Wemind

Här kommer en intervju med Steven Hayes, en av grundarna av ACT (Acceptance and Commitment Therapy).

Hayes är professor i psykologi vid University of Nevada, Reno. Han har varit ordförande för Association for Behavioral and Cognitive Therapy i USA. Hans självhjälpbok Get Out of Your Mind and Into Your Life (Sluta grubbla börja leva) var under en månads tid den mest säljande självhjälpsboken i USA (och sålde ett tag mer än “Harry Potter” på Amazon). Förutom den har han har skrivit närmare 30 böcker och 400 artiklar och listades 1992 av Institute for Scientific Information på trettionde plats bland de psykologer i världen med störst inflytande under 1986-1990.

Tack till norska psykologibloggen!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Steven Hayes, ACT, Acceptance and Commitment Therapy, Terapi

Ett en sida långt frågeformulär med 27 frågor som finns gratis på internet är ett valitt och effektivt instrument för att testa patienter för fyra vanliga psykiska sjukdomar, enligt en studie från University of North Carolina at Chapel Hill. Frågeformuläret heter My Mood Monitor (M-3) och finns här.

M-3formuläret undersöker för depression, bipolär sjukdom, ångestsyndrom och PTSD. De flesta som lider av dessa sjukdomar i USA får sin första diagnos av sin husläkare och inte av en psykiater. Merparten av all antidepressiv medicin skrivs även den ut av husläkare.

- Ungefär en av tio amerikaner som lider av depression och ångestrelaterad psykisk ohälsa får aldrig behandling då de inte förstår vad som är fel, och när de går till sin husläkare missas dessa behandlingsbara sjukdomar allt för ofta, säger Bradley Gaynes, huvudförfattare till artikeln och professor i psykiatri vid University of NC at Chapel Hill School of Medicine.
- För dessa millioner människor och deras läkare är M-3formuläret en oerhörd resurs, säger Gaynes.

Gaynes och hans forskarteam lät 647 vuxna vårdsökare vid UNC Family Medicine Center fylla i formuläret under tiden de väntade på att få träffa sin läkare. De slutgiltiga diagnoserna jämfördes senare med formuläret. Studien visade att M-3formuläret var effektivt när det gällde att upptäcka huruvida depression- eller ångestsjukdom överhuvudtaget förelåg i 83 procent av fallen och för att upptäcka specifik sjukdom i 76 procent av fallen.

Just nu designar forskarteamet en andra studie som ska mäta M-3formulärets effektivitet när man använder det för att mäta mental hälsa över tid. Företaget har även utvecklat en mobiltelefonversion av formuläret som kommer att släppas senare.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om My Mood Monitor, Depression, Bipolär sjukdom, PTSD, Antidepressiva, Psykiatri, Psykologi, Mental Hälsa, Ångest

Det har länge varit känt att fysisk aktivitet är viktig för hälsan, såväl den fysiska som den psykiska. Nu har det kommit nya spännande rön som förändrar synen på fysisk aktivitet. Fram tills nu har man sett fysisk aktivitet och stillasittande som två ytterligheter av samma beteende, men nya studier visar dock att så inte är fallet. Stillasittande är farligt för hälsan oavsett fysisk aktivitet.

Studierna visar att längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet, är starkt kopplade till fetma, diabetes, metabola syndromet, hjärt-kärlsjukdom, cancer och förtida död. Dessa samband gäller oberoende av BMI.

Detta nya synsätt bygger enligt Läkartidningen på fyra förutsättningar:

• Stillasittande är oberoende av övrig fysisk aktivitet kopplat till ökad risk för flera stora folksjukdomar och förtida död.

• Stillasittande och fysisk aktivitet är två skilda beteenden.

• De negativa kroppsliga svaren (molekylära och fysiologiska) som följer på stillasittande är inte enbart motsatsen till de positiva effekter som följer av fysisk aktivitet.

• Personer som redan är otillräckligt fysisk aktiva har sannolikt en ännu högre risk för negativa kroppsliga svar om de dessutom är stillasittande en stor del av dagen.

Detta blir relevant inom vården på så sätt att det nu finns två skilda beteenden att ta hänsyn till: fysisk aktivitet som en skyddande faktor och stillasittande som en riskfaktor.

