Wemind

Övergrepp i barndomen har senare inverkan på deprimerade patienter i slutenvård, visar en studie som presenterades vid the American Psychiatric Association 2009 Annual Meeting i San Francisco, USA. Detta skriver Anxiety Insights.

Övergrepp under barndomen ökar risken för självmordsförsök, substansmissbruk och personlighetsstörning. Det fanns också en kopplig till tidigare debut av psykiska problem och oftare inläggning inom psykiatrisk slutenvård. Det bör dock påpekas att studien inte undersökte orsak och verkan, utan sambandet mellan tidigare övergrepp och senare psykiska problem.

Författarna menar att resultaten visar på behovet av prevention för övergrepp på barn. Studien genomfördes av Magdalena Romanowicz, MD, Gen Shinozaki, MD, Victoria Passov, MD, Simon Kung, MD, Renato Alarcon, MD, och David Mrazek, MD.

Socialstyrelsen prickar Östra sjukhuset efter att patienter varit fastspända under längre tid utan tillräcklig bedömning, skriver Göteborgs-Posten. I mars blev en våldsam patient fastspänd under 21 timmar utan dokumenterad bedömning av behovet. I april blev en annan patient fastspänd under 64 timmar med endast tre läkarbedömningar under denna period.

“Enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård får sjukvården under fyra timmar spänna fast en patient om det finns en omedelbar risk för att hon allvarligt ska skada sig själv eller någon annan.
En patient får hållas fastspänd längre tid bara om det finns synnerliga skäl,” skriver Göteborgs-Posten.

Socialstyrelsen konstaterar att beslutet att bälteslägga patienterna var korrekt initialt, men kritiserar enheten för brister i kvalitet och patientsäkerhet. Wemind har tidigare skrivit om Socialstyrelsens inventering som fann stora brister i den psykiatriska tvångsvården. Wemind har också skrivit om den artikelserie som Sydsvenskan publicerade om den svenska tvångsvården.

Acceptance and Commitment Therapy erbjuds som kurs i stresshantering för svenska gymnasieungdomar. Aftonbladet skriver om metoden som visat sig ha goda resultat för både tonåringar och vuxna.

“Så du känner dig stressad? Den dåliga nyheten – det är fullt normalt. Livet gör ont. Den goda nyheten är att du kan lära dig att leva med ångesten – och att den minskar när du börjar leva,” skriver Aftonbladet.

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi (KBT) och brukar ibland kallas för en av tredje vågens beteendeterapier. Metoden utvecklades under 1980-talet av Steven C. Hayes. I Aftonbladets artikel intervjuas Fredrik Livheim.

“Många tror att stress och ångest alltid är kopplat till för mycket att göra. Men ofta är det bristen på kontroll som är den avgörande faktorn för hur skadlig stressen blir. Ibland är det bättre att öka sin aktivitet än tvärtom, så länge kroppen får sin nödvändiga återhämtning mellan ’stresstopparna’,” enligt Aftonbladet.

Debatt i Dagens Medicin argumenterar för att fysisk aktivitet (FA) är en billig och lättillgänglig metod för att främja hälsa. De menar att motion bör användas i större utsträckning i behandling och prevention vid  ångest och depression, och även vid andra psykiatriska problem. De framhåller att motion har mindre biverkningar än farmakologisk behandling och minskar ångest och depression på flera sätt, såsom stimulans av hjärnans biokemiska/hormonella processer och som beteendeaktivering.

“Metoden FAR, fysisk aktivitet på recept, i kombination med Fyss, fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, är redan väletablerad i svensk hälso- och sjukvård,” skriver de.

Wemind har tidigare skrivit om att receptbelagd motion ökar psykiskt och fysiskt välbefinnande. Dessutom följde patienterna läkarens ordination om fysisk aktivitet i samma utsträckning som läkemedel. I internationella studier har man sett att även låg fysisk aktivitet förbättrar stämningsläge.

“En del av kritiken gentemot Socialstyrelsens riktlinjer har handlat om de stora ekonomiska satsningar som måste till för att utbilda fler KBT-terapeuter. Vi påstår att FAR är en billig och lättillgänglig metod som inte kräver så stora utbildningsinsatser,” skriver Dagens Medicin.

