnläkaren Gösta Alfvén ökar antalet barn med smärtor med okänd orsak. Alfvén menar att informationen om hur den här typen av smärtor ska hanteras måste få bättre spridning. I dagsläget är det vanligt att föräldrar på grund av bristande kunskap förstärker barnets upplevda smärta genom att till exempel fråga barnet hur det känns i stället för att avleda och distrahera. 
Gunnar Olsson, docent och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus menar att det ofta kan …

Forskare vid Umeå Universitet och Karolinska Institutet har nu visat att det finns ett samband mellan intelligens och förmågan att trumma en enkel rytm i så jämn takt som möjligt. Studien kommer inom kort att publiceras i tidskriften The Journal of Neuroscience.
Läs mer i Dagens Medicin >>

SVD Idagsida behandlar ämnet ältande och hur vi kan lära oss att hantera negativa tankespiraler. Olle Wadström i Linköping, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut med inriktning på kognitiv beteendeterapi, KBT gör beteendeanalys av tankar och känslor och specifikt på ältande och grubblande. Han förklarar hur vi odlar beteenden genom betingning genom att det beteendet som belönas förstärks. Med den inlärningspsykologin som utgångspunkt har Wadström försökt förstå på vilket sätt våra negativa tankar betingas och förstärks så att ältande skapas. Han fann att en negativ tanke, ett problem eller en oro …

The New York Times blogg Freakonomics bjöd in 6 personer med olika bakgrund för att kommentera psykiatrins historiska utveckling samt besvara huruvida vi idag har tillräcklig kunskap för att medicinera mot psykiska sjukdomar på det sätt vi gör. Här följer en kort sammanfattning av de respektive kommentarerna:
John Medina, molekylbiolog, författare till Brain Rules, professor i biovetenskap vid University of Washington School of Medicine, och kolumnist för the Psychiatric Times: Medina lyfter fram Emil Kraepelin (1856 till 1926) som gjorde antagandet allt som var psykiskt på samma gång var biologiskt förankrat …

Psychology Today skriver två artiklar som behandlar varför attraktiva män skulle vara sämre makar och konstaterar att par där kvinnan är attraktivare än mannen generellt sett är lyckligare än par där mannen är attraktivare.
Läs varför i Psychology Today:
Första inlägget >>
Andra inlägget >>