Dagens Nyheter har en artikelserie om borderline personlighetsstörning eller emotionellt instabil personlighetsstörning som diagnosen också kallas. Vanligt är kroniska tomhetskänslor, missbruk, svårigheter med separationer, samt självskadande beteende. 85 % av de som får diagnosen är kvinnor. Ett problem är att diagnosen varit omtvistad, vilket lett till att många varken fått diagnos eller adekvat behandling. Psykiatern Åsa Magnusson vid Psykiatri Sydväst intervjuas.
- För fem år sedan sa man ofta “Herregud är hon här nu igen!”. Vi kunde säga saker som “de verkar ju inte vilja någotning” och så la vi över vårt eget misslyckande på patienten.
I själva verket handlade det, menar Åsa om personalens maktlöshet inför en grupp som man inte upplevde att man kuna hjälpa. Och maktlöshet väcker ilska.
På 1980-talet utvecklades en ny behandlingsmetod, dialektisk beteendeterapi, DBT, med dokumenterade effekter. Behandlingen syftar till att lära patienterna reglera känslor, hantera relationer och problematiska beteenden. Idag finns DBT-team på flera mottagningar i Sverige. Psykatri Sydväst i Stockholm arbetar på Karolinska universitetssjukhuset med mentaliseringsbaserad terapi, MBT. Mentalisering innebär att kunna tänka och reflektera över känslor, sina egna och andras.
Läs artikeln Det känns inte lika hopplöst längre >>
Psykologen Per Wallroth vid MBT-teamet i Huddinge berättar om sina tidigare erfarenheter inom öppenvården med dessa patienter, där han upplevde att traditionell psykoanalytisk terapi inte räckte till. Istället använder han nu MBT som är mer strukturerat.
Läs artikeln Vi lär patienten att reflektera >>
Psykiatern Alexander Wilczek berättar även om forskningsprojektet Skip som är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska institutet startat av Marie Åsberg 1993. Bland annat har man sedan 1999 följt 106 kvnnor med borderline personlighetstörning som fått behandlingar. Syftet är att jämföra terapiformerna DBT, vanlig psykiatrisk behandling och objektrelationspsykoterapi, ORP. Resultaten är inte sammanställda ännu. Med hjälp av intervjuer och medicinska undersökningar försökte man öka kunskapen om problematiken.
- Vi var intresserad av en gen som styr produktionen av serotonin, en signalsubstans i hjärnan som påverkar välbefinnandet. Men av en slump upptäckte vi att det hos 25 procent av kvinnorna fanns en variant av denna gen som vi knappt hittar alls i normalbefolkningen. Det skulle kunna tyda på att vissa föds med en särskild sårbarhet.
Det som stått tydligt för dem som arbetar med de här patienterna är att man kan kunnat se en ökning av vad som inom psykologin kallas otrygga anknytningar, menar Alexander Wilczek.
Läs artikeln Ökade krav gör fler sjuka >>
Möt Jessica som haft borderline personlighetsstörning och fått behandling med MBT, som har psykoanalytisk grund och tydliga mål.
Läs artikeln Det svåraste var att känna tillit >>
Möt även Viktoria som har borderline berättar också om hur hon som 17-åring upplevde att hon blev utdömd av psykiatrin som ett hopplöst fall. Vid endast 19 års ålder fick hon ett sjukintyg där det stod att hon aldrig kommer att få arbetsförmåga. Idag går hon i psykoterpi. Självskadandet har minskat men hon har fortfarande stora svårigheter.
Läs artikeln Viktoria, 17, dömdes ut som ohjälplig >>
Jonas Mosskin skriver även om artikelserien och något om MBT. Läs Jonas Mosskins inlägg >>
