Wemind

Psykologförbundet höll idag i ett seminarium på temat: “Är psykisk hälsa en klassfråga?”. Förbundets ordförande Lars Ahlin inledde med att presentera en ny rapport man låtit ta fram: “Depression - En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster”. I rapporten har man räknat ut vad individer med obehandlad depression kostar samhället. Slutsatserna är bland annat att det visserligen skulle kosta 4,1 miljarder kronor årligen för att ge alla de som drabbas av depression eller ångest rekommenderad behandling, men att detta skulle leda till besparingar på 11,4 miljarder årligen. Man lyfter även fram vikten av att fånga upp dessa patienter tidigt, därav förbundets arbete för att öka antalet psykologer i primärvården.

Efter att Lars Ahlin hade presenterat rapporten fick en panel bestående av följande personer kommentera; Malin Edlund, leg psykolog och just nu aktuell som Radiopsykologen i Sveriges Radio; Jan Åke Simonsson (s), hälso och sjukvårdspolitiker i Västra Götalandsregionen och ledamot i SKL:s sjukvårdsdelegation; Per-Olof Sjöblom, förvaltningschef psykiatri Skåne och sakkunnig i psykiatrifrågor på Socialdepartementet samt Lars Ahlin. Ledde samtalet gjorde Anders Milton.

Malin Eklund menade att ytterligare en positiv aspekt med fler psykologer på vårdcentraler vore att diagnosticeringen skulle kunna förbättras, så att man kunde urskilja individer med svåra psykiska problem från personer med mindre allvarlig psykisk ohälsa, och rekommendera behandling utifrån det. Malin menade att psykologer med sin utbildning och erfarenhet är bäst lämpade för att göra sådana bedömningar.

Jan-Åke Simonsson konstaterade att det definitivt finns klasskillnader vad gäller psykisk ohälsa, dels genom att man kan se en högre grad av sådana problem hos arbetslösa och lågavlönade, men även genom att personer med högre utbildning kan ha lättare att ställa krav på sjukvården. Detta är dock inget som gäller enbart för psykisk ohälsa utan även somatisk, menade han. Han välkomnade de nya riktlinjerna från socialstyrelsen för att de underlättar att lyfta fram andra sorters behandlingar än de som ges idag. Han efterfrågade dock större konsensus mellan läkare och psykologer vad gäller de respektive yrkeskategoriernas ansvarsområden.

Per-Olof Sjöström betonade att depression är en mycket allvarlig sjukdom, och att man aldrig skulle acceptera den svårighet att få behandling inom rimlig tid, som finns inom psykiatrin, om det istället gällde somatiska problem. Han menade även att siffrorna som psykologförbundet redovisar som kostnader för psykisk ohälsa i sin rapport antagligen är i underkant, eftersom man till exempel inte har tagit med i beräkningen hur somatiska problem kan förvärras av psykisk ohälsa, och den ökade samhällskostnad som detta innebär.

Avslutningsvis tycktes alla vara överrens om att utvecklingen går åt rätt håll, och att det kanske är först nu som politikerna är redo att ta till sig den ökande kunskap som finns om psykisk ohälsa och dess kostnad för samhället.

Forskare i Tyskland och Schweiz har tillsammans funnit en molekyl som kan vara kandidat för framtidens  lugnande mediciner. Molekylen, som kallas XBD173, har testats både på råttor och på människor och tycks  ge samma snabba effekt som benzodiazepiner, men utan besvärliga biverkningar som sedering, toleransutveckling och utsättningssymptom efter långtidsanvändning. Studien publiceras nu i tidskriften Science.

Forskarna menar att molekylen verkar genom att påverka signalsubstansen GABA, som hämmar hjärnaktivitet och verkar lugnande. Även benzodiazepiner verkar genom denna substans, på så sätt att de ökar känsligheten hos GABA-receptorerna i hjärnan. Mer forskning kommer säkerligen krävas innan man kan sluta sig till om substansen verkligen är effektiv och ofarlig, men författarna till den aktuella studien anser att resultaten är mycket lovande.

Läs mer om studien här>>

En patient som tvångsvårdades inom psykiatrin i Blekinge begick vid ett obevakat tillfälle självmord på avdelningen, rapporterar Sverige Radio. När personalen upptäckte henne var hon medvetslös och hon återfick aldrig medvetandet. Händelsen har anmälts till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd av kvinnans gode man, Bengt Johnsson, som är kritisk till vården som getts på avdelningen. Avdelningen har även själva gjort en Lex Maria-anmälan.

