Archive for September, 2008

En ny studie har visat att stressrespons hos spädbarn påverkas av såväl gener som föräldraskap. Fynden ger alltså ytterligare stöd för att utvecklandet av komplexa beteendemässiga och fysiologiska responer beror på en kombination av arv och miljö.

Läs mer på Anxiety Insights >>

Terapeuter ställs ofta inför frågan om huruvida patienter med sömnsvårigheter bör avsluta medicinsk behandling eller inte. En ny studie av Zavesicka m.fl. undersökte effekten av att avsluta behandling med tredje generationens sömnmedicin efter långvarigt missbruk.

28 patienter behandlades med kognitiv beteendeterapi (KBT) under åtta veckor. Resultatet mättes med subjektiva sömnskalor samt polysomnograf. Successiv utsättning av sömnmedicin under vecka 2-6 hos 15 undersöksdeltagare jämfördes med   effekten hos patienter som inte tidigare använt sömnmedicin.

KBT visade sig vara mycket effektivt för båda grupperna. Man fann inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Analys visade dock att utsättande av sömnmedicin gav ytterligare förbättring av sömneffektivitet och nattliga uppvaknanden. Resultaten tyder på att KBT är effektivt vid kronisk insomni oavsett tidigare medicinsk behandling, samt att utsättande av medicinen förbättrar effekten av KBT snarare än tvärtom.

Läs artikeln i fulltext på BioMed Central >>

Svenska läkaresällskapet vill locka fler läkarstudenter att bli psykiatriker för att minska bristen inom yrkeskåren. I torsdags inleddes därför föreläsningskampanjen “Psykiatrins ansikten” för att visa hur nya
psykoterapeutiska behandlingsmetoder och nya rön inom hjärnforskning gör psykiatrin till ett utvecklande
område.

Läs mer på Dagens Medicin >>

Psychology Today har ett intressant blogginlägg om hur människor inte är födda till monogami och hur svartsjuka uppstått ur rädsla. Vidare pekar författarna på hur vi tar för givna olika socialt inlärda normer för hur vi ska leva. Inlägget är skrivet av psykiatrikern C Jethá och psykologen C Ryan, vilka under 2009 kommer ut med en bok på samma ämne: mänsklig sexualitet.

Läs mer på Psychology Today >>

Sjukfrånvaron fortsätter att minska och i augusti var ohälsotalet endast 36,6 dagar, vilket är det lägsta under hela 2000-talet. Försäkringskassan tror att en bidragande orsak till färre sjukskrivningar kan vara det nya beslutsstödet för läkare.

Läs mer på Dagens Medicin >>

Depression är vanligt bland ofrivilligt barnlösa par som får behandling med provrörsbefruktning. En studie undersökte 545 par som behandlas vid Reproduktionscentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vid inledandet av försök med provrörsbefruktning undersöktes förekomsten av psykiatriska besvär med psykiatriskt frågeformulär och uppföljande telefonintervjuer.

Resultaten visade att symtom av ångest eller nedstämdhet var vanliga. Det visade sig att så många som 31 % av kvinnorna hade någon form av depression eller ångestsyndrom. Av männen hade ungefär 5 % en pågående depression. Endast var femte person fick någon form av behandling mot sin depression.

Läs mer på Uppsala Nya Tidning >>

Är kärleken blind? Hjärnan består av ungefär hundra miljarder nervceller, varav ingen enstaka cell har förmåga att känna eller tänka. Trots detta kan de gemensamt skapa medvetandet. Neuroforskare har konstaterat att nervcellerna tillsammans ger upphov till alla våra komplexa psykologiska processer, men ändå lever idén om dualismen kvar till viss del i folkpsykologin. Enligt dualismen är kropp och psyke skilda från varandra, som två parallella fenomen. Det finns också ett motstånd mot att reducera känslor till kemiska, biologiska, mekaniska processer. Hjärnan är ansvarig för mycket av det vi anser vara mänskligt: språk, kreativitet, fantasi, empati och moral - och detta har gett upphov till den relativt nya vetenskapen om kognitiv neuropsykolgi.

Newsweek ger en beskrivning av forskningen kring känslor och hjärnfunktion. Rädsla har i många studier kopplats till amygdala. Ilska har kopplats till dorsal anterior cingulate cortex. Ledsenhet och sorg däremot verkar aktivera mer än sjuttio olika regioner av hjärnan, däribland amygdala, hippocampus, prefrontala cortex, anterior cingulate cortex och insula - vilket är logiskt eftersom så många kognitiva funktioner är inblandade vid ledsenhet. Även glädje aktiverar många olika delar av hjärnan. Och än mer invecklat blir det vid mer komplexa känslor som tillit, empati och förståelse.

Inte helt förvånande aktiverar kärlek många olika hjärnområden - bl.a. insula, anterior cingulate, hippocampus och necleus accumbens - delar som involverar kroppslig och emotionell perception, minne och belöning. Så är kärleken blind? Forskning tyder på att romantisk kärlek avaktiverar områden i hjärnan som involverar logiskt tänkande, theory of mind och rädslocentret amygdala.

Innebär detta att neuropsykologin försöker förminska de stora mänskliga frågorna? Kanske hjälper de oss bara att besvara dem.

Läs mer på Newsweek >>

Förmågan att skjuta upp belöningar har tidigare kopplats samman med hög intelligens. Detta visas genom att  undersökningsdeltagare får välja mellan en mindre belöning direkt eller en större senare. Nu har forskare visat att personer som då uppvisade mest självkontroll, dessutom hade högst poäng på intelligenstest och högst aktivitet i den främre delen av prefrontala cortex. Tidigare studier har visat att denna del av hjärnan hjälper oss att hantera komplexa problem. Studien genomfördes vid Yale University av psykologerna N. A. Shamosh och J. R. Gray.

Läs mer på Scientific Blogging >>

Dialyspatienter med depression löper dubbelt så hög risk att bli inlagda på sjukhus eller avlida inom ett år, jämfört med de som inte är deprimerade. Detta visar forskare vid UT Southwestern Medical Center.

Läs mer på Scientific blogging >>

Besök eller telefonsamtal från en sjuksköterska minskar risken för självmord kraftigt, enligt forskaren M. Nordentoft vid Psykiatriskt centrum Bispebjerg i Danmark. Studien genomfördes på Amager sjukhus med patienter som tidigare försökt ta sigtt liv. M. Nordentoft föreslår nu att kontakt med sjuksköterskor ska bli en del av behandlingen vid självmordsförsök.

Läs mer på Dagens Medicin >>