Archive for December, 2009

Nu tar vi ett litet uppehåll med bloggandet över helgerna och återkommer efter nyår. Det har varit ett spännande år med många intressanta händelser att rapportera om, bland andra dessa:

  • Socialstyrelsen presenterade riktlinjer för behandling av ångest och depression vilka förordade kognitiv beteendeterapi som förstahandsalternativ vid behandling av lätta till måttliga besvär. Detta mottogs mycket positivt av många, men kritiserades även av bland annat psykodynamiker och psykiatriker. Mycket spännande blir att se vad som händer när riktlinjerna färdigställs, i mars 2010.


  • I december 2008 skrev staten och Sveriges Kommuner och Landsting avtal om en rehabiliterings- garanti med det huvudsakliga syftet att åstadkomma en återgång i arbete för sjukskrivna personer. Rehabiliteringsgarantin gällde bland annat tillstånd av depression, stress och ångest. Detta fick under året kraftig kritik av flera professorer i psykologi, psykologföreningar samt enskilda psykologer för att kognitiv beteendeterapi (KBT) enligt avtalet kan bedrivas av personer som gått en 5 veckors kurs.


  • Psykoterapi uppmärksammades i Svenska Dagbladet, där man i artikelserien “Piller eller Prat” bland annat diskuterade konsekvenserna av socialstyrelsens nya riktlinjer. Flera tidningar med inriktning på populärvetenskaplig psykologi startades, bland andra Modern Psykologi.


  • Sju psykoterpeututbildningar förlorade examinationsrätten efter att ha fått kritik av högskoleverket.


  • Konstfackstudenten Anna Odell väckte stor uppmärksamhet efter att ha spelat psykotisk för att bli tvångsintagen på St Görans psykakut, som en del av sitt examensarbete.

Detta var några händelser som fått och antagligen kommer fortsätta få stor betydelse för psykologer och psykoterapi. Tipsa gärna om ni tycker att vi missat något viktigt.

I övrigt önskar vi er alla God Jul och Gott Nytt År, samt varmt välkomna tillbaka nästa år!

Forskare vid Örebro Universitet har nyligen publicerat en studie som visar att smärta vid benbrott kan förvärras och tillfrisknandet ta längre tid på grund av rädsla och katastroftankar.

Om råkar ut för sjukdom eller skada och återhämtningen tar längre tid än väntat är det lätt att bli orolig över utgången. Man har tidigare sett att oro och katastroftankar hänger samman med ökad smärta vid ryggproblem, men vilken roll dessa spelar vid benbrott är mindre känt.

För att undersöka detta lät man 70 patienter med benbrott skatta rädsla, smärta, katastroftänkande, upplevd grad av återhämtning, rörlighet och styrka. Deltagarna gjorde dessa skattningar 24 timmar efter skadan, 3 månader senare samt 9 månader senare. Deltagarna kategoriserades utifrån sina svar på de två första måtten som att ha antingen hög eller låg nivå av “fear-avoidance beliefs” (FAB), det vill säga föreställningar om att smärta bör undvikas. Denna typ av föreställningar har i tidigare forskning visat sig vara starkt förknippade med sämre prognos vid fysiska skador. Teorin är att dessa föreställningar leder till att patienten rör sig mindre för att undvika smärta, samt är mer uppmärksam på signaler från kroppen. Det tidigare tros leda till längre tid för tillfrisknande då det krävs träning för att rehabiliteras och det senare till ökad upplevelse av smärta.

Resultaten visade att graden av FAB och katastroftankar var relativt låg i gruppen. 69 % av patienterna trodde de skulle ha återhämtat sig efter 6 månader, men vid uppföljningen vid 9 månader hade bara 29 % återhämtat sig fullständigt. De deltagare som kategoriserats med antingen konsekvent hög eller ökande grad av FAB uppvisade tydligt ökad risk för mer smärta vid senare mättillfällen och en nästan 6-faldigt större risk för icke fullständigt återhämtad styrka i den skadade kroppsdelen.

Enligt författarna är detta den första studie som visar att rädsla och katastroftankar påverkar utgången efter akuta, smärtsamma benbrott. Deras rekommendation är att man utifrån resultatet bör ta hänsyn till psykologiska faktorer i rehabiliteringsprocessen.

– För att kunna planera vården efter ett benbrott är det viktigt att förstå de psykologiska processer som inverkar på vår hälsa. Det är viktigt att vara uppmärksam på patienter som visar tecken på smärtrelaterad rädsla så att man kan fånga upp dem och erbjuda behandling, säger Steven Linton, psykolog och en av forskarna bakom studien.

För att minska smärtans inflytande på beteendet och rehabiliteringen rekommenderas kognitiv beteendeterapi (KBT).