Läkartidningen skriver att:

“I framtiden bör inte bara regelbunden fysisk aktivitet rekommenderas och förskrivas. Lika viktigt kan det vara att undvika att sitta stilla. Att ta trapporna i stället för hissen, fem minuters pausgympa på jobbet eller att gå till affären i stället för att ta bilen, får nu en helt annan tyngd och betydelse än tidigare.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är ett enkelt och effektivt redskap för att föreskriva fysisk aktivitet. Svenska studier visar att FaR kan leda till såväl ökad fysisk aktivitet som minskad stillasittande tid [19]. Vid förskrivning av FaR bör man komplettera med råd om att undvika stillasittande.”

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Fysisk aktivitet, Stillasittande, FaR,

Här kommer ett snabbt tips om DN-artiklar även idag.

Dels fortsätter serien i artikelserien “Män gråter inte” med exempel på hur man arbetat med ett genusprojekt på Kolmårdens vårdcentral och dessutom fler mäns berättelser om deras upplevelser av depression och vård för denna.

Artiklarna finns att läsa här:
Att vara deprimerad ingår inte i mansrollen
“Jag fick för mig att min tjej var otrogen”
“På något sätt lyckades jag berätta hur det var”
“Festande och jobb dolde mina känslor”

Dessutom är det en stor artikel om akupunktur som behandling av gravida med depression. Ungefär var tionde kvinna drabbas av depression under graviditeten, nästan lika många blir deprimerade efter förlossningen. Studier på antidepressiva har visat att de är i princip ofarliga för kvinnan och fostret, men många kvinnor föredrar ändå annan behandling. En studie visar nu att akupunktur kan fungera mot depression under graviditet. Av de kvinnor i studien som behandlades med akupunktur mot sin depression blev två tredjedelar av med minst hälften av sina besvär.

Gunilla Sydsjö, professor i psykosocial medicin och obstetrik vid Hälsouniversitetet i Lund, säger till DN att antalet blivande och nyblivna mödrar med depression ökat de senaste åren. Dock är det som vanligt svårt att veta om detta är ett tecken på att den psykiska ohälsan ökat eller om det beror på att fler blivit bättre på att uppmärksamma problemen och söka hjälp.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Graviditet, Depression, Kvinnohälsa, Mansroll, Könsroller, Akupunktur, Antidepressiva, Mödravård

Idag påbörjade DN Insidan en artikelserie om män och depression.
Den första artikeln handlar om den manliga könsrollens betydelse för bemötandet i vården.
Precis som vi skrev häromveckan diagnosticeras dubbelt så många kvinnor som män med depression, delvis därför att vården missar många män med depression.

Män och kvinnor beter sig olika vid depression. Inom vården förknippas ofta depression med orkeslöshet, inåtvändhet och sorg, symptom som är vanliga hos kvinnor med depression. Hos män är det dock vanligt att sjukdomen tar sig andra uttryck vilket gör att de inte får rätt diagnos och hjälp.

- Många män har till exempel ryggvärk eller andra fysiska problem och blir snarare arga och irriterade än orkeslösa och inåtvända. Att gå ut och festa och använda alkohol kan vara ett sätt att döva sin ångest i stället för att ta kontakt med vården - tills de blir sjuka på något annat sätt. Därför är det viktigt att be mannen berätta om vad han gör och inte bara hur han känner sig, säger Arja Lehti, forskare och läkare, till DN.

Wolfgang Rutz, pensionerad svensk psykiater och numera professor i socialpsykologi i Tyskland har arbetat fram en skattningsskala för att känna igen depression hos män. The Gotland male depression scale innefattar följande symptom:

1. Lägre stresströskel än vanligt
2. Mer aggressiv och utåtagerande än vanligt
3. Tomhetskänslor
4. Konstant oförklarlig trötthetskänsla
5. Mer irriterad, rastlös och frustrerad än vanligt.
6. Svårt att ta beslut i vardagen.
7. Sömnsvårigheter: Du sover för mycket eller för litet, vaknar på fel tider och kan inte somna igen.
8. Känsla av oro och rastlöshet, speciellt på morgonen.
9. Överkonsumtion av alkohol för att nå en lugnande effekt och gå ned i varv.
10. Många klagar på att de inte känner igen dig, du är inte som förut.
11. Flera påpekar att du är hängig, ”neggig” och tycker att allt är svårt.
12. Du tycker synd om dig själv och klagar på andra.
13. Någon i din familj har haft problem med missbruk, depression eller självmordförsök.

