Schablonbild av KBT i psykoterapidebatten
Anna Kåver skriver i Svenska Dagbladet att det är dags att sluta kriga inom psykiatrin och uppmanar debattörer att inte använda sig av enkla schablonbilder av varandras metoder.
Bakgrunden till hennes inlägg är att man i flera artiklar i bland annat SvD framställt kognitiv beteendeterapi (KBT), som en ytlig “quick fix”, till skillnad från psykodynamisk terapi (PDT) som anses “gå på djupet”. Anna skriver att:
“Modern kbt rör sig mellan yta och djup, mellan intellektuell insikt, emotionell bearbetning och konkret beteendeförändring. Den ser oss individer som komplexa biologiska, sociala och kulturella varelser präglade av vår historia och påverkade av den nu rådande omgivningen. I dansen med den skapar vi vår identitet och upplevelse av sammanhang. Relationsmönster från barndomen och hela vägen genom livet, ses som centrala för hur vi formas. Det är på den arenan vi lär (eller inte lär) oss navigera våra liv.”
Jag är säker på att många moderna psykodynamiker kan instämma i Annas uppmaning, eftersom psykodynamisk terapi också ofta framställts enligt en negativ schablon (terapeuten är passiv, man pratar bara om barndomen, etc).
Jonas Mosskin har förövrigt skrivit en läsvärd artikel om bråket mellan PDT och KBT i det senaste numret av tidningen Modern Psykologi, där han går igenom lite av bakgrunden till dagens situation inom psykiatrin.
Men KBT är ju tillämpad beteendeterapi. Det skall man väl inte försöka dölja med en massa vackra ord, eller ????
Tillämpad behaviorism, för att vara mer precis. Där det inte finns utrymme för intentioner…….
Hmm, är du ironisk? Jag tror inte alla KBT-are skulle hålla med om att KBT _är_ tillämpad behavorism. Särskilt inte de som är mer kognitivt skolade.
Nej, jag är inte ironisk. Det heter ju kognitiv beteendeterapi, hur skiljer den sig annars ifrån andra terapier menar du?
Föreningen Sveriges KBT Psykologers sekreterare har förklarat för mig att det inte finns utrymme för intentioner inom teoribildningen. Och det är ju konsekvent ur ett behavioristiskt perspektiv.
Kognitivt skolade? Med det menar du att man även ser språket som ett beteende?
Något mer?
Mig veterligen går det alldeles utmärkt att utgå från kognitiv teori och förklara KBT med hjälp av detta. Även med intentioner. Bara för att sekreteraren anser att det inte finns rum för intentioner betyder ju inte det att det är så.
Med kognitivt menar jag att man utgår från ett mer fenomenologisk perspektiv och tänker sig att målet är att förändra patientens kognitioner. Se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kognitiv_terapi#Kognitiv_teori
[...] Thomas Drost på WeMindbloggen på samma tema. [...]
Thomas
Bry dig inte om Anders Bond.
Han har en personlig kampanj mot KBT.
Anders
Leave your response!
Prenumerera på inlägg
Via Twitter
Sidor
Tags
Kategorier
Meta
Blogroll
Most Commented