Wemind

Enligt en artikel som kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica ökar den psykiska ohälsan bland ungdomar i Stockholms län.

Tidigare forskning har inte kunnat ge något entydigt svar på frågan om den psykiska ohälsan bland unga ökar i Sverige anser artikelförfattarna. Det finns studier som tyder på att så är fallet medan andra visar på motsatsen. Man har dock kunnat se att antalet självmord bland unga inte längre minskar och det finns tecken på att unga mår sämre även i flera andra länder i Europa.

Ett problem med att studera detta område handlar enligt författarna om att det saknas data om psykisk ohälsa som går att jämföra över tid. Många av studierna på området har dessutom fokuserat på enstaka indikatorer, till exempel självmordstatistik, för att dra slutsatser om den psykiska ohälsan.

Mot bakgrund av detta har författarna valt att granska information från flera olika källor. Dels använde man data om utnyttjande av psykiatrisk vård, dels information om antal självmordsförsök och antal fullbordade självmord samt grad av självuppskattad ångest enligt en återkommande undersökning av SCB. Tidsperioden man undersökte var 1997-2004 och man jämförde fyra grupper: unga män (under 25), unga kvinnor (under 25), äldre män (över 25) och äldre kvinnor (över 25).

Resultaten av studien visade att utnyttjandet av psykiatrisk vård, antal självmordsförsök och självskattad ångest ökade under denna period för unga kvinnor. Även för unga män ökade utnyttjandet av vården och självskattad ångest, men inte antalet självmordsförsök. Yngre kvinnor låg betydligt högre än de andra grupperna vad gällde utnyttjande av vård och självmordsförsök, medan äldre män låg tydligt högre än andra grupper vad gällde fullbordade självmord.

Författarna är försiktiga i sin tolkning av resultaten men menar ändå att datan sammantaget visar på en ökande psykisk ohälsa bland unga. De menar vidare att en bakomliggande faktor kan vara höga förväntningar och upplevd press bland unga vad gäller arbete, utbildning och karriär.

Läs mer om ungas psykiska ohälsa i detta tidigare inlägg>>

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Självmord, Ungdomar, Ångest, Psykisk ohälsa, Stress

Sveriges Radio rapporterar att antalet personer har begått självmord redan är 20 fler i år än jämfört med förra året i Värmlands län.

– Ja, suicidfallen har ju ökat väldigt mycket. Under hela förra året hade vi 34 självmord här i Värmland, och hittills i år har vi 54 stycken. Och då har vi en månad kvar, säger Laila Norstedt Persson vid Värmlandspolisen, som undersöker alla misstänkta suicidfall.

Vad som kan ligga bakom denna ökning finns det inga svar på än, och Laila Norstedt Persson menar att hon inte kan se några klara samband med till exempel arbetslöshet, vilket man sedan tidigare vet kan ha ett samband med ökad psykisk ohälsa.

Claus Vigsö, divisionschef för psykiatrin i Värmland, menar med anledning av detta att det behövs mer samverkan inom vården för att förhindra att människor tar sitt liv.

– Vi ska naturligtvis fråga oss själva om vi har gjort det vi borde göra. Å andra sidan vet vi också att vi inte helt kan undvika självmord, säger han.

Claus Vigsö tror att psykiatrin riskerar att missa en del av dem som är psykiskt sjuka, eftersom det kan visa sig på olika sätt hos män och kvinnor. Av de 54 personer som tagit livet av sig hittills i år var endast 4 kvinnor. Claus ser ett behov att samarbeta mer med andra divisioner inom landstinget för att upptäcka depression hos män.

– Exempelvis allmänmedicin. Man kan koppla högt blodtryck, övervikt och hjärt- kärlsjukdom till psykisk ohälsa mer än vad man gör i dag, säger han.

Laila Norstedt Persson har berättat att man hittat långa listor med mediciner hos en del psykiatripatienter som tagit sitt liv. Men någon övermedicinering vill inte Claus Vigsö kännas vid.

– Jag är övertygad om att våra patienter får den medicin de ska ha. Vi jobbar just nu med att säkra att varje patient får rätt medicin, i rätt dos, säger han.

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning för att förbättra självmordsförebyggande arbetet, då det visat sig finnas stora geografiska skillnader i hur detta arbete genomförs.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Självmord, Suicid, Depression, Värmland, Arbetslöshet

Något att hänga upp på mottagningen?

