Wemind

En ny studie visar att socialt utanförskap bokstavligen får folk att känna sig kalla.
C-B. Zhong och G. Leonardelli vid University of Toronto bad 65 studenter att minnas en situation av social gemenskap respektive utanförskap. Efteråt fick studenterna göra en uppskattning av rummets temperatur. Skattningarna låg runt 21C för personer som fokuserat på utanförskap, och 24C för personer som tänkt på gemenskap.

I nästa steg simulerades en situation av gemenskap eller utanförskap. 52 studenter fick spela ett internetbaserat spel med tre anonyma spelare, där en boll kastades mellan personerna. Vissa av undersökningsdeltagarna fick delta i bollandet genom hela försöket, medan andra exkluderades efter bara några pass. Efteråt fick studenterna fylla i en enkät där de fick skatta sin preferenser för mat och dryck. Resultaten visade att beteendet hos de anonyma spelarna påverkade valet av mat beroende på dess temperatur. Studenter som inte fått delta i bollandet visade signifikant preferens för varmt kaffe eller varm soppa än de som fått vara med i gemenskapen.

Kanske är våra språkliga metaforer om värme och kyla inte så långsökta? Zhong och Leonardelli föreslår en förklaring utifrån att fysisk närhet faktiskt erbjuder små barn en livsnödvändig värme. Man menar också att resultaten kan vara ett steg närmare förståelse av årstidsbunden depression och att höjandet av temperatur skulle kunna vara ett sätta att öka social gemenskap.

Läs mer på Scienceblogs >>

Studien beskrivs även på Dagens Medicin >> och på Scientific Blogging >>

Rapport rapporterar  om att 2200 barn med autism eller Asperger får det antipsykotiska läkemedlet Risperdal. Detta trots risk för allvarliga biverkningar. Förskrivningen har tredubblats på bara några år, fastän alternativ finns. Detta uppges bero på det på kort sikt kostar mindre än pedagogiska insatser.

Läs mer och se inslaget på Rapport >>

Neurologiska studier har visat att personer med egentlig depression hanterar belöning annorlunda än andra. Resultaten presenteras nu på American Psychiatric Associations årliga möte.

Läs mer på NeuroPsychiatry Reviews >>

Psykologiprofessorn T.A. Pychyl publicerar tre tips för att minska prokrastinerande. Prokrastinera kommer från engelskans procrastination som betyder att “skjuta upp”.

Först och främst: sätt bara igång. Slösa inte tid på att planera eller fundera på det du ska göra. Oftast fungerar det bara som ytterligare ett sätt att undvika uppgiften. Forskning visar dessutom att så snart vi har kommit igång med något, förändras våra tankar om uppgiften.

Sedan bör vi förvänta oss negativa känslor i samband med att vi ska göra något vi inte vill - jag väljer att använda det lite snällare “gilla läget” snarare än det engelska “suck it up!” som bloggen förespråkar. Personer som har problem med prokrastination vill ofta vänta med en uppgift tills det “känns bra”. Försök alltså inte få det att kännas bättre, utan acceptera istället de negativa känslorna och agera ändå. Du måste inte tycka om det, bara gör!

Slutligen är det tredje tipset att vara ärlig med sig själv. Personer som prokrastinerar försöker ofta rättfärdiga eller rationalisera sitt uppskjutande. Sluta därför ljuga för dig själv.

Författaren avslutar med att påpeka att prokrastination inte är ett problem som handlar om tidshantering, utan snarare om personlighet, situationer och motivation. Tipsen ovan är baserade på forskning och har möjlighet att minska prokrastination.

Läs mer på Psychology Today >>

En studie visade att människor nära relationer oftare var överens om hur attraktivt ett ansikte var, enligt en ny studie publicerad i Perception. Studier på skönhet har traditionellt fokuserat på att hitta universella faktorer som alla skattar lika. Nyare forskning har dock visat en stor variation mellan olika bedömare. En vanlig attraktivitetsstudie genomfördes men med personer i nära relationer som undersökningsdeltagare - makar, syskon eller nära vänner. Det visade sig att personer i nära relationer var signifikant mer överens än främlingar. Detta tyder på att preferenser på attraktiva ansikten är socialt organiserade.