– Eftersom katastroftankar ofta leder till att patienten undviker att röra på sig på grund av rädsla för smärta, rekommenderar vi det motsatta. Vi hjälper patienten att bryta mönstret genom att gradvis bli mer aktiva och samtidigt ifrågasätta sina tankar om smärta och aktivitet. Det är inte farligt att röra på sig utan att man kan börja att göra det på sin nivå, säger Steven.

Läs mer av vad vi skrivit om smärta och KBT här och här>>

Fria tidningar skriver om en ny utställning på Naturhistoriska Museet i Göteborg, Psykets historia.

Syftet är att visa hur synen på vad som är friskt och sjukt har förändrats genom århundradena, och utställningen spänner över 4000 år, från medeltidens narrskepp till dagens psykiatri. Utställningen är dessutom till stor del producerad av människor med egna erfarenheter av psykisk ohälsa.

– Vi ville göra en utställning som lika mycket utgår ifrån patientens synpunkt, säger Annica Engström, projektledare för Inre Rum, ett kunskapscenter som arbetar för att sprida kunskap och information om psykisk ohälsa.

Inre Rum ordnar även föreläsningar där personer med psykiska problem berättar om sina upplevelser och livshistorier.

Läs mer i artikeln i Fria Tidningen>>

Ständigt aktive psykologen Tore Gustafsson, som startade psykologstudent.se, har nu startat upp ett nytt forum för yrkesverksamma psykologer: Psykologerna.org.

Forumet är i dagsläget slutet och för att bli medlem måste man bli inbjuden av en annan medlem. Enligt Tore ska man dock släppa lite på det nu när sidan börjar bli färdigställd. Som jag förstår det ska man dock fortfarande bara kunna bli medlem om man är legitimerad psykolog eller ptp-psykolog.

Psykologstudent.se har idag över 1000 medlemmar och målet för den nya sidan är 500 innan år 2011.

En inventering av den psykiatriska heldygnsvården som Sveriges kommuner och landsting (SKL) nu genomför visar att det behövs förbättringar. Därför har man nu kommit överens med regeringen om att fördela 150 miljoner till heldygnsvården de närmsta tre åren, berättar Dagens Medicin. För att få ta del av pengarna måste landstingen kunna visa att de bedrivit systematiskt arbete för att förbättra vården. Bland annat måste man rapportera all tvångsvård och alla tvångsåtgärder till Socialstyrelsen.

Närmare detaljer kring de krav som landstingen måste leva upp till för att få del av pengarna presenteras våren 2010. De första 50 miljonerna betalas ut hösten 2010.

Frågan är dock hur långt 50 miljoner per år räcker? Flera avdelningar i landet uppges vara överfulla. Slutenvården har under det senaste året fått hård kritik, och de tillfälliga satsningar man tidigare genomfört har inte visat sig få någon effekt alls. Kanske borde regeringen göra som Riksrevisionen rekommenderar och “undvika kortsiktiga satsningar från statens sida och istället satsa på långsiktiga investeringar”?

Amerikanska föreningen för psykiatri (APA) har nyligen gått ut med ett pressmeddelande där man förkunnar att lanseringen av den nya versionen av DSM (The diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) kommer att skjutas upp ett år, till maj 2013.

Anledningen till att lanseringen av DSM-V (den femte versionen) skjuts upp förklarar APA enligt följande:

“Extending the timeline will allow more time for public review, field trials and revisions. The APA is committed to developing a manual that is based on the best science available and useful to clinicians and researchers.”

Den kommitté som arbetar med att ta fram den nya versionen har tidigare fått kritik för hemlighetsmakeri och för att utomstående inte kunnat få inblick i processen. Det har även uttryckts farhågor om att gränserna för vad som anses vara psykiska problem kan komma att sänkas, och att detta skulle kunna utnyttjas av Läkemedelsindustrin för att bredda marknaden för läkemedel. Denna farhåga har fått bränsle av det faktum att hälften av de psykiatriker som sitter i DSM-kommittén har band till läkemedelsindustrin.

DSM är en handbok för psykiatrin, som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd, såsom depressionpaniksyndrom och social fobi. Den har stort inflytande över vilka tillstånd som betraktas som “sjukliga” och vilka som bör behandlas eller inte.

Dagens medicin berättar att en psykiater som tidigare åtalats för att uttalat sig generaliserande om turkar och grekers syn på arbete nu dömd till att betala skadestånd till två patienter. I sina bedömningar skrev han bland annat att invandrare från Medelhavsområdet tenderar att bli sjuka själva om deras maka eller make har sjukpension. För en av patienterna uppges han ha föreslagit ”en enkelbiljett till Grekland”.

Enligt tingsrätten har läkaren baserat sina bedömningar på generaliserande antaganden utifrån patienternas etniska tillhöringhet. Därmed anses han ha utsatt dem för diskriminering. Eftersom patienterna drabbades hårt och förlorade sin sjukpenning på grund av läkarens agerande får de rätt till 60 000 kronor var i skadestånd.

