Wemind

Läkartidningen skriver en artikel om långtidsbiverkningar av antidepressiv medicinsk behandling med SSRI. SSRI används för att behandla bland annat depression och ångestsyndrom. Ännu finns begränsat med forskning som undersöker effekter och biverkningar av SSRI under lång tid.

“Det finns ett mindre antal publicerade rapporter om misstänkta SSRI-biverkningar som debuterat efter flera års behandling,” skriver Läkartidningen.

“Även om rapporterna kan inge misstanke om sent debuterande biverkningar av antidepressiva, går det inte att dra några säkra slutsatser av dessa observationer hos patienter vars grundsjukdom kan ge liknande symtom.”

SSRI kan påverka hjärnans funktion och anatomi, vilket skulle kunna ge effekter efter en längre tids behandling.

I artikeln diskuteras även utsättningssymtom, symtom kopplade till medicineringen som uppstår först när behandling avslutas. Utsättningssymtom är mycket vanligt vid SSRI, varför behandlingen ofta avslutas successivt.

“Man har också sett en ökad frekvens depressionsåterfall hos patienter som långtidsbehandlats med antidepressiva läkemedel, vilket lett till misstankar om att läkemedlen skulle försämra långtidsprognosen hos de deprimerade patienterna. Då denna association främst setts i observationstudier finns det dock en uppenbar risk för indikationsbias, det vill säga ett skensamband orsakat av att patienter med hög återfallsrisk oftare ordineras långtidsbehandling”

Psykologstudent.se tipsar om en workshop kring gruppbehandling av tvångssyndrom, OCD. Workshopen hålls av Jan-Eric Jönsson, leg. psykolog och leg. psykoterapeut med inriktning kognitiv beteendeterapi, KBT. Arrangerar gör Cereb AB - mottagning för neuropsykiatri och KBT.

Oro kan innebära att deprimerade äldre behöver längre medicinsk behandling och tidigare återfaller i depression. Detta har en amerikansk-kanadensisk studie publicerad i tidskriften Depression and Anxiety visat.

I studien deltog 170 äldre personer med depression (late-life depression). Olika dimensioner av ångestsymtom (panik och oro) mättes innan behandling. Ångestsymtom före behandling kopplades till tid för svar på behandling och tid för återfall. Samtliga deltagare fick medicinsk antidepressiv behandling.

Resultaten visade att det för personer med låg panik-hög oro och hög panik-hög oro tog längre tid att svara på behandling och tidigare återfall än för personer med låg panik-låg oro.
Bland de med hög oro såg man inga skillnader mellan de som hade låg respektive hög panik. (Ingen subgrupp hade hög panik-låg oro).

Författarna drar slutsatsen att hög oro är kopplat till längre tid innan svar på medicinsk behandling och tidigare återfall av depression hos äldre. Panik medförde ingen ytterligare effekt på behandlingsutfall då man kontrollerat för överdriven oro.

“These results suggest that worry symptoms should be a focus of strategies to improve acute and maintenance treatment response in LLD,” skriver författarna.

Tidigare forskning har visat att ångestsymtom är vanliga hos äldre med depression och predicerar sämre behandlingsutfall, enligt författarna.

Studien publicerades online på Wiley InterScience, i tidskriften Depression and Anxiety. Författare är  Carmen Andreescu, Eric J. Lenze, Benoit H. Mulsant, Julie Loebach Wetherell, Amy E. Begley, Sati Mazumdar och Charles F. Reynolds III.

Wemind har tidigare skrivit om forskningsresultat i linje med detta. Då hade en studie visat på måttliga effekter av antidepressiva för äldre med generaliserad ångest. Generaliserat ångestsyndrom präglas just av överdriven och okontrollerbar oro.

Wemind har även tidigare skrivit om att självmord är vanligt bland äldre och en studie visat att 80 % av de äldre som tog livet av sig hade en depression.

Carema Primärvård AB köper två vårdcentraler av Stockholms läns landsting. Det gäller vårdcentraler i Upplands Väsby och Viksjö, som enligt Dagens Medicin har haft problem med kontinuitet och kvalitet.

“Carema tar över verksamhet, personal och patienter den 1 maj och kommer att söka auktorisation för att ingå i Vårdval Stockholm,” skriver Dagens Medicin.

En ny studie har visat att antisocialt beteende hos unga flickor och ångest hos båda könen är de starkaste prediktorerna för senare depression. Tidiga tecken på depression predicerade inte senare depression hos ungdomar. Detta skriver Anxiety Insights.

“Anti-social behavior has typically been viewed as a big problem among boys, so it tends to be ignored among girls. Boys with early anti-social behavior typically go on to show more anti-social behavior while girls may turn inward with symptoms, morphing into other mental health problems such as depression eating disorders, anxiety and suicidal behavior during adolescence,” uppger professor James Mazza vid University of Washington och författare till studien.

Mazza uppger att resultaten delvis kan förklaras med depressiva symtom inte är så vanliga hos barn i 6-7 års åldern.

I studien deltog mer än 800 barn i första och andra klass som följdes under sju års tid. Studien genomfördes med årliga skattningar av barn, föräldrar och lärare. Mazza lyfter även fram att barn så unga som 6-7 år i självskattningar har kunnat beskriva egna upplevelser av ångest och depression.