Här är en historia som är obehaglig på flera plan. CBC News berättar om en 29-årig kanadensisk kvinna vid namn Nathalie Blanchard som blev sjukskriven från sitt arbete för ett och ett halvt år sedan efter att ha diagnosticerats som deprimerad. Det privata försäkringsbolaget Manulife som betalade en del av hennes sjukersättning gjorde så - ända tills Nathalie lade ut bilder från sin födelsedagsfest på Facebook, bilder där hon log och såg ut att ha roligt. Manulife erkänner att de använder sig av sociala nätverkssidor för att spana på klienter som de misstänker för försäkringsbedrägeri. Uppenbarligen ansåg försäkringsbolaget att (1) deprimerade människor aldrig kan ha roligt eller känna glädje ens för korta stunder och (2) att några bilder på Facebook var tillräckligt för att dra slutsatsen att Nathalie inte längre var deprimerad.

Huruvida Nathalie var deprimerad eller inte är förstås omöjligt för oss att veta, men det borde rimligen vara upp till hennes läkare eller psykolog att bäst avgöra det. Nathalie menar vidare att hon följde sin läkares råd om att försöka se till att aktivera sig och ha roligt som ett led i behandlingen av depressionen.

Som om detta inte var nog så uppger Nathalie att hon har låst sin profil på Facebook så att bara hennes vänner kan ta del av hennes foton. De var alltså inte offentligt tillgängliga vilket gör att man frågar sig hur försäkringsbolaget kom över bilderna överhuvudtaget.

Det är vid sådana här tillfällen man känner sig glad över det svenska socialförsäkringssystemet.

Svenska Dagbladet har tillsammans med psykologen Henry Egidius skapat en tjusig illustration över grunderna till och förgreningarna i dagens moderna terapiformer. Tanken är att försöka illustrera de stora dragen inom psykoterapin samt inom psykiatrin.

Ladda ner hela bilden här>>

På SVT:s Sydnytt finns ett inslag om hur man i Malmö ska hjälpa sjukskrivna med kognitiv beteendeterapi. Region Skåne har slutit avtal med ett femtiotal aktörer för att kunna fylla behovet, inte minst när ca 2800 långtidssjukskrivna antagligen utförsäkras vid årsskiftet på grund av de nya sjukskrivningsregler som riksdagen ska besluta om i december.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Region Skåne, Sjukskrivningar, KBT, kognitiv beteendeterapi

Enligt en ny genomgång av studier där man gett patienter en kombinationsbehandling mot depression med terapi och medicin bidrar medicinen med en liten, men signifikant, effekt.

Tidigare studier av kombinationsbehandlingar har inte visat att kombinationen av medicin och terapi är mer effektiv för att behandla depression än metoderna var och en för sig. Men dessa äldre studier har enligt artikelförfattarna inte haft tillräckligt statistiskt underlag och nyare metaanalyser visar att kombinationsbehandling faktiskt har större effekt. Ett problem är dock att man inte vet om denna större effekt enbart beror på placeboresponsen eller på faktisk effekt av medicinen. Mot bakgrund av detta har författarna för den aktuella studien gjort en genomgång av studie som jämför kombinerad terapi och medicinering med terapi kombinerat med placebo.

För genomgången fann man 16 studier som uppfyllde författarnas kriterier, det vill säga att det skulle vara randomiserade studier av kombinationsbehandlingar med placebokontroll för depression hos vuxna. Totalt omfattade studierna 852 deltagare. Psykoterapiformerna som ingick i de olika studierna var bland annat kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi.

Resultatet av genomgången visade att medicinering har en liten men faktisk effekt, vilket motsvarar att hos en av sju patienter beror en positiv effekt av kombinationsbehandling på medicineringen. Anmärkningsvärt var även att medicineringen inte tycktes ha starkare effekt vid svårare depression, vilket man annars skulle kunna misstänka. Författarna manar dock till försiktighet i tolkningen av resultatet, eftersom även denna genomgång omfattade relativt få studier.

En av medförfattarna till metaanalysen är förövrigt Gerhard Andersson, nyligen nominerad till Stora Psykologpriset.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om depression, psykofarmaka, antidepressiva, psykoterapi, kognitiv beteendeterapi, KBT

Enligt en artikel av de engelska forskarna Chris Boyce och Alex Wood, publicerad i den vetenskapliga tidskriften “Health Economics, Policy and Law”, kan terapi vara 32 gånger så kostnadseffektivt för att öka vårt välmående jämfört med att bara få mer pengar.

