Wemind

Enligt en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften “Behavior Therapy” är kognitiv beteendeterapi (KBT) mer effektivt än ljusterapi för att minska återfall i årstidsbunden depression.

För behandlingen i studierna som ligger till grund för artikeln använde forskarna en form av gruppterapi baserad på KBT och speciellt utformad för behandling av årstidsbunden depression. Totalt 69 deltagare deltog i studierna och delades in i tre olika grupper - en grupp fick KBT-behandlingen, en fick ljusterapi och en fick en kombination av bägge dessa behandlingar. Vid uppföljning nästa vinter visade det sig att de deltagare som fått antingen enbart KBT eller kombinationen hade lägre grad av återfall i depression (7.0% respektive 5.5%) än de som bara fått ljusterapi (36,7%). De som enbart fick KBT men ändå återföll i depression rapporterade dessutom mildare symtom.

Slutsatserna man kan dra från denna studie begränsas av det låga antalet deltagare och ett högt bortfall (17), men författarna anser att KBT-behandlingen är lovande och bör undersökas i fler studier. Alternativ till ljusterapi välkomnas, då denna form av behandling är tidskrävande, vilket är en av anledningarna till det höga bortfallet i studien. Det är även omdebatterat huruvida ljusterapi är mer effektivt än placebo och enligt SBU, den statliga myndighet som utvärderar medicinska behandlingsmetoder, går det varken att bekräfta eller förkasta värdet av denna behandling eftersom det saknas tillräckligt med studier.

Enligt Kelly Rohan, en av forskarna bakom artikeln, är KBT i vilket fall mer tidseffektivt:

“The initial time in treatment is less with CBT and it’s also meant to be over and done with — the treatment that keeps on giving. … Once you’re finished, you don’t have to be in treatment every winter for the rest of your life, whereas you are expected to get the light box out and use it for every day of fall and winter. You undergo [psychotherapy], you learn, you keep using the techniques in the future.”

Nu planerar forskarna en större studie med 160 deltagare som ska följas upp under längre tid.

Jonas Mosskin skriver på sin blogg om Amelias nya satsning, ett specialnummer av tidningen “M” med titeln M-Magasin Hälsa - Psykologi. Det var i denna tidning som man lanserade uppropet för fler psykologer i primärvården som vi skrivit om i ett tidigare inlägg. Tidningen riktar sig mot medelålders kvinnor med psykologiintresse och innehåller bland annat artiklar “om ”andligt sex”, klädspecial där kändisar analyseras och inrednings/hemma-hos-reportage med sexrådgivaren Malena Ivarsson.”. Tydligen bedöms medelålders kvinnors psykologiintresse handla främst om detta.

Jonas tipsar istället om Språktidningens satsning Modern Psykologi, som enligt honom är “en seriös tidning om psykologi med ett populärvetenskapligt tilltal.”

Justitieombudsmannen riktar skarp kritik mot psykiatrin i Lund efter att en kvinna under sommaren tvångsvårdades utan juridisk grund, berättar Sydsvenskan. I maj togs kvinnan in för tvångsvård på Universitetssjukhuset i Lund. En månad senare skulle den ansvariga läkaren ha ansökt om förlängd tvångsvård hos länsrätten för att tvångsvården skulle få fortgå, men på grund av semesterledighet skickades ingen ansökan in.

Under drygt två veckor var kvinnan alltså juridiskt sett intagen för frivillig psykiatrisk vård, men tvångsmedicinerades ändå två gånger under denna period. Justitieombudsmannen övervägde att kräva straffrättsligt ansvar från någon enskild person, men nöjer sig med att rikta mycket allvarlig kritik mot händelsen efter att rutinerna nu har förändrats inom Psykiatri Lund.

I en nu studie som genomförs i samarbete mellan Örebro läns landsting, Linköpings universitet och Örebros universitet, ska man undersöka om det går att minska risken för återfall i depression genom att patienter via internet får tillgång till självhjälp baserat på kognitiv beteendeterapi.

