Wemind

Nu är det jul och bloggen tar ledigt till 12 januari. Wemind önskar er alla en god jul!

Jonas Mosskin skriver ett intressant inlägg om ett radioprogram som görs av personer med psykisk ohälsa. Programmet heter Radio Totalnormal och sänds sedan oktober på 101,1 MHz live torsdagar 14.00-15.30.

Läs mer på Jonas Mosskin >> eller besök projektets hemsida Radio Totalnormal >>

Personer som diagnosticerats med panikattack/paniksyndrom löper högre risk att senare utveckla hjärtsjukdomar eller få hjärtattacker jämfört med normalpopulationen, framför allt bland yngre personer (under 50 år). Risken att avlida på grund av hjärt- och kärlsjukdomar var mindre hos personer som diagnosticerats med panikattack/paniksyndrom än hos normalpopulationen, för alla åldrar.

“This may be due to initial misdiagnosis of CHD [coronary heart disease] as panic attacks or an underlying increased risk of CHD with panic attacks/disorder in younger people,” skriver författarna.

Studien publicerades i European Journals. Författare var K. Walters, G. Rait, I. Petersen, R. Willian och I. Nazareth.

Läs mer på European Journals >> eller Anxiety Insights >>

En ny amerikansk studie visade att ungefär 50 % av unga vuxna hade haft
en psykiatrisk störning under det senaste året. Studien visade också att mindre än 25 % av personerna med psykiatrisk störning hade sökt hjälp under året. 1-års prevalens mättes med intervjuer under 2001-2002. Psykiatrisk störning bedömdes utifrån diagnosmanualen DSM-IV.

Man såg inga skillnader i övergripande frekvens av psykiatrisk störning mellan personer som gick på college och de som inte gjorde det. Risk för alkoholrelaterad störning var signifikant högre hos personer som gick på college jämfört med de som inte gjorde det, även om denna skillnad inte kvarstod efter att man justerat för sociodemografiska bakgrundsvariabler. Personer på college löpte signifikant lägre risk för störning relaterad till narkotika och nikotin. Bipolärt syndrom var mindre vanliga bland personer som gick på college.

Studien publicerades i tidskriften Archives of General Psychiatry. Författare var C. Blanco, M. Okuda, C. Wright, D.S. Hasin, B.F. Grant, S-M.Liu och M. Olfson.

Läs mer på Archives of General Psychiatry >>

Expressen skriver om internetbaserad KBT-behandling som i studier givit goda resultat.

- Efter tio veckor blir 60-80 procent av patienterna panikfria, säger psykologen Viktor Kaldo vid Internetpsykiatrin på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Läs mer på Expressen >>

Regeringen kommer med ett nytt betänkande där de föreslår att vårdgarantin kommer att kortas med hela två månader.

“I dag gäller vårdgarantin enligt formeln 0–7–90–90. Det innebär att primärvården ska erbjuda kontakt första dagen och läkarbesök inom sju dagar. Efter beslut om remiss ska besök hos specialist erbjudas inom 90 dagar och efter beslut om behandling ska denna erbjudas patienten inom ytterligare 90 dagar.”

“Utredaren Toivo Heinsoo föreslår att formeln ändras till 0–5–30–90, vilket innebär att besök hos specialist ska erbjudas inom 30 dagar efter besök hos läkare inom primärvården. Den nationella vårdgarantin ska också ges en yttre ram, så att behandling ska ges efter maximalt 120 dagar.”

Detta är en del av regeringens utredning Patientens rätt.

Läs mer på Dagens Medicin >> Även Läkartidningen >> skriver om förslaget.

Patientsäkerhetsutredningen föreslår i ett betänkande till socialminister Göran Hägglund (kd) att arbetsgivare ska bli skyldiga att anmäla legitimerad vårdpersonal som bedöms vara “riskindivider” till Socialstyrelsen. De föreslår också avskaffande av patienternas möjlighet att anmäla enskilda yrkesutövare till HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, samt slopande av disciplinpåföljder för hälso- och sjukvårdspersonal. Missnöjda patienter föreslås istället vända sig till Socialstyrelsen som i sin tur kan uppmana HSAN att besluta om prövotid.

Läs mer på Dagens Medicin >>

En ny doktorsavhandling vid Karolinska institutet visar att personer som upplever mycket negativ stress på arbetet får ont i nacke, axlar och rygg.

– Det vi har studerat är att det finns ett samband mellan stresshormoner och smärta. Det är en tydlig skillnad mellan individer med smärta och utan smärta, säger författaren Elisabet Schell på Vetenskapsradion, Sveriges Radio.

