Wemind

I Dagens nyheter kan man idag läsa om mindfulness, medveten närvaro. DN har intervjuat sjukgymnasten Camilla Sköld som fördjupat sig i en behandlingsform baserad på mindfulness som kallas MBSR (Mindfulness Based Stress Reduction) och håller nu kurser i detta för psykologer och läkare.

Camilla berättar i artikeln att hennes intresse för område började efter att hon själv varit så stressad i slutfasen av arbetet med sin doktorsavhandling att hon till slut svimmat över tangentbordet. Efter detta började hon läsa om meditation för att hitta en bättre balans i sitt liv. Hon lärde sig meditera och började göra yoga, och menar att det hjälpte både mot hennes stress och smärta samt förändrade hennes relationer till andra människor.

I artikeln berättar även en av hennes klienter, Arne, om sina upplevelser av meditation. Arne lider av cancer som ger honom svåra smärtor och vet inte hur länge till han kommer att leva. Han berättar att kursen har gjort det möjligt för honom att leva med smärtan.

– Jag lärde mig att fokusera på nuet och det positiva i livet, som min fru och mina barn. Och jag försöker att vara tacksam för varje dag jag får vara med dem.

I anslutning till artikeln har även läsare kunnat ställa frågor till Walter Osika, stressforskare och hjärtspecialist. Chatten finns att läsa här>>

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Mindfulness, Medveten närvaro, Stress, utmattning, utbrändhet, yoga, MBSR

En ny avhandling från Umeå Universitet visar att deprimerade patienter som fick utbildning och gruppsamtal i primärvården blev friskare i dubbelt så hög utsträckning jämfört med dom som fick gängse behandling.
Författaren Maja Hanssons konstaterar i sin avhandling att en stor del av de deprimerade patienterna som söker hjälp i primärvården antingen inte diagnosticeras som deprimerade eller får otillräcklig hjälp av behandlingen, som ofta består av antidepressiv medicin. Man vet sedan tidigare att deprimerade patienters kunskap om sina problem påverkar hur de hanterar dessa och hur väl de fullföljer en behandling. Syftet med avhandlingen var därför att utvärdera effekten av vårdprogrammet Contactus, som innehåller patientutbildning och gruppsamtal för deprimerade patienter som behandlas i primärvården.

I studien jämfördes 205 deltagare i Contactus med 114 personer i en kontrollgrupp, som fick sedvanlig behandling för sin depression. Resultaten visade att

55% av patienterna i programmet förbättrades jämfört med 29 procent av patienterna i kontrollgruppen. 42 procent av deltagarna i programmet uppfyllde inte längre kriterierna för depression efter behandlingen, jämfört med 21 procent i kontrollgruppen. Det framkom även att det fanns en skillnad mellan patienterna och läkarna vad gällde synen på vad som orsakat depressionen. Patienterna förklarade det i högre grad som beroende på stress och deras personlighet, medan läkare i högre grad såg det som beroende av biologiska faktorer. Maja Hansson betonar utifrån vikten av ta hänsyn till patienternas synsätt för att få ett bra samarbetsklimat i behandlingen.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om depression, antidepressiv medicinering, samtalsgrupper, forskning, psykoedukation,

På sidan www.behaviortherapist.com hittar man ett företag som bedriver utbildning och ger behandling med kognitiv beteendeterapi. Utöver detta publicerar man även intervjuer med psykologer och forskare i form av så kallade “podcasts” på sin blogg. En podcast eller podsändning, är en metod för att publicera (och för lyssnaren att prenumerera på) ljudfiler eller film via internet. Skillnaden från vanliga ljudfiler är att man kan prenumerera på podsändningar och automatiskt få dem nedladdade när det kommer nya avsnitt.

I den senaste podsändningen från BehaviorTherapist.com har man intervjuat Judith Beck, psykolog och dotter till Aaron Beck. Hon talar bland annat om grunderna i den kognitiva modellen, hennes eget arbete med viktminskning med hjälp av kognitiv terapi och nya riktningar inom den kognitiva terapin.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om podsändningar, Judith Beck, kognitiv terapi, KBT, beteendeterapi, psykologi

Enligt en artikel i Dalarnas tidningar (DT) leder brist på terapeuter till att många patienter får antidepressiv medicinering istället.

- Livet är jobbigt för många människor och det finns för lite samtalsresurser. I Falun är det köer på flera månader för den som vill ha samtalsterapi. Det är hopplöst. Då måste vi råda personer som har det väldigt jobbigt att ta mediciner, säger Malin André, distriktsläkare på Britsarvets vårdcentral.

