Wemind

Fysisk aktivitet på recept är ett effektivt verktyg för en bättre hälsa, skriver Statens folkhälsoinstitut. En ny avhandling av Lena Kallings vid Karolinska institutet visar att 65 % av de patienter som fått fysisk aktivitet på recept (R) följt ordinationen. Daglig fysisk aktivitet ökade upp till tre gånger jämfört med kontrollgrupp. Patienternas allmänna välbefinnande ökade. Dessutom gav den fysiska aktiviteten förbättringar vad gäller kroppssammansättning och andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar för äldre och överviktiga, rapporterar folkhälsoinstitutet.

Läs mer på Statens folkhälsoinstitut >>

Extrem psykisk stress under graviditeten kan öka risken för schizofreni, enligt en ny studie genomförd vid New York University. Studien är utförd på personer som fötts i Jerusalem vars mammor var gravida under sexdagarskriget 1967. Sambandet är särskilt starkt vid stress under de tre första månaderna av graviditeten. Det handlar dock inte normal daglig stress, utan extrem stress såsom vid krig, naturkatastrofer eller en anhörigs bortgång. Även tidigare forskning pekar på detta samband.

Läs mer på Vetenskapsradion >> eller på Find Councelling >>

Psychology Today skriver om hur vi trots vetskapen om att vi alla är olika, antar att andra människor fungerar som oss själva. Vidare diskuterar de komplexiteten i människor och hur vi formas av våra unika erfarenheter. För att effektivt kunna hantera människors problematiska eller “ologiska” beteenden måste vi först acceptera deras subjuktiva legitimitet.

Läs mer på Psychology Today >>

Depressioner och ångestsyndrom är vanliga hos kvinnor i vuxen ålder och de kan bli gravida medan de går på antidepressiv behandling. Vid University Medical Center Utrecht i Nederländerna har man därför undersökt hur två vanliga SSRI-preparat påverkar fostret hos möss, som bedömdes vara jämförbara med människor i detta avseende.

Fluoxetin ökade dödligheten hos fostren dramatiskt. Då mössen vuxit upp märktes förändringar av transportnivåer av serotonin, samt depressiva och ångestrelaterade beteenden. Dödlighet, molekylära förändringar och beteendeförändringar minskade då fluoxetindosen reducerades.

Fluvoxamin gav däremot inga förändringar i dödlighet, transportnivåer av serotonin eller beteenden.

Läs mer på Anxiety Insights >>
eller hitta fulltext på PLoS ONE >>

Unga är öppnare när de ska beskriva sina hälsoproblem via e-mail än vid ett läkarbesök, menar forskare vid University of Nottingham. De har undersökt över 60 000 e-mail från unga som sökt hjälp på läkarledda internetsidor. I breven är ungdomarna specifika i sin problembeskrivning och berättar även ofta om svårigheter att tala med andra om dem, i synnerhet föräldrar och läkare. Författarna menar att det är anonymiteten på internet som underlättar kommunikationen. Eventuellt kan e-mail underlätta kontakt med unga i primärvården.

Läs mer på it i vården >>

Dagens Nyheter skriver om en studie som visat att möss kan lukta sig till rädsla. “Lukten” kommer ifrån s.k. alarmferomoner som utsöndras vid rädsla för att varna andra av samma art. Vanliga möss som utsätts för alarmferomoner håller sig helt stilla. Det visade sig att möss inte reagerade på alarmferomoner, då man klippt av nerver från Grünebergs ganglion som sitter längst fram i nosen och är en del av luktorganet.

Läs mer på Dagens Nyheter >>

I en randomiserad, multicentrisk, kontrollerad studie jämfördes s.k. chrenotherapy med paroxetin (SSRI-preparat) vid behandling av generaliserad ångeststörning, GAD. Vid chrenotherapy används mineralvatten, lera och ånga för att behandla sjukdomar, ofta på SPA eller badanläggningar. Båda behandlingarna gav förbättringar, men crenotherapy visade sig vara signifikant bättre än paroxetin. Studien hade dock vissa metodologiska problem, bland annat därför att placebo inte användes.

Crenotherapy har visat på lovande resultat vid behandling av GAD även i tidigare, preliminära studier.

Läs mer på Anxiety Insights >>

I söndagens nätupplaga av Dagens Nyheter rapporterades om en psykiatriker som tillåts arbeta trots att han anmälts för våldtäkt på en patient. Läkaren nekar till anklagelserna, men hans arbetsplats har bedömt patientens berättelse som mycket trovärdig. Idag har läkaren tvingats sluta på mottagningen, men arbetar fortfarande på annat håll. Läkaren har tidigare anklagats för att ha haft en sexuell relation med en patient. Båda fallen har lett till anmälningar enligt lex Maria. Socialstyrelsen menar att de inte kan vidta några åtgärder eftersom ord står mot ord. Om läkaren döms kommer de att göra en ny bedömning, uppger Staffan Blom, Socialstyrelsen.

Läs mer på Dagens Nyheter >>

Vi blir dagligen matade med information om riskerna med olika ohälsosamma beteenden, men det är inte alltid detta påverkar våra val. Journal of Consumer Research föreslår istället en enkel men tydligen effektiv metod för att minska ohälsosamma beteenden: koppla beteendet till en utgrupp. Jonah Berger vid University of Pennsylvania och Lindsay Rand vid Stanford University har undersökt denna metod med gott resultat. Deltagarna utgjordes av studenter och utgruppen var studenter på en annan nivå än den egna gruppen. Det visade sig att de som fått information om att utgruppen åt mer snabbmat än den egna gruppen, minskade sitt ätande av snabbmat med 28 % jämfört med de som inte fått sådan information. På ett liknande sätt har man i en annan studie satt upp lappar gällande överdrivet drickande i studentkorridorer. När lapparna fokuserade på en utgrupps överdrivna drickande minskade alkoholkonsumtionen med 50 % i jämförelse med när lapparna informerade om hälsorisker. Författarna menar att studierna visar hur viktig identiteten är vad gäller hälsosamt beteende. Förhoppningsvis kan detta leda till nya sätt att effektivt främja allmän hälsa.

Läs mer på Scientific Blogging >>

Har vissa personer en större sårbarhet för depression? Med funktionell magnetröntgen (fMRI) har man vid amerikanska National Institutes of Neurological Disorders and Stroke undersökt kopplingen mellan hjärnaktivitet, sociala beteenden och emotioner. I studien deltog 29 friska personer som fick beakta olika sociala situationer. Socialt beteende som bröt mot personens värderingar väckte ilska om det var någon annan som utfört det, och skam om det var personen själv som uppvisat beteendet. Med fMRI har man därigenom kunnat identifiera områden i hjärnan som antas vara associerade med skuldbenägenhet. Intressant är att detta område i flera tidigare studier visat sig vara ovanligt aktivt hos personer med allvarlig depression. Eventuellt kan detta leda till upptäckten av funktionella anatomiska egenskaper hos hjärnan som kan ligga bakom depressioner. Resultaten kan förhoppningsvis leda till ökad förståelse av depression och därmed nya, effektivare behandlingar och prevention, enligt Dr. Zahn.

Läs mer på Anxiety Insights >>