Stresshormoner i blodet mättes hos nästan 200 nyhetsjournalister på Sveriges Radio och Sveriges Television. Detta jämfördes med smärta i nacke, skuldror och rygg. Det fanns ett samband mellan smärta och högre halter av nedbrytande smärthormoner i blodet, jämfört med personer som inte upplevde smärta.

“De som var helt smärtfria har vad Elisabeth Schell kallar ett friskt hormonsystem, med högre halter återuppbyggande hormoner som tillväxthormon och könshormoner,” skriver Vetenskapsradion.

Återhämtning kan vara ett sätt att komma åt smärtan.

Koppling mellan stress och smärta har tidigare studerats vid akut smärta och smärtsjukdomar. I denna studie har kopplingen mellan stress och smärta studerats hos friska människor i arbetslivet.

Läs eller lyssna på Vetenskapsradion >>

En ny studie som sträckt sig över tre decennier visar att barn med lägre IQ löper en förhöjd risk att utveckla psykiatriska störningar som vuxna. Dessa inkluderar schizofreni, depression och generaliserad ångeststörning, GAD. Lägre IQ var ockås kopplat till psykiatriska störningar som var mer varaktiga och att ha minst två diagnoser vid 32 års ålder. Ingen koppling fanns mellan IQ och substansberoende, specifika fobier, panikstörning eller tvångssyndrom, OCD.

I studien deltog barn födda i Dunedin, Nya Zeeland under 1972-1973. Vid första bedömningen vid tre års ålder deltog 1037 barn. Deltagarna blev också intervjuade och testade för generell hälsa och beteende vid åldrarna 5, 7, 9, 11, 13, 15, 18, 21, 26 och 32. Vid avslutning deltog 96 % av deltagarna. Psykiatriska störningar bedömdes genom intervjuer vid 18-32 års ålder av kliniker utan kunskap om personernas IQ eller psykiatriska historia.

“The authors used IQ as a marker of a concept called cognitive reserve, which refers to variation between people in their brain’s resilience to neuropathological damage,” skriver Anxiety Insights.

Författarna ger några förslag på förklaringar till kopplingen mellan IQ och psykiatriska störningar:

“Lower childhood IQ might reveal a difference in brain health that makes an individual more vulnerable to certain mental disorders. Another possible mechanism is stress — individuals with lower childhood IQs are less equipped to deal with complex challenges of modern daily life, which may make them more vulnerable to developing mental disorders.”

Resultaten kan vara till hjälp vid planering av behandling:

“Since individuals with persistent and multiple mental disorders are more likely to seek services, cognitive ability may be an important factor for clinicians to consider in treatment planning. For example, individuals with lower cognitive ability may find it harder to follow instructions and comply with treatment regimens. By taking clients’ cognitive ability into account, clinicians may improve treatment outcome,” säger Koenen.

Resultaten kan även vara till hjälp vid planering av preventionsinsatser:

“Educators and pediatricians should be aware that children with lower cognitive ability may be at greater risk of developing psychiatric disorders. Early detection and intervention aimed at ameliorating mental health problems in these children may prevent these problems from carrying over into adulthood,” menar Koenen.

Studien publiceras i tidskriften The American Journal of Psychiatry. Studien stöddes bland annat av amerikanska National Institute of Mental Health och brittiska Medical Research Council. Författare till artikeln är K.C. Koenen, T.E. Moffitt, A.L. Roberts m.fl.

Läs mer om studien på Anxiety Insights >> eller hela artikeln på The American Journal of Psychiatry >>

Ungdomar med fått medicinsk behandling för depression löpte mindre risk för återfall om de dessutom fick kognitiv beteendeterapi, KBT. Detta visar en mindre amerikansk pilotstudie.

I studien deltog 46 deprimerade ungdomar 11-18 år som hade svarat på en 12-veckors behandling av det antidepressiva läkemedlet fluoxetine. Samtliga fick under sex månader fortsätta behandling med antidepressiva. Ungdomarna delades slumpmässigt in två grupper, varav ena gruppen fick behandling med kognitiv beteendeterapi för att minska risken för återfall (återfallsprevention).

De som endast fick medicinering fick i signifikant större utsträckning återfall (37 %) jämfört med de som även fick KBT (15 %). De som fick medicinering och KBT rapporterade dessutom högre tillfredsställelse.

Denna pilotstudie visar således på samma resultat som tidigare forskning av vuxna.

Studien publicerades i the Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry. Studien stöddes av amerikanska National Institute for Mental Health, NIMH. Författare var B.D. Kennard, G.J. Emslie, T.L. Mayes m.fl.

Läs om studien på Anxiety Insights >> eller sammanfattning av artikeln på Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry >>