Wemind

Darryl Cunningham är tecknare och fotograf som dels arbetat inom psykiatrin och dels själv lidit av psykiska problem. Han håller nu på och färdigställer ett seriealbum om psykisk sjukdom, Psychiatric tales, som ska ges ut i början av 2010. På den här sidan kan du läsa ett kapitel ur serien som handlar om schizofreni. Fler utdrag finns på Darryls blogg.

Flera studier har visat att internetbehandling av paniksyndrom har god effekt. Vanligt att är att klienterna som deltar i sådan internetbehandling har kontakt med en terapeut via mail eller telefon, men graden av kontakt varierar mycket mellan olika studier. Det är dock oklart i vilken mån graden av terapeutkontakt påverkar resultatet.

För att pröva detta har australiensiska forskare genomfört en studie där personer med paniksyndrom delats in i två grupper där deltagarna i båda grupperna fick genomgå kognitiv beteendeterapi (KBT) genom ett beprövat behandlingsprogram för paniksyndrom via nätet. I den ena gruppen fick deltagarna veta att deras terapeut skulle svara på förfrågningar åtminstone tre gånger i veckan, och i den andra gruppen skulle terapeuten svara endast en gång per vecka.

Resultaten från studien visade att behandlingen hade god effekt för båda grupper, och att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan den vad gällde detta. Man fann heller ingen skillnad i upplevelsen av allians mellan klient och terapeut, eller vad gällde hur nöjda klienterna var med behandlingen. Forskarnas tolkar resultatet som att mängden av terapeutkontakt inte har betydelse för utfallet för denna typ av terapi och att internetbehandling därmed kan vara mer kostnadseffektivt än man tidigare räknat med.

Det finns dock tidigare forskningsresultat som tyder på att graden av terapeutstöd har betydelse och det sista ordet är säkerligen inte sagt i denna fråga.

Sveriges Radio rapporterar om vårdcentralen i Skurup, där man i samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund under två års tid har gjort försök med så kallad grön rehabilitering för människor med psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Elva patienter har under tre dagar i veckan i upptill åtta veckor fått besöka gårdar och fått delta i det dagliga arbetet.

- Ofta kommer också den här känslan av att duga och finnas med i ett socialt sammanhang, som är väldigt svårt när man går hemma och är sjukskriven, säger sjuksköterskan Lis-Lott Andersson, som driver en av de gårdar som tagit emot patienter. Vidare menar hon att flera av patienterna upplever sig må bättre, trots att deras smärta kvarstår.

Nu vill Region Skåne tillsammans med LRF och lantbruksuniversitet Alnarp göra en större vetenskaplig studie med ett hundratal patienter, för att ta reda på om grön rehabilitering är ett effektivt sätt att göra folk friskare. Om man lyckas finansiera projektet, och får positiva resultat i studien, kan verksamheten komma att växa.

– Då finns det utrymme för att vi på samma sätt som Region Skåne håller på att certifiera rehabaktörer vad det gäller smärta och kognitiv beteendeterapi, så skulle man i en framtid kunna ackreditera för grön rehabilitering, säger Ulf Hallgårde, projektledare för Region Skånes sjukskrivningsprojekt.

En av de största riskfaktorerna för att tonåringar ska drabbas av depression är om någon av deras föräldrar blir deprimerade. För att undersöka om man kan förebygga detta har amerikanska forskare genomfört en studie med 316 ungdomar som alla hade minst en förälder som hade varit deprimerad under de senaste tre åren. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Medical Association (JAMA).

Deltagarna delades in i två grupper, där hälften fick “vanlig vård” och den andra hälften fick delta i ett preventionsprogram baserat på kognitiv beteendeterapi (KBT). Detta program bestod av en 90-minuters gruppträff i veckan under åtta veckor, följt av en träff i månaden under 6 månader. Deltagarna fick lära sig att identifiera och ifrågasätta negativa tankar samt problemlösningsfärdigheter. Under de avslutande 6 månaderna introducerades även fler tekniker, som avslappning och beteendeaktivering. Man höll även möten för deltagarnas föräldrar där dessa informerades om vad deltagarna lärde sig under programmets gång.

Resultaten visade att färre ungdomar som fick gå i preventionsprogrammet hade utvecklat depression vid slutet av studien än de som fick “vanlig vård”. Denna effekt gällde dock inte för ungdomar vars förälder var deprimerad vid tillfället för mätningen. Forskarnas slutsats är att interventionen är minst lika effektiv som att ge redan deprimerade tonåringar antidepressiv medicinering och att studien visar på värdet av att erbjuda stöd och behandling för både förälder och barn när en förälder blir deprimerad.

Arja Philipsson, som arbetar vid Folkhälsoenheten i Gävleborgs län, har fått pris för sitt arbete med fysisk hälsa hos psykiatrins patienter. Hon har tagit initiativ till ett samarbete mellan primärvården och psykiatrin för att använda samma förebyggande folkhälsoprogram som tillämpas i primärvården för psykiatrin. Dessa program syftar till att upptäcka riskfaktorer för fysisk ohälsa, till exempel rökning, dåliga matvanor eller bristfällig motion. Många av psykiatrins patienter har svårt att just upprätthålla sunda vanor och flera lider även av biverkningar av medicin, som kan göra att de lättare går upp i vikt.

Utifrån detta initiativ har psykosenheten i Gävle sedan 2008 stöttat patienterna även vad gäller fysisk ohälsa, och det har enligt Arja Philipsson fungera bra. Fram tills nu har modellen bara gällt i Gävle, men den ska nu spridas i hela länet.

Internetterapi har visat sig effektivt för en mängd olika ångestsyndrom, däribland social fobi och paniksyndrom. Relativt få studier har dock publicerats om specifik fobi. I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Cognitive Behaviour Therapy har svenska forskare jämfört internetbehandling av spindelfobi med en-sessionsbehandling med kognitiv beteendeterapi. Enligt författarna är detta den första publicerade studien av internetbehandling för just spindelfobi.

Deltagarna i studien rekryterades genom annonsering i tidningar med länk till en hemsida där man kunde anmäla sitt intresse. 27 personer valdes ut att delta i studien utifrån att de uppfyllde vissa kriterier, till exempel att ha tillgång till internet och att inte lida av några andra akuta psykiatriska symtom. Genomsnittsåldern var 25,6 år, 84.8% var kvinnor och 59.2% var universitetsstuderande.

En-sessionsbehandlingen bestod av ett kortare informationssamtal följt av en tretimmars exponeringssession. Terapeuterna handleddes av Lars-Göran Öst som även har utvecklat behandlingen. Exponering fungerar så att terapeuten steg för steg, i samråd med klienten, låter denne utsätta sig för det fobiska objektet, i detta fall spindlar. Internetbehandlingen bestod av fem textavsnitt, kontakt via mail med en terapeut och en video som illustrerade hur exponeringen skulle gå till väga. Tiden för denna behandling var 4 veckor.

För att mäta effekterna av behandlingarna använde man sig dels av Behaviour Approach Test (BAT), ett test där deltagarnas fobinivå graderas efter hur pass mycket de klarar av att närma sig en spindel, samt självskattningsskalor.

Resultaten visade att bägge grupperna hade förbättrats signifikant. Skillnaden mellan grupperna var att 85.7% av deltagarna som fått en-sessionsbehandlingen uppvisade signifikant förbättring i BAT, medan 46.2% av de som fick internetbehandlingen uppvisade detta. Uppföljning efter ett år visade att förbättringarna hade vidmakthållits och att skillnaden mellan grupperna då hade minskat.

Artikelförfattarnas slutsats är att internetbehandling av spindelfobi är en lovande behandlingsform, men inte fullt lika effektiv som exponeringsbehandling tillsammans med en terapeut. De menar dock att det finns vissa fördelar med internetbehandlingen, som till exempel att de kan ges på distans, att klienten kan spara instruktionerna och när som helst titta på dem igen samt att det kan vara lättare för klienten att använda sig av den nya kunskapen i vardagen om man gjort exponeringarna själv i hemmet istället för på en mottagning.

Jonas Mosskin har skrivit en krönika i Psykologtidningen om hur sociala medier påverkar psykologer och psykologisk forskning. Vad gäller psykologer tar han upp det faktum att det inte längre är lika lätt att vara anonym, och att en patient lätt kan få reda på mycket om dig genom nätet om du inte aktivt döljer dina spår. Sociala medier och nätet spelar även allt större roll i den psykiska ohälsan, till exempel genom personer som blir beroende av nätpoker eller dataspel. Men nätet erbjuder även stora möjligheter, som att kunna ge fler personer med psykiska problem tillgång till behandling genom internetbaserad terapi.