I studien har Boyce & Wood undersökt hur inkomstökningar statistiskt sett påverkar människor och jämfört detta med hur mycket välmåendet ökar av terapi. Resultatet visade att för att få samma effekt på välmåendet med löneökning som med en terapi för ca 9 500 kr behövs en löneökning med nästan 300 000 kr.

Syftet med studien var att undersöka hur mycket kompensation i form av ekonomisk ersättning är värt i jämförelse med terapi, vilket bland annat har betydelse för bedömning av skadestånd vid rättsfall. Men Boyce & Wood menar att resultaten även har betydelse för hur samhället bör hantera den växande psykiska ohälsan.

Enligt Chris Boyd är betydelsen av pengar för att förbättra vårt välmående och öka vår lycka kraftigt övervärderad i våra samhällen, medan betydelsen av psykisk hälsa är undervärderad:

“…people do not realise the powerful effect that psychological therapy, such as non-directive counselling, can have on improving our well-being.”

Boyce & Wood baserar även sina slutsatser på statistik som visar att lyckonivån i västvärlden har varit i stor sett oförändrad under de senaste 50 åren trots en enorm ekonomisk tillväxt. Utifrån detta förslår de att staten bör satsa mer på att öka tillgången till psykisk hälsovård och terapi, snarare än på ekonomisk tillväxt.

Vi har tidigare även skrivit om forskning som visade att människor som spenderade sina pengar på andra, genom till exempel gåvor eller välgörenhet, var lyckligare än de som spenderade pengarna på sig själva.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Lycka, Lyckoforskning, Pengar, Psykologi

Svenska Dagbladet inleder idag en serie om smärta och smärtbehandling med en artikel om 16-åriga Karin Meijer, som efter en olycka fick så ont att hon varken kunde gå eller sitta upp. Efter att har skickats runt på sjukhus och undersökts av olika experter skickades hon hem i rullstol med en dosett med 15 piller hon skulle ta varje dag. Smärtan gav dock inte med sig och till slut fick hon komma till Smärt­behandlingsenheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus där barn och unga med långvarig smärta, som begränsar deras liv, får terapi. Behandlingen sker med metoden ACT, Acceptance and Commitment Therapy, och går ut på att våga utsätta sig för smärta för att få bättre livskvalitet. Karin berättar i artikeln hur behandlingen gick till och hur hon till slut blivit så gott som helt smärtfri.

Läs tidigare inlägg om ACT och om psykologisk behandling av smärta här, här och här.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om smärta, smärtbehandling, kronisk smärta, ACT

Efter att Uppdrag Granskning uppmärksammat flera fall av svår minnesförlust som biverkningar av så kallad elbehandling mot depression, ECT, säger nu Socialstyrelsen i ett pressmeddelande att man ska kartlägga hur ofta behandlingen används i vården:

– Vi kommer att begära in information från landstingen för att få en bild av läget. Vi är oroade över uppgifterna om förekomsten av svåra biverkningar. Dessutom vittnar flera patienter om negativt bemötande inom vården när de påtalat problemet, säger Anders Printz, chef för Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning i ett pressmeddelande.

Det finns idag alltså ingen fullständig statistik över hur många ECT-behandlingar som ges ute i vården. Enligt en enkätundersökning som Uppdrag Granskning genomförde har ECT-behandlingarna ökat från 18 000 per år i början av 2000-talet till 45 000 förra året.

Sedan 2007 är landstingen visserligen skyldiga att rapportera in medicinska åtgärder, till exempel ECT-behandlingar, till Socialstyrelsens patientregister. Men det sker inte regelmässigt och i registret finns bara 1500 vårdtillfällen rörande ECT-behandlingar registrerade för år 2008.

– Det är oacceptabelt. Landstingen måste bli mycket bättre på att rapportera in uppgifter till oss. Om vi fick in informationen skulle vi kunna följa användandet av till exempel ECT-behandlingar på ett mycket bättre sätt jämfört med idag, säger Anders Printz.

Läs mer om Uppdrag Gransknings program om ECT här eller se programmet själv>>

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om ECT, Elbehandling, Depression, Psykiatrin, Socialstyrelsen