Idag anordnade SACO en debatt i Almedalen hur vårdvalet kan förbättras. Närvarande var bland andra representanter från de olika vårdföreningarna i förbundet, samt Filippa Reinfeldt (m), Stockholms sjukvårdslandstingsråd och Skånes hälso- och sjukvårdsnämnds 2:e vice ordförande Ingrid Lennerwald (s). Psykologförbundet representerades av Helen Antonsson, 1:e vice ordförande och läkarförbundet av styrelseledamot Gunnar Welander.

Filippa Reinfeldt lyfte fram de positiva förändring som enligt henne skett efter införandet av vårdval i Stockholm, bland annat att det blivit lättare att få kontakt med vårdcentralerna, att stockholmarna är med nöjda med vården nu och att antalet läkare i Stockholm har ökat. Psykologförbundets Helen Antonsson ville att fler yrkeskategorier än läkare ska kunna ha patientansvar och att man satsade mer på företagshälsovård. Hon passade även på att berömma Gotland för att de har psykolog på samtliga vårdcentraler i länet, och noterade att det generellt sett var låg närvaro av psykologer i primärvården i de län som hade infört vårdval. Filippa kontrade med att hon inte ansåg att det behövde finnas psykologer på alla vårdcentraler, men att det i Stockholm blivit en förbättring i och med att man kräver att vårdcentralerna ska ha tillgång till psykosociala team.

Flera av representanterna för olika vårdyrken betonade att vårdval i många län tycks ha inneburit en minskning av resurser till vidareutbildning och kompetensutveckling för personalen. Vad gäller kvalitén på den vård som ges konstaterade Ingrid Lennerwald att man ännu inte hade något bra sätt att utvärdera vården på. Hon menade att Region Skånes så kallade “Hälsoval” premierade kvalitet istället för kvantitet och att man på olika sätt belönade förebyggande hälsoarbete.

Sammanfattningsvis kan man säga att det tycks finnas en oro bland många yrkesgrupper i vården över att vårdval kan leda till kvantitet framför kvalitet, att det inte läggs resurser på kompetensutveckling och att primärvården får för lite resurser för sitt uppdrag. Det fanns även mer positiva omdömen om vårdval, bland annat att just för att det ger patienten mer frihet.

Moderaterna Ulrika Hultgren och Åsa Coenraads som sitter i landstingsfullmäktige i Västmanland har skrivit en debattartikel i Vestmanlands Läns Tidning (VLT) där de vill öppna upp för fler aktörer inom psykiatrin. Detta är i sig inget nytt, men det är intressant att notera att de även vill att:

“…patienten ska kunna söka direkt till psykolog/kurator på vårdcentralerna utan att behöva gå via läkare.”

Detta var just ett av de kraven som psykologförbundet lyfte fram i samband med den kartläggning av tillgängligheten av psykologer i primärvården som man nyligen genomförde.

Idag startar Almedalsveckan på Gotland, där tusentals politiker, företag och intresseorganisationer samlas för att nätverka och påverka varandra. WeMind finns på plats för att bevaka eventuella seminarier som kan vara av intresse för våra läsare. Bland annat hålls det under veckan ett antal seminarier om vårdval, vilka vi kommer följa med stort intresse. Övrigt som kan vara intressant är bland annat ett seminarium som psykologförbundet håller i, som handlar om den varierande tillgängligheten för vård av psykisk ohälsa i primärvården. Egil Linge, kognitiv psykolog och medförfattare till boken ”Hemligheten”, talar om relationer i dagens samhälle under ett seminarium som arrangeras av bland andra Natur & Kultur. Utöver detta håller flera patientföreningar i egna seminarier och föreläsningar.

För den som är intresserad går det att söka på alla evenemang här>>

Hur påverkar ångestbenägenhet vår förmåga att lära oss och ta till oss utbildning? Professor Michael Eysenck och Dr Nazanin Derkshan har genomfört ett antal experiment för att testa deras hypotes att hög ångestbenägenhet försämrar förmågan att hämma impulser, och att individen därmed får svårare att hålla kvar uppmärksamheten vid den aktuella uppgiften. I experimenten lät man bland annat försökspersoner som bedömdes vara ångestbenägna eller icke ångestbenägna (anxious and non-anxious personalities) genomföra olika visuella uppgifter medan man följde deras ögonrörelser.

