Andelen rökare i USA har gått stadigt neråt de senaste tio åren. Mellan 2007 och 2009 steg andelen rökare dock från 19.8 procent till 20.6 procent. Ett stort skäl till att rökningen inte går ner är att vissa inom vården underprivilegierade grupper av rökare forskats mindre på och därmed fått mindre adekvat vård och hjälp att sluta. Dessa grupper inkluderar exempelvis etniska minoriteter och psykiskt sjuka.
Dessa underprivilegierade grupper har i USA 10% fler rökare än normalpopulationen, mindre tillgång till behandling och är mer benägna att uteslutas från långtidsbehandlingsförsök, enligt Belinda Borelli vid Centers for Behavioral and Preventive Medicine vid Brown University Medical School.
I en specialdel i denna månads Journal of Consulting and Clinical Psychology, utgiven av APA, rapporteras i flera artiklar om effektiva behandlingssätt för att hjälpa även dessa grupper att sluta röka och därmed öka folkhälsan.
Enligt en ny artikel predicerar olika psykiatriska diagnoser olika grader av framgång med att sluta röka. De problem och hinder som uppstår rapporteras även de skilja sig åt mellan personer med olika psykiatriska diagnoser. Personer med ångestsyndrom var mindre benägna att sluta röka inom ett halvår efter behandling än personer utan psykisk sjukdom. Rökare med ångestsyndrom rapporterade ett starkt känslomässigt band med sina cigaretter. Rökare diagnostiserade med substansmissbruk rapporterade att sociala och miljömässiga faktorer i högre utsträckning påverkade deras rökning.
- Denna information kan hjälpa kliniker att minska risken och identifiera personer i behov av behandling bland rökare som har eller har haft psykiska sjukdomar, säger huvudförfattaren Megan Piper, vid University of Wisconsin School of Medicine och Public Health.
En annan artikel från 2005 undersökte effekten av KBT i samband med rökavvänjning. Studien utfördes på 154 afroamerikanska rökare indelade i två interventionsgrupper. Samtliga fick använda nikotinplåster. Ena gruppen använde sedan KBT-metoder och fick bland annat lära sig återfallspreventiva strategier och copingstrategier. Andra gruppen fick delta i hälsoutbildning där de fick lära sig om sjukdomar relaterade till rökning, såsom lungcancer och olika hjärtsjukdomar.
Deltagande i KBT-interventionsgruppen ledde till mer än dubbelt så stor sannolikhet att sluta röka jämfört med hälsoutbildningsinterventionen, mätt vid en sexmånadersuppföljning. Av deltagarna i hälsoutbildningsgruppen hade 14 procent lyckats sluta 6 månader senare jämfört med 31 procent i KBT-gruppen.
- Vi vet att kognitiv beteendeterapi hjälper människor att sluta, men få studier har undersökt behandlingens effekt hos afroamerikanska rökare, säger huvudförfattaren Monica Webb, vid University of Miami. Förhoppningsvis kommer våra upptäckter uppmuntra sluta-röka-rådgivare att använda sig av kognitiva beteendeinterventioner i denna underprivilegierade folkgrupp.
Coaching Tiger says:
Jag har noterat att nikotinbruk är vanligt bland personer med neuropsykiatriska funktionshinder (som t.ex ADHD, ADD, Asperger, dyslexi med mera). Jag har sett väldigt få sådana personer som varken röker eller snusar.
February 18, 2010, 7:59 pmCoaching Tiger says:
Framförallt så har nikotin en lugnande effekt på hyperaktiva personer. Många tar ju en cigg för att “gå ner i varv”.
February 18, 2010, 8:02 pmTore says:
“att sociala och miljömässiga faktorer i högre utsträckning påverkade deras rökning.”
Är social och socionekonomisk status till och med starkare faktorer än psykisk ohälsa?
February 18, 2010, 8:24 pmCoaching Tiger says:
@Tore:
Jag ser ofta att “forskare” och andra vänder på saker. Vilket är hönan och ägget?
Som jag skrev i min förra kommentar, så är det vanligt att personer med ADHD och liknande röker eller snusar, med väldigt få undantag. Detta behöver dock inte medföra psykisk ohälsa. Det finns många med ADHD som mår relativt bra. Delvis tack vare nikotinet, som gör att de kan gå ner i varv.
Andra har en mer “grav” ADHD, som i sin tur kan vara orsaken till att vardagslivet inte fungerar, och det går ut över den socioekonomiska och sociala statusen och ibland även den psykiska hälsan.
February 18, 2010, 8:42 pmThomas says:
Intressant artikel! Passande bild också, Karin.
February 18, 2010, 9:00 pmKarin says:
Tore, jag kanske formulerade mig otydligt. Enligt artikeln rapporterade personer med olika psykiska sjukdomar olika problem när det kom till att sluta röka. Dessa personer rapporterade alltså själva att deras rökning till stor del påverkades av det som hände omkring dem, medan andra grupper rapporterade annorlunda, exempelvis personer med ångest som upplevde ett känslomässigt band till cigaretterna.
February 18, 2010, 9:07 pmDen psykiska sjukdomen är alltså själva skälet till att miljömässiga och sociala faktorer får så stor betydelse i förhållande till rökningen.
Det man varit ute efter i denna studie är ju dock den subjektiva upplevelsen och det är ju inte stor mening med att attribuera svårigheterna till den psykiska sjukdomen, då blir ju projektet aningen meningslöst.