Malin anser att det måste finnas tillgång till många olika sorters behandlingsformer för depression i primärvården:

- Det finns internethjälp som har visat sig vara väldigt bra för dem med lindrig depression. Men Landstinget Dalarna har inte handlat upp någon sådan. För dem som har lindriga depressioner kan sådan hjälp vara tillräcklig. Medelsvåra depressioner behandlas bäst med samtal och eventuell medicin, det beror på hur man svarar på behandlingen. Men för dem som har svår depression är medicin och elchocker bäst. Det måste finnas tillgång till både samtal och medicin. Depression är en potentiellt dödlig sjukdom, vid allvarlig depression ska man göra allt som går, säger hon till DT.

Kvinnor över 75 år är den grupp i Dalarna som tar mest antidepressiva mediciner. Mer än var femte, 22 procent, av kvinnorna i den åldern får medicin mot ångest och depression. Malin André tror att äldre kvinnor i vissa fall övermedicineras.

I en närliggande artikel har tidningen talat med “Sandra”, en ung kvinna som efter att ha lidit av ätstörningar och depression fick antidepressiva utskrivet.

- De tyckte att jag skulle börja ta medicin redan innan jag började i terapi. Jag var emot det och ville lära mig att arbeta med problemen. Fast jag litade på läkarna, berättar Sandra.

Hon berättar om biverkningar och om hur hon försökt sluta med inte klarat av det. Hon är kritisk till den hjälp hon fått från vården.

- Vissa läkare har sagt att jag ska sluta tvärt, andra att jag ska trappa ner. Kunskapen om att sluta med medicinerna verkar vara dålig. … De skriver ut medicinen väldigt lätt. Men när man ska sluta får man dålig hjälp. Det är jag som har fått ta initiativet att sluta. Om jag inte hade gjort det hade de nog fortsatt att skriva ut dem resten av livet.

Enligt artikeln har har antalet dygnsdoser av antidepressiva ökat med nästan 1 000 procent under de senaste 25 åren. 1985 skrevs 25 miljoner dygnsdoser ut i Sverige. År 2005 var antalet 225 miljoner och sedan dess har förskrivningen ökat ytterligare

I Dalarna tog 24 500 personer mediciner mot nedstämdhet år 2008, vilket innebär 11 procent av kvinnorna och 5 procent av männen. 27 miljoner kronor om året kostar preparaten i Dalarna varav landstinget står för 19,5 miljoner. En rapport från Socialstyrelsen om depressioner visar att många som hämtar ut medicinerna inte har fått någon depressionsdiagnos.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om depression, ångest, psykofarmaka, antidepressiv medicinering, SSRI, psykoterapi, terapeuter, Dalarna

I en forskningsgenomgång som kommer publiceras i den vetenskapliga tidskriften “Depression and anxiety” har forskare sammanfattat kunskapsläget om ångestsyndrom hos äldre och hur detta skiljer sig från ångest hos yngre personer. I artikeln konstaterar man bland annat följande:

• Ångestsyndrom är vanliga även bland äldre (över 55 år), men inte lika vanliga som hos yngre vuxna. Specifika fobier och generaliserat ångestsyndrom (GAD) tycks vara de vanligaste typerna av ångestsyndrom bland äldre. De är dock oklart om de metoder man använder för att ställa diagnos hos yngre fungerar på samma sätt för äldre, och författarna menar att det behövs mer forskning på detta område.

• Det finns både skillnader och likheter mellan symtomen på ångest hos äldre och yngre vuxna. Vad gäller oro så handlar det mer om hälsa hos äldre jämfört med arbete, familj och ekonomi hos yngre. Det finns även forskning som tyder på att äldre reagerar mindre starkt på negativa känslor än yngre.

• Det finns en hög grad av “samsjuklighet” mellan ångestsyndrom och depression hos äldre, det vill säga om en äldre person lider av ångestproblem är sannolikheten stor att hon även lider av depression. Det finns även en hög grad av samsjuklighet med ångestsyndrom och fysiska hälsoproblem, vilket kan vara ett problem, då dessa symtom kan likna varandra.

• Det finns tecken på samband mellan grad av kognitiv nedsättning hos äldre och ångestsyndrom, på så sätt att äldre som lider av ångestsyndrom bland annat har sämre minne. Det är dock oklart om ångesten bidrar till försämrade kognitiva funktioner eller tvärtom.

• Risken att drabbas av ångestsyndrom för äldre är större om man är kvinna, lever ensam och lider av fysiska hälsoproblem.