Läs mer på Diskrimineringsombudsmannens hemsida och i SvD>>

Psykolog och psykoterapeut Elna Persson, som jobbar inom primärvården i Göteborg, skriver i en artikel i Göteborgsposten att den psykiska hälsovården inom primärvården i Göteborg håller på att nedmonteras.

Elna konstaterar att psykisk ohälsa håller på att utvecklas till ett av våra största hälsoproblem, att en tredjedel av patienter som kommer till primärvården har någon form av psykisk ohälsa, samt att en majoritet av befolkningen föredrar psykologiska insatser vid psykisk ohälsa. I Göteborg har man satsat på psykologer i primärvården de senaste tio åren och tills nyligen fanns det enligt Elna minst en psykolog på varje vårdcentral. I och med att vårdval infördes i Göteborg för tre månader sedan har man dock skurit ner drastiskt på psykologtjänsterna i primärvården. Nedskärningen leder enligt Elna till att “vårdval” blir ett tomt ord när patienterna bara erbjuds psykofarmaka.

Varför gör man då denna nedskärning, frågar sig Elna:

“En förklaring är att man i vårdvalets så kallade kravbok föreskriver att varje vårdcentral bland annat måste ha ett visst antal läkare och sjuksköterskor med specificerad kompetens. Att ha tillgång till psykoterapeutisk kompetens är också ett krav men det är inte specificerat i vilken omfattning den ska finnas. Det är inte heller något krav att denna kompetens ska finnas på vårdcentralen. Den psykoterapeutiska kompetensens kvalifikationskrav är dessutom mycket lågt satta. Denna skrivning var till del en eftergift åt landsbygdens farhågor att inte kunna besätta sina psykologtjänster varför man ville ha lägre krav på den psykologiska/psykoterapeutiska kompetensen.”

Elna avslutar artikeln med förhoppningen att “primärvården, offentlig eller privat, ska välkomna alla patienter med såväl fysiska som psykiska besvär och där patienterna faktiskt får påverka vården med sin efterfrågan på primärvårdens tjänster.”

Läs hela artikeln>>

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Psychological Medicine konstaterar forskare att klimatförändringar väntas drabba den psykiska hälsan hos världens befolkning svårt men att detta knappast nämns under klimatmötet i Köpenhamn.

Forskarna Lisa Page och Louise Howard från The Institute of Psychiatry (IoP) vid King’s College London har gått igenom forskning kring potentiella effekter av klimatförändringar på psykisk hälsa, och anger ett antal mekanismer vilka kan ha negativa effekter på denna:

  • Naturkatastrofer förutspås öka som en effekt av uppvärmningen av klimatet. Ett antal negativa effekter på psykisk ohälsa i samband med katastrofer är väl dokumenterade, bland annat depressioner och posttraumatiskt stressyndrom.
  • Enligt forskarna finns det risk för nedprioritering av behandling av psykisk ohälsa som en följd av höga kostnader av ovan nämnda katastrofer och omställningar i samhället.
  • Översvämningar och förändringar i kustlandskap som en följd av höjda vattennivåer kommer leda till att fler tvingas lämna sina hem och leva som flyktingar, vilket sannolikt kommer leda till ökad förekomst av psykisk ohälsa.
  • Ökad sprindning av infektionssjukdomar, vilket väntas följa på uppvärmning av klimatet, kan i sig ha negativa bieffekter som stress och ångest.

Forskarna uppmanar till vidare forskning kring eventuella effekter av klimatförändringarna på den psykiska hälsan, för att samhällen bättre ska kunna förbereda sig på detta.

Umeå Universitet startar i samarbete med Linköpings universitet ett projekt om behandling av inkontinens med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT) i kombination med andra träningsprogram.

I den första studien kommer man att jämföra effekten av två olika behandlingsprogram för kvinnor som har urinläckage i samband med ansträngning (hosta, hopp, nysning, lyft). Deltagarna kommer antingen få ta del av ett program som skickas ut via post eller delta via internet. Båda behandlingsprogrammen innehåller information om inkontinens, livsstilsråd och ett träningsprogram för bäckenbotten.

- Inkontinens är inte en dödlig åkomma, men den kan påverka livskvaliteten rejält och medför också höga samhällskostnader för inkontinensskydd, konstaterar docent Eva Samuelsson som är huvudansvarig för studien tät.nu.

- Kvinnor är flitigare användare av Internet än män vid hälsoproblem. Det gäller speciellt om problemen upplevs som pinsamma, kommenterar distriktsläkaren och biträdande projektledare Göran Umefjord.

Var fjärde kvinna har besvär med urinläckage och var tionde har det minst en gång per vecka. Tidigare studier har visat att över hälften av de drabbade förbättras eller blir helt bra genom information, rådgivning och träningsprogram.

Medansvariga för studien är även Per Carlbring och Gerhard Andersson från Linköpings Universitet, ledande inom forskningsområdet internetbaserad terapi.