Wemind

Personer med generaliserad social fobi (social ångeststörning) svarar annorlunda på negativa kommenterar om dem själva, än personer utan social fobi. Funktionell magnetröntgen (fMRI) visade ökat blodflöde i hjärnans delar prefrontala cortex och bilaterala amygdala (som är kopplat till rädsla). Ingen skillnad fanns vid positiva eller neutrala kommentarer om deltagarna. Man såg heller ingen skillnad vid negativa kommentarer om andra.

Studien är publicerad i tidskriften Archives of General Psychiatry (oktober) och skrevs av Karina Blair, PhD m.fl. vid National Institute of Mental Health, Bethesda, Md.

Läs mer på Anxiety Insights >> eller abstract på Archives of General Psychiatry >>

Musikterapi kan minska psykologisk stress bland gravida kvinnor, enligt ny forskning som publicerats i en specialutgåva för alternativterapi  av Journal of Clinical Nursing. 241 kvinnor randomiserades till en musikgrupp alternativt en kontrollgrupp. Musikgruppen gav signifikanta minskningar i stress, ångest och depression efter enbart två veckor, enligt professor Chung-Hey Chen vid National Cheng Kung University. Kontrollgruppen visade en mindre minskning av stress, och ingen förändring av ångest och depression.

Läs mer på Anxiety Insights >>

Sömnproblem i form av insomni hos tonåringar ökar risken för att senare utveckla depression, självmordstankar och -försök, samt användande av alkohol, cannabis och andra droger som kokain. Resultatet kvarstod även efter att man exkluderat deltagare som vid första mätningen uppvisade tecken på psykisk ohälsa. Detta visar en ny longitudinell studie av ungdomar i åldrarna 12-18. Vid uppföljning sex år senare deltog 3582 unga vuxna. Artikeln publicerad i tidskriften SLEEP och författare är B. M. Roane, MS, doktorand vid University of North Texas.

Läs mer på Anxiety Insights >>

Barnens rätt i samhället (Bris) tycker att psykiskt våld mot barn är lika oacceptabelt som fysiskt. De begär därför att regeringen ser över anti-agalagen, skriver Helsingborgs Dagblad.

Bris vill också att socialtjänsten får bättre arbetsredskap för att utreda misstänkt psykisk misshandel och känslomässig svikt.

Bris har nyligen presenterat en utredning som heter “Kan man bli sjuk av ord?” av Johansson och Harnesk. De menar att kränkningar och förnedrande bemötande av barn kan leda till dåligt självförtroende, depression, ångest och självmordstankar.

“Skadorna kan bli värre än om barnen utsatts för sparkar och slag,” skriver tidningen.

Läs mer på Helsingsborgs Dagblad >>

Dagens Medicin skriver om en vårdare som vid två tillfällen haft sex med patient som led av en allvarlig personlighetsstörning. Vårdaren har nu anmälts av Socialstyrelsen till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. De menar att patienten utsatts för en uppenbar risk att försämras.

Läs mer på Dagens Medicin >>

Neddragningar inom landstinget ökar risken för att de anställda ska bli sjukskrivna för utmattningssyndrom. Detta visar en ny studie av Marie Åsberg, professor i psykiatri vid Karolinska institutet.

Läs mer på Dagens Medicin >>

Många förändraträningsprogram rekommenderar föräldrar att ignorera barnens dåliga uppförande och belöna deras goda uppförande. Detta kan vara lättare sagt än gjort, särskilt som många föräldrar ser det som sitt ansvar att korrigera barnens icke önskvärda beteenden. En ny studie av holländska neuroforskare ger stöd åt experterna.

8-åriga barn har en helt annorlunda inlärningsstrategi än 12-åringar och vuxna. 8-åringarna lär sig främst genom positiv feedback -”well done!”- men påverkas inte särskilt mycket av negativ feedback -”got it wrong this time”. 12-åringar har en större förmåga att bearbeta negativ feedback och använda denna för att lära sig av sina misstag. Vuxna gör likadant, men mer effektivt.

Barn som var 8-9 år och 11-12 år fick göra en datoruppgift där de skulle upptäcka regler och ta beslut enligt dessa. Korrekta lösningar gjorde att en bock (belöning) dök upp på skärmen. Felaktiga lösningar gjorde att ett kryss (bestraffning) dök upp på skärmen. Barnen fick göra uppgiften upprepade gånger. Resultatet visade att inlärningen gick snabbare för de yngre barnen vid positiv feedback än bestraffning. Tvärtom förbättrades inlärningen för de äldre barnen vid bestraffning än belöning, vilket även gäller för unga vuxna 18-25 år.

Hjärnavbildning visade aktivitet i områden ansvariga för kognitiv kontroll lokaliserade i cerebrala cortex. För de yngre barnen var dessa områden som mest aktiverade vid positiv feedback, men för de äldre som mest aktiverade vid negativ feedback.

Forskarna presenterar en möjlig orsak till detta, även om mer forskning behövs. Att förstå att en korrekt lösning var korrekt är en enklare kognitiv uppgift, än att förstå varför en felaktig lösning inte var det. Forskarna tror därför att de yngre barnen har bättre förmåga att ta till sig den belönande feedbacken, medan de äldre mer utvecklade även kan hantera mer komplicerad information.

Läs mer på Psychology Today >> eller Eureka! Science News >>

Barn från 4 år kan utveckla tvångssyndrom (OCD), ofta med samma symtom som vanligtvis finns hos äldre barn. Detta visar ny forskning genomförd vid Bradley Hasbro Children’s Research Center. Studien publicerades i the Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment. Relativt få studier har tidigare undersökt yngre barns tvångsbeteenden. Obehandlat tvångssyndrom hos små barn kan störa utveckling och förvärras med åren, enligt författaren och Abbe Garcia, PhD. I studien ingick 58 barn i åldrarna 4-8 år (23 pojkar och 35 flickor). Nästan 22 % diagnosticerades även med ADHD och 20 % med generaliserat ångests
yndrom (GAD). Studien visade på lägre förekomst av depression än vad som är vanligt bland äldre barn med tvångssyndrom.

Läs mer på Anxiety Insights >>

Statens folkhälsoinstitut har kommit med en ny rapport om svenskarnas levnadsvanor, som visar på stora sociala skillnader i levnadsvanor.

“Ohälsosamma levnadsvanor liksom dålig hälsa följer inkomst och utbildningsnivå,” skriver de på hemsidan.

Läs mer på Statens folkhälsoinstitut >>

Snoozning gör dig tröttare, skriver både Metro och Aftonbladet. I artiklarna intervjuas leg. psykolog Thomas Tegenmark på WeMind som specialiserat sig på sömnproblem.

“Det är ju skönt, men du kommer inte ner i de sömnstadier som krävs för kroppens återhämtning. Upphackad sömn har sämre kvalitet,” säger Thomas till Metro.

Oregelbundna sömntider är en av de vanligaste orsakerna till sömnproblem

“Om du snoozar skapar du en större sömnperiod än vad du behöver och är van vid.”

Till Aftonbladet säger han att det är extra viktigt för personer med sömnproblem att undvika snoozning och gå upp ur sängen direkt, eftersom sovtiden behöver vara reglerad och regelbunden.

“Snoozar man sträcker man ut den tiden och det kan förvärra sömnbesvären”

Läs mer på Metro >> och  Aftonbladet >>