Wemind

Orosexponering har i en studie visat sig vara effektiv i behandling för generaliserat ångestsyndrom, GAD. Det är enligt forskarna första gången som effekten för orosexponering undersökts utan att kombineras med andra tekniker från kognitiv beteendeterapi. Orosexponering innebär att aktivt exponera sig för sina orostankar.

I studien deltog 73 personer med GAD. De fördelades slumpmässigt till en av tre grupper: orosexponering, tillämpad avslappning eller väntelista. Senare fick personer på väntelista behandling i form av orosexponering eller tillämpad avslappning. Tillämpad avslappning har i tidigare forskning visat sig vara effektiv vid GAD. Behandlingarna var manualbaserade med 15 sessioner vardera. Mätning gjordes med Hamilton Anxiety Rating Scale och State-Trait Anxiety Scale. Självrapportering skedde också för ångest, oro och depression.

Resultaten visade på hög effekt för både Hamilton Anxiety Rating Scale och State-Trait Anxiety Scale. Andelen patienter som nådde hög funktionsnivå var 48 % vid orosexponering och 56 % vid tillämpad avslappning. Behandlingseffekterna kvarstod efter sex månader och ett år. Bortfallet var måttligt för båda behandlingarna. Författarna drar slutsatsen att orosexponering är effektiv vid GAD.

Studien publicerades i Psychotherapy and Psychosomatics. Den genomfördes vid forskare från tyska Technische Universität Dresden och holländska Radboud Universiteit Nijmegen. Författare var Hoyer J, Beesdo K, Gloster AT, Runge J, Höfler M, Becker ES.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, gav minskad oro, depressiva symtom och förbättrad generell psykisk hälsa hos äldre med generaliserat ångestsyndrom inom primärvården.

134 äldre personer fördelades slumpmässigt till behandling med antingen KBT eller s.k. förbättrad sedvanlig behandling. Förbättrad sedvanlig behandling innebar ett telefonsamtal varannan vecka för att säkerställa patientsäkerhet och ge minimalt stöd. KBT innehöll psykoedukation, motiverande samtal, avslappningsträning, kognitiv terapi, exponering, problemlösning och sömnhantering.  Ett antal mätinstrument användes för att undersöka svårighetsgrad av oro, generaliserat ångestsyndrom, ångest, depression och livskvalitet. Mätningarna genomfördes innan och efter behandling samt vid ett antal uppföljningar under upp till 15 månader.

Resultaten visade att KBT jämfört med sedvanlig behandling gav signifikant minskad oro, depressiva symtom och generell psykisk hälsa. Det var ingen skillnad mellan grupperna vad gäller svårighetsgrad av generaliserat ångestsyndrom.

Kognitiv beteendeterapi har i tidigare forskning varit effektiv vid generaliserat ångestsyndrom, GAD, hos äldre, men har endast i liten skala undersökts inom primärvården.

Studien publicerades i the Journal of the American Medical Association. Den genomfördes av Melinda A. Stanley, Nancy L. Wilson, Diane M. Novy, Howard M. Rhoades, Paula D. Wagener, Anthony J. Greisinger, Jeffrey A. Cully och Mark E. Kunik.

Även Dagens Medicin och Beck Institiute Blog har skrivit om studien.

Tidigare har Wemind skrivit om effekten av antidepressiva hos äldre med generaliserat ångestsyndrom och om hur oro kan påverka effekten av antidepressiva hos deprimerade äldre.

Kvinnor med lägre psykisk hälsa under graviditeten löper högre risk att få spädbarn med sömnproblem, oberoende av om kvinnan hade en depression efter förlossningen.

I studien deltog 874 kvinnor och deras spädbarn. Generell psykisk hälsa undersöktes under graviditeten med mätinstrumentet GHQ-12 som mäter bland annat symtom på depression och ångest. När barnen var sex respektive tolv månader tillfrågades mödrarna om hur ofta barnet vaknade kl. 0.00-6.00 under en tvåveckorsperdiod.

Resultaten visade att lägre psykisk hälsa under graviditeten predicerade nattliga uppvaknanden för barnet. Risken för uppvaknanden ökade med 22-23 %. Resultaten var oberoende av depression efter förlossning, att dela sovrum och andra faktorer.

Studien publicerades i tidskriften Sleep och genomfördes vid University of South Hampton i England. Författare var Janis Baird, Catherine M. Hill, Tony Kendrick, Hazel M. Inskip och SWS Study Group. Även Dagens Medicin har skrivit om studien.

En patient inom psykiatrin vid Universitetssjukhuset i Örebro har åtalats för mord på en annan patient, skriver Dagens Medicin. De delade rum på grund av platsbrist och ett bråk uppstod. En nattsköterska upptäckte att den ena mannen försökte strypa den andre. Den attackerade mannen avled fem dagar senare.

Regeringens nollvision för självmord kritiseras i en debattartikel i Läkartidningen. Årligen tar 1400 personer sitt liv i Sverige, vilket är ungefär fyra personer om dagen och motsvarar 1,5 % av det totala antalet dödsfall. Självmord är enligt artikeln den vanligaste dödsorsaken hos män 15-44 år. Majoriteten av de som begår självmord har haft en psykisk störning, vilket ger möjligheter att arbeta preventivt. Att antalet självmord minskat de senaste decennierna menar de beror på förbättrad diagnosticering och behandling.