Vad gäller psykologisk forskning kan man tänka sig att de sociala medierna allt mer kommer påverka hur vi umgås och kommunicerar med varandra. Det verkar dock inte som att vi nödvändigtvis blir mer asociala av att sitta framför datorn: Jonas citerar forskning som visar att människor som bloggar har fler sociala kontakter i verkliga livet än de som inte bloggar. Inte heller hinner vi med att umgås med så värst många fler bara för att vi twittrar, bloggar och facebook:ar. Men vem vet hur vårt sociala umgänge kommer se ut om 20 år? Jonas uppmanar psykologerna att släppa individperspektivet och tolka det nya samhället vi lever i.

Läs hela krönikan på Jonas blogg>>

I Region Skåne startas nu en ettårig försöksverksamhet där man ska låta läkare skriva ut kultur, till exempel teaterbesök eller hantverkskurser, på recept. Försöket kommer genomföras på Capio Citykliniken i Helsingborg och finansieras med statsbidrag. Tanken är att det ska hjälpa långtidsarbetslösa att komma tillbaka.

- Om man exempelvis lider av depression kan det vara oerhört svårt att samla kraft nog för att ta sig ut till någonting och träffa andra människor. Då är detta ett bra sätt att hjälpa, säger Anna Persdotter, verksamhetschef på kliniken.

I Skåne har man en längre tid jobbat aktivt med kultur i vården som till exempel musik för dementa och nyopererade och konst på vårdinrättningarna. Utvärderingar av detta har visat att kultur har en positiv effekt på hälsan. Om försöket faller väl ut kan det komma att permanentas, precis som motion på recept.

– Det som är tanken är att det ska vara i stället för läkemedel, som det i och för sig kan kombineras med, säger Gilbert Tribo (FP), ordförande i närsjukvårdsberedningen i Region Skåne till Sveriges Radio.

I dagens DN kan man läsa om Sara Alexandersson, som både varit utbränd och haft cancer, och som jämför bemötandet hon fått vid de olika vårdtillfällena. När hon fick cancerbeskedet upplevde att hon möttes med respekt och omtanke. Läkaren som gav henne beskedet tog tid på sig att förklara vad diagnosen innebar och vilka behandlingsalternativ som fanns. Hon fick träffa flera olika specialister och fick efter behandlingen träffa en kurator som gav henne information om allt från hur man talar med barn om cancer till kontaktuppgifter till patientföreningar.

När Sara tidigare blev utbränd fick hon träffa en läkare som efter ett kort samtal skrev ut medicin mot ångest och depression och sjukskrev henne i ett halvår. Den enda information hon fick från vården var en enda tunn liten skrift och det var arbetsgivaren som såg till att hon fick komma till en psykolog. Hon fick inte heller en enda fråga om hur hon upplevde vården i samband med detta.

Sara frågar sig utifrån detta om vissa sjukdomar är “bättre än andra” och hur det kan komma sig att det är så stor skillnad i bemötande beroende på vad man drabbas av. Några experter får ge sin syn på saken, bland andra Christina Bolund, läkare och psykiater som under flera år var Karolinska sjukhusets rehabilitering av cancersjuka. Hon menar att forskningen först på senare tid lyckats hitta behandlingsmetoder för utbrändhet som fungerar och att det tar tid att föra ut den kunskapen i vården. Alexander Perski, forskare och chef för Stressmottagningen i Stockholm, menar att det är stor skillnad i synen på sjukdomar som drabbar främst män jämfört med de som drabbar kvinnor, och att det idag finns en attityd om att man ska “bita ihop” när man upplever denna typ av stressrelaterade problem. Läkaren Stefan Einhorn tror att det inom vården finns en större respekt för kroppsliga sjukdomar, dem vi kan ”ta och se på”. Han poängterar dock avslutningsvis att han själv har mött både missnöjda cancerpatienter och utbrända som varit nöjda med bemötandet.

DN vill gärna att andra som har varit eller är utbrända att hör av sig och berättar om hur de blivit bemötta i vården.

Om du känner att du inte får tillräckligt mycket psykologi till livs genom den här bloggen rekommenderar vi sidan “Psychmovies“, som listar hundratals filmer med psykologiska teman. Bland annat finns filmerna sorterade i olika kategorier som till exempel “Anxiety disorders”, “Comedies” och “Treatment & ethics”, och det finns en lista över vilka filmer som har röstats fram som “Best/Worst portrayal of mental illness in the movies” av besökare på sidan. På första plats ligger förövrigt “A beautiful mind“, som handlar om matematikern och nobelpristagaren John Forbes Nash liv och hans kamp mot sin schizofreni.