Enligt pressmeddelandet från Örebro läns landsting är återfall vanligt förekommande efter depression. Risken är störst för de som haft flera depressiva episoder och om man har kvar symtom efter behandling. Tidigare forskning visar dock att om man träffar en KBT-terapeut för sina restsymtom så minskar risken för återfall betydligt. När man studerat patienter med 3 depressionsepisoder eller fler så visar det sig att 80 % av dessa återfaller inom 2 år efter avslutad läkemedelsbehandling. Men om samma patientgrupp fick besöka en KBT-terapeut 10 gånger efter avslutad läkemedelsbehandling återföll bara 25 % av dem inom två år. KBT minskade alltså återfallen från 80 % till 25 % på två års sikt. Tanken med studien är att undersöka om KBT via internet, som har visat sig effektivt i flera studier, kan ge lika goda resultat vad gäller återfallsprevention.
Till studien söker man nu personer som avslutat en behandling för depression men som fortfarande har symtom kvar. Intresseanmälan kan lämnas på projektets hemsida: https://www.isidorprojektet.se/

I dagarna kommer författaren och psykiatrikern Åsa Nilsonne ut med en ny bok, “Mindfulness i hjärnan“. I boken presenteras enligt förlaget “de allra senaste rönen om hur det går till när hjärnan hämtar information och om hur denna information ger upphov till tankar, känslor och handlingar”. Åsa Nilsonne är väl känd för sina tidigare böcker om dialektisk beteendeterapi, relationer och mindfulness, eller “medveten närvaro”, som man brukar översätta begreppet till på svenska.

Du kan läsa mer om boken på förlaget Natur och Kulturs sida och på Åsas egen blogg>>

Enligt en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Epidemiology and Community Health är förekomsten av depression, ångest och fysisk ohälsa lägre bland personer som bor i närheten av grönområden.

Studien är en registerstudie bland journaldata för ca 350 000 personer som var registrerade i primärvården i Holland. För att undersöka vilken effekt grönområden hade räknade man ut hur stor andel grönområden varje person hade inom 1 och 3 kilometer från sin bostad. I genomsnitt uppgick grönområdena till 42% av deltagarnas närområde inom 1 kilometer från hemmet, och 61% av närområdet inom 3 kilometer.

Förekomsten av ohälsa inom 21 olika vanligt förekommande sjukdomskategorier jämfördes med mängden grönområde in närområdet. Resultaten visade att för 15 av dessa kategorier var ohälsa lägre bland de personer som hade mer grönområde i närheten av sin bostad. Detta samband var särskilt tydligt vad gäller psykisk ohälsa.

För de som hade 10% grönområde inom 1 kilometer var förekomsten av ångeststörningar 26 per 1000 personer, jämfört med 18 per 1000 för de som hade 90% grönområden i sin närhet. För depression var siffrorna 32 respektive 24 per 1000. Sambandet var starkast för de som spenderade mycket tid i sitt närområde.

Exakt hur dessa grönområden påverkar hälsan går inte att säga utifrån undersökningen, men författarna föreslår att det kan bero på renare luft samtfler möjligheter för avkoppling, motion och socialt umgänge.

Diagnosen depression baseras på symtom som delvis uttrycks på olika sätt bland kvinnor och män liksom i olika kulturer. För att bland annat undvika sjukdomsstämpling av normalt lidande måste symtomen ses i sitt sammanhang, skriver Arja Lehti i den avhandling hon försvarade vid Umeå universitet den 23 oktober. För avhandlingen har hon bland annat intervjuat patienter och sjukvårdspersonal angående dessa frågor.

Många studier visar att fler kvinnor än män drabbas av depression, och att förekomsten av depression varierar mellan olika kulturer. Enligt Arja Lehti kan detta ställa till problem, särskilt i primärvården där allmänläkare främst ställer diagnos utifrån subjektiva symtom hos patienten. I avhandlingen analyseras hur genus och socio-kulturellt sammanhang påverkar hela processen fram till diagnosen depression i primärvården. De allmänläkare som intervjuades ansåg i allmänhet att expertkriterierna för depression var svåra att tillämpa och därför baserade de sina diagnoser på intuition och praktisk kunskap. Att strikt följa diagnoskriterierna kunde enligt allmänläkarna leda till en medikalisering av socio-kulturella livsomständigheter bland invandrare.

Läs mer om avhandlingen här>>

Enligt en artikel på BBC News visar en ny studie att antidepressiv medicin verkar snabbare än man tidigare trott. Det kan visserligen dröja månader innan patienten märker någon effekt, men enligt forskarna verkar medicinen på ett omedvetet plan.

I den aktuella studien har psykiatriker undersökt 33 deprimerade patienter som fick den antidepressiva medicinen Reboxetine och jämfört dem med 31 personer i en kontrollgrupp. De deprimerade patienterna uppvisade förbättring inom tre timmar vad gällde graden av negativa tankar om sig själv och andra. Forskarna menar att detta kan vara mekanismen som gör att medicinen på sikt leder till höjt stämningsläge hos patienterna, snarare än att medicinen skulle påverka humöret direkt vilket man tidigare trott. Denna nya teori liknar de kognitiva modeller av depression som ligger till grund för en stor del av den kognitiva beteendeterapin, där man ofta jobbar med att ifrågasätta och förändra negativa tankar och föreställningar hos patienterna med syftet att denna förändring i sin tur ska leda till en höjning av stämningsläget.

Studien utmanar även teorierna om att depression i första hand beror på låga nivåer av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Enligt Catherine Harmer, en av psykiatrikerna bakom studien, har man i tidigare studier sett att antidepressiv medicinering påverkar hjärnans behandling av emotionell information. Hon menar att detta kan vara mekanismen som förklarar den stämningshöjande effekten.

På frågan om vilka konsekvenser studiens resultat kan få svarar Harmer bland annat med följande:

“…by using expertise on psychology, we can help to answer some of these very pharmacological questions about how drug treatments are working. So I think it opens up a new area, and an area which might suggest that we can unify these different areas. There’s a lot of work also on psychological treatments for depression and how treatments like cognitive behavioral could work and they also seem to emphasize these kinds of negative biases. I think it opens a whole avenue for really starting to understand how treatments for depression work, whether they’re drug treatments, whether they’re psychological treatments, and once we can build that up we can then start to understand what makes a good treatment, how these different treatments might be better and also how they might best be combined.”

Som journalisten och bloggaren Phillip Dawdy påpekar bör dock resultaten tolkas med försiktighet, bland annat för att det handlar om en relativt liten studie.

MHSC (Mental health specialist collection) är en sammanställning av aktuell forskning kring psykisk ohälsa som genomförs av brittiska forskare och kliniker. Målet är att personal som jobbar med psykisk ohälsa på ett enkelt sätt ska kunna få tillgång till aktuell forskning av hög kvalitet. Sammanställningarna fokuserar i vissa fall på engelska förhållanden men det mesta av informationen är internationellt gångbar.

Varje år publicerar man bland annat uppdaterade sammanställningar om schizofreni och depression på sin hemsida. Dessa sammanställningar innefattar både evidensbaserade riktlinjer, metaanalyser, grundforskning och patientinformation från det senaste året. Sammanställningen om depression innefattar till exempel studier om prevalens, diagnostik, olika behandlingsformer och genetik. Under behandlingsformer kan man bland annat hitta studier om kognitiv beteendeterapi, psykofarmaka och alternativmedicin. De flesta av studierna är antingen review-artiklar eller metaanalyser.

Tyvärr kan man i de flesta fall bara läsa studiernas abstract (sammanfattning), men sidan gör det ändå lätt att bilda sig en uppfattning om vad som händer inom fältet och vad den aktuella forskningen säger om olika behandlingsformer.

Enligt den brittiska tidningen The Guardian kan patienter med självskadebeteenden i Storbritannien få hjälp på sjukhus med att skada sig själva på så ofarligt sätt som möjligt. Detta innebär bland annat att man lägger upp vårdplaner där man kommer överens om under vilka omständigheter patienten till exempel får skära sig och att patienten ska söka vård om skadorna blir för svåra. Patienterna kan även få tillgång till sterila rakblad och i vissa fall kan sjuksköterskor närvara när patienten skadar sig själv. Metoden liknar på detta sätt de sprututbytesprogram som erbjuds narkomaner i vissa städer, med syftet att minska smittspridning.

Precis som sprututbyte är förstås denna metod kontroversiell. Förespråkarna menar att dessa patienter ändå kommer självskada och att det är bättre att hjälpa till med att begränsa skadorna. De som är emot menar bland annat att det bryter mot de etiska regler som sjukvårdspersonal ska följa.

Självskadebeteenden är vanliga hos patienter med diagnosen borderline personlighetsstörning, men förekommer vid många andra former av psykisk ohälsa, ofta som ett sätt att hantera svår ångest.