Nollvisionen som framgångsrikt använts inom trafiken, kan av flera skäl inte tillämpas vid självmord menar de. Medan trafikdöd sällan är självförvållad, förutsägbar, skamfylld eller följd av sjukdom, så gäller detta alltid eller oftast vid suicid. Tvång kan effektivt tillämpas i trafik, men inte på samma sätt vid självmordsprevention.

Läs mer i Läkartidningen.

Regeringen har satt upp ett antal mål för psykiatrin, skriver Dagens Medicin:

» Självmorden bland dem som är i kontakt med psykiatrin ska minska med 30 procent.

» Det ska finnas kvalitetsregister som täcker majoriteten av de patientgrupper som behandlas i den specialiserade psykiatrin.

» Barn och ungdomar ska få specialistpsykiatrisk vård inom 30 dagar och inom ytterligare högst 30 dagar ska behandling vara påbörjad.

En vårdare inom psykiatrin åtalas för vållande till annans död, enligt Dagens Medicin. Mannen ska ha hållt en patient nedtryckt mot golvet under tio minuter och pressat mot hans rygg varpå patienten skadades och sedan avled. Det hela inträffade i februari när patienten kom till en psykiatrisk jourmottagning i Värmland och där uppvisade aggressivt beteende. Flera anställda deltog i händelsen och har vittnat. Vårdaren nekar till brott.

Vårdaren har sedan det inträffade varit avstängd med lön. Personalchefen Gunnar Blomquist menar att det inte skett med uppsåt och vårdaren kommer inte att sägas upp, enligt Dagens Medicin. Psykiatrin i Värmland har nu sett över sina rutiner.

Wemind har tidigare skrivit om de farliga grepp inom psykiatrin vilka lett till patienters död.

En terapeut åtalas för sexuella övergrepp på två minderåriga flickor han behandlade. Övergreppen misstänks ha skett i en lokal för en ideell förening i en förort i södra Stockholm. Föreningen sponsras av Svenska kyrkan och flera stora företag.

Den ena flickan var familjehemsplacerad hos mannen och ska ha utsatts för sexuella övergrepp under åldrarna 14-18 år av mannen. Våld och hot ska ha förekommit vid flera tillfällen. Den andra flickan ska ha utnyttjats i åldrarna 12-16 år. Åtalet gäller också sexuellt ofredande av en kvinna i 20-årsåldern som var klient hos mannen. De tre personerna anmälde mannen var för sig.

Brotten som mannen nu åtalas för är bland annat grov våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. Terapeuten nekar till brott.

“Margareta Selin är avdelningschef inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg i de berörda stadsdelarna. Hon och hennes fältassistenter har besökt föreningslokalen flera gånger och närmast uppfattat den som en liten fritidsgård. Enligt Selin har de aldrig medverkat till eller stött terapin utan bara givit vissa bidrag,” skriver TT.

Händelsen rapporteras bland annat av Sveriges Television, Nyhetskanalen och Dagens Nyheter.

Sömnmedicin försämrar förmågan att köra bil, enligt en ny norsk studie.

“Det här kan vara viktig information för diskussionen om att fastställa lagliga gränser i trafiken för lugnande och sömninducerande mediciner vilket vi har för alkohol,” säger Ingebjørg Gustavsen till Anxiety Insights.

Medicinerna zopiklon och zolpidem används över hela världen och 3-7 % av vuxna använder dessa, enligt forskarna. Studien visade att högre koncentration av zopiklon i blodet försämrade förmågan till bilkörning. Zopiklon säljs i Sverige även som Imovane och Zimovane. Det fanns inget samband mellan bilkörning och läkemedlet zolpidem, som i Sverige säljs även under namnen Eanox, Stilnoct och Stilnox.

Läkemedlen används oftast i små eller måttliga doser inför sömngåendet och finns då sällan kvar i kroppen nästa morgon, uppger Gustavsen i Anxiety Insights. Det finns dock risk för att utveckla ett bereoende vilket kan medföra att individen tar allt större doser.

Studien publicerades på Science Direct och genomfördes vid norska Folkehelseinstituttet av Gustavsen I, Al-Sammurraie M, Mørland J och Bramness JG.

Personer med psykiatriska störningar löper större risk att utsättas för våld än att själva utföra kriminella handlingar, enligt en ny studie. Detta strider mot vanliga stereotyper, enligt forskaren  Brent Teasdale vid Georgia State University.

Data analyserades från en longitudinell studie av psykiatriska patienter vid tre olika amerikanska sjukhus. Deltagarna intervjuades var tionde vecka under ett år om våld, stress, symtom och sociala relationer.

Patienter med vanföreställningar och hallucinationer visade sig löpa störst risk att bli offer för våld. Dessa är dessutom extra sårbara om de är hemlösa och har ett alkholmissbruk. För män såg man ett samband mellan ökad stress och ökad risk att utsättas för våld.

Teasdale menar att stigmat av personer med tydliga psykiska besvär som potentiellt våldsamma, kan leda till att andra utsätter dem för våld i ett försök till självförsvar.

Studien publicerades i Criminal Justice and Behavior och genomfördes av Brent Teasdale vid University of Akron and Georgia State University. Studien har även beskrivits av Anxiety Insights.