• Både medicinering och kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig effektivt för behandling av ångestsyndrom hos äldre.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om ångest, ångestsyndrom, panikångest, social fobi, ptsd, fobi, depression, kognitiv beteendeterapi, KBT, forskning, psykoterapi, hälsa

Många psykologstudenter förundras av att man sällan berör frågor om sexualitet under utbildningen. Då kan det vara av intresse att veta att det nu på tisdag i Uppsala ges en kvällsföreläsning på temat normer, sexualitet och psykoterapi, arrangerad av psykologstudenter. Jonas Mosskin tipsar om detta på sin blogg. Här följer beskrivningen av arrangemanget:

“Spelar sexuell preferens någon roll i det
psykoterapeutiska arbetet och i så fall vilken?

Tove Lundberg föreläser om normer kopplat till sexualitet och kön utifrån sin examensuppsats i ämnet och reflekterar över hur psykologi/psykoterapi kan befruktas av andra teorier såsom feministisk teori och queerteori.
Tove är leg. psykolog och arbetar på ungdomsmottagning i norra Uppland samt för RFSL Ungdom som utbildare. Tove är engagerad i nätverket HBTQ-Psykologerna.

Efter paus med förfriskningar och ”mingel” berättar Britt Andersson om hur hon som psykoterapeut förhåller sig till sexualitet. Hon berättar också något om hur hon arbetar med konsekvenserna av sexuella övergrepp.

RPC, Britt Andersson i samarbete med nätverket för PDT inbjuder alla studenter på psykologprogrammet till en kväll i ett angeläget och inte sällan försummat ämne med utrymme för diskussion och frågor!

Tid: 26 januari 18.15
Plats: Drottninggatan 12 i.p.g. (inne på gården)
Fri entré”

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sexualitet, normer, kön, psykoterapi, psykologstudenter

I slutet av år 2009 kom boken Relational Frame Theory: Teori och klinisk tillämpning av Niklas Törneke ut på Studentlitteratur. Relational Frame Theory (RFT) är en teori om människans språkliga beteende som försöker svara på frågor som:  Vad gör vi egentligen när vi tänker? Hur påverkar detta agerande annat mänskligt beteende? På vilket sätt spelar tänkande in i de problem som gör att människor söker psykoterapi?  RFT kommer ur de teoribildningar som kallas radikal behaviorism samt funktionell kontextualism. Hitintills har teorin bland annat kommit att utgöra en grund för den nya beteendeterapiformen Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Psykologstudenten Anna Fladvad har läst boken som en del i en kurs och och har här skrivit en kort recension av boken.

Boken är indelad i två delar, där den första och mest omfattande delen förklarar den teoretiska grunden och den avslutande delen är inriktad på hur RFT kan tillämpas kliniskt. För att illustrera och förklara något om teorin kan en skolmatteuppgift från mellanstadiet vara till hjälp. ”Om Lisa är 3 år äldre än Tom och om Tom är 2 år äldre än Karin, hur mycket i ålder skiljer sig flickorna åt?” Att frågan kan besvaras är tack vare våra språkliga hjärnors förmåga till olika typer av härledning. För så snart vi har lärt oss att Lisa är tre år äldre än Tom har vi också lärt oss den motsatta relationen, att Tom är 3 år yngre än Lisa. Med hjälp av vår förmåga att härleda sådana ”stimulusrelationer” kan vi därefter göra ytterligare härledningar. För utifrån den härledda kunskapen om hur Lisa och Karin förhåller sig till Tom kan vi också föreställa oss relation mellan Lisa och Karin. Förståelsen av dessa till synes enkla verbala beteenden kan hjälpa oss att till exempel förklara hur vi abstraherar nya regler ur framtida händelser eller hur språket kan snärja oss i inte alltför gynnsamma garn.

I de kapitel där teorin ska vävas samman med beteendeanalys är fokus på hur man till exempel kan hjälpa patienter genom att skapa nya, mer funktionella, regler.  Som läsare var jag riktigt laddad inför den avslutande delen men blev lite besviken då den biten är magrare till innehåll än de tidigare kapitlen. Något som i och för sig är förståeligt att den är, då teorin och där med dess tillämpning, ännu är relativt ung. RFT är ingen anspråkslös teori och jag tycker att Törneke lyckas att förmedla den på ett tydligt och i mångt kärnfullt sätt. I kombination med att boken hitintills är ensam i sitt slag på svenska, välskriven och mycket intressant till innehållet rekommenderar jag den varmt. Förövrigt blir svaret på frågan att Lisa är 5 år äldre än Karin, eller uttryckt åt andra hållet, att Karin är 5 år yngre än Lisa.

//Anna Fladvad

Läs mer om boken på Studentlitteraturs hemsida>>

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Relational frame therapy, RFT, ACT, Acceptance commitment therapy, litteratur, psykologi, behavorism

Sjukskrivning för stressrelaterade besvär, till exempel utbrändhet, har mer än halverats sedan september 2006. Viktiga orsaker tros vara regeringens nya sjukregler och att läkarna fått klarare riktlinjer för sjukskrivning, berättar Nyhetskanalen.