Läs mer på Mind Hacks >>

Gårdagens ledare på HD var ett debattinlägg om psykiatrin i Sverige i allmänhet och Region Skåne i synnerhet. Dessutom hänvisas till Anders Miltons psykiatriutredning. Harald Wilhelmsson, ordförande schizofreniföreningen i Skåne säger att vi behöver en öppen psykiatri. Han påpekar att olika län har mycket olika totalkostnad för psykiatrin och diskuterar kopplingen till kvalitet.

Läs debattinlägget här >>

Den psykiatriker som misstänkts för sexuella övergrepp på en patient ställdes igår inför rätta. Åklagaren anser att psykiatrikern gjort sig skyldig till grovt sexuellt utnyttjande p.g.a. den beroendeställning kvinnan stod i. Psykiatrikern står även åtalad för att ha ofredat en annan kvinnlig patient. Läkaren nekar till brott.

Läs mer på Dagens Medicin >>

WeMind skrev om händelsen den 27 augusti 2008.

Psykiatriker tillåts arbeta trots misstanke om våldtäkt på patient
I söndagens nätupplaga av Dagens Nyheter rapporterades om en psykiatriker som tillåts arbeta trots att han anmälts för våldtäkt på en patient. Läkaren nekar till anklagelserna, men hans arbetsplats har bedömt patientens berättelse som mycket trovärdig. Idag har läkaren tvingats sluta på mottagningen, men arbetar fortfarande på annat håll. Läkaren har tidigare anklagats för att ha haft en sexuell relation med en patient. Båda fallen har lett till anmälningar enligt lex Maria. Socialstyrelsen menar att de inte kan vidta några åtgärder eftersom ord står mot ord. Om läkaren döms kommer de att göra en ny bedömning, uppger Staffan Blom, Socialstyrelsen.

Läs tidigare inlägg om händelsen på WeMind blog >>

Framsteg inom medicinsk intensivvård har gjort att chanserna för att överleva fysiska trauman och sjukdomar ökat. Samtidigt medför detta ofta långvariga psykologiska problem, enligt en ny forskningsöversikt. Författaren Dimitry Davydow, MD, uppger att prevalensen för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är så hög som 20 % efter att blivit inlagd på sjukhus för intensivvård. Risken var högst för de som tidigare hade depression, ångestsyndrom eller andra psykiatriska syndrom. Risken var också högre för patienter som fått sövande läkemedel, t.ex. benzodiazepiner och för patienter som mindes skrämmande upplevelser under intensivvården. Demografiska variabler, såsom ålder och kön, verkade inte spela en så stor roll för utvecklandet av PTSD. Forskningsgenomgången är gjord av Davydow, Gifford, Desai et al.

Läs mer på Anxiety Insight >>

Även familjemedlemmar kan uppleva posttraumatisk stress sex månader efter en anhörig fått intensivvård.
Detta visar en ny studie av Anderson, Arnold, Angus och Bryce.

Läs mer på Anxiety Insight >>

Ny forskning från US National Institute for Mental Health visar att substanser som ger hjärnan en känsla av belöning förändras kemiskt när en människa åldras. Aktiviteten i hjärnan minskar med ålder då man t.ex. får ett pris. Studien är gjord av Karen Berman och publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

Läs mer på Dagens Medicin >>

En australiensisk studie är först i världen med att visa att motion kan hjälpa minnet. Minst 20 minuters daglig träning minskar minnessvårigheter hos personer som är 50 år eller äldre. Effekten gäller även lätt motion som dans eller promenerande dagligen under sex månader.

Läs mer på NyMedicin >>