Debattartikeln är skriven av Jill Taube, Lena Hedlund, Lars-Gunnar Gunnarsson, Ingbjörg H Jonasdottir, Lars Hagberg och Lillemor Nyberg.

En ny studie har visat att 12 % hos män med överaktiv blåsa hade en depression, jämfört med 3 % hos övriga, skriver Dagens Medicin. På samma sätt hade 18 % av männen med överaktiv blåsa ångest, medan motsvarande siffra var 4 % hos andra män. Studien visar dock inte huruvida problem med blåsan ökar risken för psykiska besvär eller tvärtom. Hos kvinnor såg man inte samma samband.

Studien genomfördes inom ett internationellt forskningsprojekt och har hittills presenterats på två olika kongresser. Överläkare Ian Milsom vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg deltag var en av forskarna. Bland de 30 000 slumpmässigt utvalda deltagarna var 2 500 från Sverige. Deltagarna fick svara på internetbaserade enkäter.

Kvinnor som blir illa behandlade i relationer är inte alltid öppna med sina terapeuter. Steven Stosny skriver ett inlägg på Psychology Today om varför individuell terapi inte alltid fungerar för denna målgrupp. När terapeuterna vill hjälpa kan de istället öka kvinnans upplevelse av skam, skuld och rädlsa för att bli övergiven. Stosny skriver också om hur individuell terapi för personer som misshandlar sin partner
ibland till och med kan förvärra situationen.

Utredningar inom vården efter självmord upptäcker sällan bristerna, uppger Göteborgs-Posten. Socialstyrelsen kritiserar nu vårdens interna utredningar.

“Bara var tredje anmälan innehåller självkritik och erkännande från de ansvariga inom sjukvården att de gjort något fel. Socialstyrelsen hittar brister i dubbelt så många fall,” skriver Göteborgs-Posten.

Rapporten har genomförts av Helena Silfverhielm som granskat de 386 självmord som Lex Maria-anmäldes under 2006. Alla självmord i anslutning i sjukvård ska Lex Maria-anmälas.

“Den vanligaste bristen är att det helt saknas bedömning av patientens självmordsrisk av en specialist i psykiatri. Orsaken kan vara problem med läkarbemanning på psykkliniker och akutmottagningar, i synnerhet på kvällar och helger.”

Kritik riktas också mot bristande journalföring samt dålig samverkan  och kommunikation med anhöriga. Dessutom antar Socialstyrelsen att många självmord aldrig anmäls, framför allt inom primärvården.

Wemind har tidigare rapporterat om den patient inom psykiatrin i Örebro som tog stryptag på en annan patient. Den attackerade mannen avled några dagar senare och han som angrep honom döms nu för mord. Följden blir rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, uppger Dagens Medicin. Männen delade rum på den psykiatriska avdelningen på grund av platsbrist. Ett bråk uppstod och upptäcktes av en nattsköterska.

Sydsvenskan skriver om kognitiv beteendeterapi och intervjuar psykologen och psykoterapeuten Anna Pardo vid Integrerad närsjukvård i Malmö. I artikel lyfter de fram hur patienten tränas i att bli sin egen terapeut och hur viktigt samarbetet är mellan just patient och terapeut är. De talar om dpression som en av våra stora folksjukdomar och om Socialstyrelsens riktlinjer. Sydsvenskan intervjuar också patienten Annette.

Studenten Anna Odell låtsades vara psykotisk och blev intagen på S:t Görans sjukhus. Det hela visade sig senare vara en del av att ett konstprojekt som nu ställs ut på Konstfacks vårutställning. Hon polisanmäldes av sjukhuspersonalen och nu har åklagaren väckt åtal för falskt larm, våldsamt motstånd och oredligt förfarande.

Anna Odells konstprojekt har väckt starka reaktioner. Bland annat har David Eberhard, chef för psykiatriska aktumottagningen på S:t Göran, gjort ett uttalande som ledde till att han JO-anmälts. Dagens Nyheter har genomfört en intervju med Anna Odell. Jonas Mosskin skriver ett intressant inlägg, Psykologstudent diskuterar frågan och Dagens Medicin har vid flera tillfällen rapporterat om händelsen.