Resultaten från experimenten fick författarna att dra tre huvudsakliga slutsatser:

1. Högre grad av ångest gör det svårare att undvika felaktig respons på en förfrågan om att styra sin uppmärksamhet i viss riktning.
2. Högre grad av ångest gör det svårare att ignorera distraherande stimuli.
3. Högre grad av ångest gör det svårare att växla mellan olika uppgifter.

Resultaten tydde även på att försökspersoner med högre grad av ångestbenägenhet presterar lika bra som de med lägre grad av ångestbenägenhet, men på bekostnad av en större ansträngning. Michael Eysenck drar slutsatsen att det är viktigt att inte bara se till akademisk prestation hos studenter och elever i skolan, utan även till hur stor ansträngning som individen lägger ner för att uppnå resultaten. Han menar att uppmärksamhetsträning i sådana fall kan användas för att hjälpa ångestbenägna elever bättre nå sin potential.

Läs mer om experimenten här>>

Svenska Dagbladet rapporterar att äldre med psykisk ohälsa är ett växande problem i Stockholm. När man är under 65 har man rätt till olika former av stöd, som till exempel dagverksamhet och boendestödjare genom socialpsykiatrin. När man fyller 65 hamnar man istället under äldreomsorgen, där boendestödet har försvunnit i flera stadsdelar. David Brunt, som arbetar med frågorna inom Socialstyrelsen samt forskar i vårdvetenskap vid Växjö universitet, menar att det är ett växande problem eftersom fler med psykiska funktionshinder blir äldre och fler äldre blir psykiskt sjuka.

Enligt Socialstyrelsen lider 10-15% av pensionärerna av depression, 3-5% av ångestsyndrom, 2% av psykossjukdomar samt 1-3% av manodepressiv sjukdom.

Under förra året ökade antalet förskrivningar av antidepressiva i England med 2,1 miljoner till totalt 36 miljoner. The Guardian rapporterar att detta har lett till oro bland politiker och hälso- och sjukvårdspersonal över att den svåra ekonomiska situationen leder till ökad förekomst av depression, och att det finns för få alternativ till psykofarmaka för de som drabbas. Phillip Hodson, ledamot i “British Association for Counselling and Psychotherapy” menar att det är viktigt att dessa individer även får hjälp med att hantera och lösa sina praktiska problem och inte bara medicinering, och att allmänläkare har en stor roll i den högra förskrivningen av antidepressiva läkemedel:

“I have every sympathy with GPs who are pressed into prescribing them (antidepressiva läkemedel), it’s what their patients want. Doctors want to be liked, they don’t want to be unpleasant but sometimes tough love is a better idea.”

Englands regering har redan bestämt att avsätta ca 2 miljarder kronor bland annat för att utbilda 3600 fler terapeuter och för att se till att psykoterapi finns tillgängligt som behandling inom all primärvård.

Flera medier rapporterar idag om en utredning av psykiatriundervisningen på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna, som Socialstyrelsen genomfört på uppdrag av regeringen. I denna utredning konstaterar man bland annat att utbildningarnas innehåll vad gäller psykiatri varierar kraftigt mellan olika lärosäten, att man på många håll dragit ner på denna undervisning och att lärosätena själva inte anser att utbildningarna ger kunskap som motsvarar vårdens behov.

Socialstyrelsens slutsatser är att lärosätena bör se över utbildningarna och förändra dem så att de motsvarar de behov som finns i vården, samt att regeringen tydligare bör styra utbildningarna vad gäller omfattning, innehåll och kunskapskontroll. Socialstyrelsen konstaterar även att då många läkare i Sverige har utbildats i andra länder är ett problem att sjukvårdsgivarna inte alltid är medvetna om att det är deras ansvar att se till att dessa läkare har tillräckligt god utbildning vad gäller psykiatrisk kunskap.

Olle Nilsson, ansvarig för alla grundutbildningar inom medicin på Uppsala Universitet, avfärdar dock förslaget om högre grad av styrning av utbildningarna då han intervjuas av DN. Han anser att de kunskapsmål man har är tillräckliga och konstaterar att:

“Om vi skulle tillmötesgå alla behoven, skulle läkarutbildningen vara tolv år”.

Denna utredning är kanske extra intressant mot bakgrund av den rapport Riksrevisionen lade fram för en vecka sedan, där man bland annat menade att det behövs mer undervisning i psykiatri på läkarutbildningen.

Läs mer om utredningen i Dagens medicin>> och på Socialstyrelsens hemsida>>