I september 2006 var enligt artikeln 20 098 svenskar sjukskrivna för olika psykiska stressreaktioner, utmattningssyndrom inräknat. I september 2009 hade antalet minskat till 8 482, en minskning med 58 procent, visar siffror från Försäkringskassan. Sjukskrivningarna minskade totalt sett under samma period med 43 procent, till drygt 110 000 personer.

- Tidigare sjukskrevs människor oavsett om det rörde sig om en lättare eller svårare reaktion på stress, säger Jan Larsson, projektledare på Socialstyrelsen.

På frågan om huruvida det är positivt eller negativt att de stressrelaterade sjukskrivningarna minskar svarar Jan Larsson att det hela beror på om att de som försvunnit bort från sjukskrivning har gjort det för att de får bättre hjälp eller för att reglerna blivit hårdare. Torsten Kindström är verksamhetsansvarig på Föreningen Balans som ger stöd bland annat till personer som drabbats av utmattningsdepression. Även han har svårt att säga om det är positivt eller negativt att färre sjukskrivs.

- Svaret beror på vad som faktiskt har hänt med de berörda människorna. Det är svårt att veta vad som döljer sig bakom siffrorna. Om förändringen beror på att de fått en bättre vård och bättre rehabinsatser är det förstås bra. Men det är tveksamt, för psykiatrins brister kvarstår, säger han. Han håller dock med om att det antagligen skedde en översjukskrivning tidigare.

- Orsaken har varit brister i vård och rehabilitering. Att gå långtidssjukskriven är sällan ett önskemål från de drabbade, säger han.

Han anser dock att regeringens förändringar av sjukförsäkringen har gått för snabbt, och undrar hur de som nu utförsäkras ska klara sig på arbetsmarknaden.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Stress, utbrändhet, sjukskrivning, regeringen, försäkringskassan, psykisk ohälsa

1965 spelade man in en instruktionsvideo för blivande terapeuter med titeln “Three approaches to psychotherapy”. I filmen får en patient (Gloria) träffa tre olika terapeuter:

• Carl Rogers, upphovsman till klientcentrerad terapi och känd för att vara en av de första som empiriskt studerade den psykoterapeutiska processen.
• Fritz Perls, kontroversiell grundare av gestaltterapi.
• Albert Ellis, upphovsman till Rational Emotive Behavioral Therapy och en av grundarna bakom dagens kognitiva beteendeterapi (KBT).

De tre psykologerna berättar lite om teorierna bakom sina metoder och demonstrerar med “Gloria” hur en metoderna kan användas i en terapi. Roligt att titta på för den som är intresserad av bakgrunden till de psykoterapeutiska metoder vi använder idag. Till exempel talar Albert Ellis både om vikten av hemuppgifter och att ifrågasätta sina tankar och föreställningar, metoder som säkerligen känns bekanta för den som är insatt i hur KBT går till. Nedan följer alla videor.

Tack till norska psykologibloggen för tipset!

Carls Rogers video är uppdelad på fem delar, de andra består av ett klipp vardera.

Carl Rogers 1:

Carl Rogers 2:

Carl Rogers 3:

Carl Rogers 4:

Carl Rogers 5:

Frtiz Perls:

Albert Ellis:

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om psykoterapi, Carl Rogers, Fritz Perls, Albert Ellis, Klientcentrerad terapi, Rational Emotive Behaviour Therapy, Gestaltterapi

Fram till mars nästa år kommer 1 100 kvinnor i Uppsala län att utförsäkras från Försäkringskassans ersättningar. Nu satsar man 10,2 miljoner kronor på olika åtgärder för att förbättra hälsan hos dem, så att de ska kunna återgå i arbete, rapporterar Uppsala Nya Tidning.

Satsningen som går under namnet “Vitalis” är ett samverkansprojekt mellan Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och länets kommuner och riktar sig alltså till långtidssjukskrivna kvinnor. Dessa ska få stöd av ett multidisciplinärt team bestående av läkare, psykolog, socialsekreterare och arbetsterapeut. En del av deltagarna kommer att erbjudas stödinsatser, andra terapiformen Acceptance and Commitment Therapy (ACT), en form av kognitiv beteendeterapi (KBT).

- Hela projektet kommer att utvärderas vetenskapligt. Det är känt att långtidssjukskrivna kvinnor ofta har problem relaterade till psykisk ohälsa och vi anser att projektet kan förbättra deras situation och öka deras möjligheter att återgå i arbete, säger Ingrid Anderzén, projektledare för Vitalis och verksam vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) på Akademiska sjukhuset i Uppsala, samt vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om ACT, acceptance commitent therapy, Uppsala, KBT, kognitiv beteendeterapi, sjukskrivningar