Studien genomfördes av JJ Mazza, RD Abbott, CB Fleming m.fl. Artikeln heter Early Predictors of Adolescent Depression: A 7-Year Longitudinal Study och publicerades i Journal of Early Adolescence.

Wemind har tidigare skrivit om antisocialt beteende hos unga i samband med att Brottsförebyggande rådet gjorde en översikt av forskningen.

Antidepressiv medicinsk behandling ger effekt men har högt återfall vid depression, visar en studie från Nya Zeeland. I studien deltog 175 personer med egentlig depression. De behandlades med antidepressiva läkemedel under sex månader i öppenvård. Av dessa följdes 94 % under ytterligare ett år. I studien fanns ingen placebokontroll.

Efter sex månader uppfyllde 123 personer inte längre diagnoskriterierna  för egentlig depression. Av dessa återföll 46 % inom ett år. Återfall definierades som minst två veckor av egentlig depression. De som återföll hade i större utsträckning tidigare depressioner, kvarvarande symtom samt högre skattning av harm avoidance och lägre skattning av self directedness.

Av de 38 personer som efter sex månader fortfarande var deprimerade, hade 34 % inte längre någon depression inom ett år. De hittade ingen koppling mellan patientkaraktäristika och tillfrisknande.

Författarna drar slutsatsen att många deprimerade som behandlas med antidepressiva återfaller, varför långtidsuppföljning behövs i vården.

Studien är genomförd av R.T. Mulder, C.M.A. Frampton, S.E. Luty och P.R. Joyce vid Department of Psychological Medicine, University of Otago, Christchurch, Nya Zeeland. Artikeln hittar du på Science Direct.

Att skriva om en personliga upplevelser kan minska negativa känslor som stress, ångest, rädsla och ledsenhet. Detta visar en ny studie som presenterades på det årliga mötet för American Association for the Advancement of Science. Studien är genomförd av Dr. Matthew Lieberman vid University of California, Los Angeles.

Enligt TimesOnline och Telegraph användes funktionell magnetröntgen, fMRI, för att avbilda personers hjärnor medan de fick beskriva obehagliga bilder. Resultaten visade att genom att formulera obehagliga erfarenheter i ord och eventuellt skriva ner dem, ökade aktiviteten i prefrontala cortex (hjärnbarken). Detta område tros vara kopplat till självkontroll och självreglering. Samtidigt minskade aktiviteten i amygdala. Amygdala är en del av hjärnan som är involverad i känsloreaktioner och ibland kallas för hjärnans rädslocenter.

Lieberman tror att skrivande av till exempel dagbok eller poesi kan ha en känsloreglerande effekt:

“I think that diaries probably serve as a form of daily regulation for those individuals. I would caution, though, that it probably depends on the way in which you write about these feelings.”

Lieberman tror enligt TimesOnline att resultaten kan få användning i kliniska sammanhang.

“We’ve done some work looking at complementing an exposure therapy, for people who are high in spider fear. If you have people actually expressing their negative responses in words while they’re being exposed, you see greater attenuation over time.”

De arbetar nu tillsammans med en psykolog för att undersöka om kognitiv beteendeterapi och acceptansbaserad terapi kan skapa förändringar vid social fobi i hur dessa reglerande områden aktiveras i hotfulla situationer.

Upplevd social isolering har en koppling till beteende och hjärnans aktivitet visar en studie vid University of Chicago och Darthmouth College. Studien presenterades vid det årliga mötet för American Association for the Advancement of Science.

I studien deltog 23 kvinnliga studenter. Hjärnan avbildades med fMRI medan deltagarna fick se trevliga respektive otrevliga bilder. När bilderna visade trevliga sammanhang hade ensamma personer lägre aktivitet i ventral striatum, ett område i hjärnan som enligt Anxiety Insights är kopplat till belöning. När bilderna visade otrevliga sammanhang hade ensamma personer lägre aktivitet i vänstra temporoparietal junction, som är associerat till att ta andra personers perspektiv.

En sammanfattning av studien finns på MIT Press Journals.

Hela 40 % av ungdomar med depression svarar inte på behandling med antidepressiva läkemedel SSRI, enligt Anxiety Insights. Tidigare forskning har gett stöd för kombinationsbehandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, och medicinering.

En ny studie i Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry undersökte prediktorer och moderatorer för behandlingseffekt hos ungdomar som inte svarat på SSRI-behandling. Prediktorer för bättre behandlingsutfall var lägre svårighetsgrad av depression, mindre familjekonflikter och  frånvaro av icke-sucidalt självskadebeteende. Vid hög komorbiditet hade KBT kombinerat med medicinering mest stöd, framför allt vid ADHD och ångestsyndrom.

Sveriges Television uppger att antalet behandlingar med elchock fördubblats inom den skånska psykiatrin de senaste fem åren. Behandling med elchocker (elektrokonvulsiv behandling) ger goda resultat framför allt vid allvarlig depression. Det finns dock de som menar att ytterligare forskning behövs för att kartlägga biverkningar.

“På Riksförbundet för social och mental hälsa tycker man att det är oroande att antalet behandlingar ökar,” skriver SVT.

Även Expressen har skrivit kort om detta.