Läs hela artiklarna ur dagens DN här:
Vården missar deprimerade män
Mikael blev arg i stället för ledsen

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Könsskillnader, Depression, Wolfgang Rutz, Arja Lehti, The Gotland male depression scale, Könsroller

Enligt Folkhälsoinstitutets beräkningar kommer en tredjedel av Sveriges befolkning någon gång att bli deprimerade. Redan i tonåren uppstår dock könsskillnader. Dubbelt så många kvinnor som män diagnosticeras med depression medan dubbelt så många män som kvinnor tar sitt liv.

Ulla Danielsson har skrivit en avhandling på ämnet, som försvarades den 12 februari vid Umeå Universitet. Avhandlingen ”Träffad av blixten eller långsam kvävning – genuskodade uttryck för depression i en primärvårdskontext” baseras på intervjuer med deprimerade patienter på hälsocentral och ungdomsmottagning, på porträttintervjuer i dagstidningar och på analys av medicinskt vetenskapliga artiklar.

Enligt avhandlingen var en gemensam faktor hos både kvinnor och män vid depression en känsla av att vara ”kravmärkt”, att ha höga förväntningar och krav på sig själva. Uttrycken för detta varierade dock beroende på både genus och klass. Medan kvinnorna hade lättare att ge ord åt sin skam och skuld talade männen mer om fysisk smärta.

En genuskodning fanns även i berättelserna om depressionens orsaker. Kvinnor tenderade oftare att anklaga sig själva och se depressionen som kommande inifrån, medan männen såg sig som plötsligt ”träffade” av yttre omständigheter.

Umeå Universitet skriver att:
”Patientperspektivet berikar förståelsen av könsskillnader i depression. Att lägga märke till genuskodade sjukdomsberättelser kan vara viktigt i vården: att lyfta kvinnorna genom att avbörda skuld och skam och framhäva deras styrka liksom att uppmuntra männen att öppna sig och våga tala om det personliga. En övergripande modell för hur biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer samverkar i utvecklingen av depression saknas fortfarande. Avhandlingen belyser vikten av att se vår sociala samverkan med biologin, hur vår syn på kvinnligt och manligt påverkar biologiska skeenden genom tolkningar och uppfattningar.”

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om Depression, Genus, Psykisk ohälsa

Effekten av antidepressiva beror på depressionens svårighetsgrad, visar en metaanalys som presenteras i JAMA.

Metaanalysen inkluderar sex randomiserade placebokontrollerade studier från perioden 1980-2009. Sammanlagt omfattar studierna 718 individer och samtliga studier har jämfört effekten av antidepressiv medicinering med placebo hos vuxna. Depressionens svårighetsgrad har i samtliga studier graderats utifrån Hamilton Depression Rating Scale (HDRS).

Resultaten visar att medicineringens antidepressiva effekt beror på depressionens grad. Behandlingen gav tydlig effekt för individer med mycket svår depression. För individer med lindring eller moderat depression var effekten enligt författarna ”icke-existerande” eller ”minimal”.

Det är sedan tidigare känt att det finns ett samband mellan depressionens svårighet och medicineringens effekt. Denna studie visade dock att nivån på depressionen måste vara relativt djup för att medicinering ska ge effekt, något som författarna skriver att de förvånades av.

Läkartidningen kommenterar: ”Många läkare, politiska beslutsfattare, journalister och allmänheten känner inte till att de studier som gjorts av effekten av antidepressiva läkemedel ofta har gjorts på människor med svåra depressiva besvär. I den allmänna debatten och inte minst i läkemedelsbolagens marknadsföring framgår inte detta. I stället framställs preparaten som att de kan ha mycket god effekt även vid lindriga depressioner, och läkemedlen har i mindre seriösa sammanhang inte sällan benämnts som ‘lyckopiller’.”

Andelen rökare i USA har gått stadigt neråt de senaste tio åren. Mellan 2007 och 2009 steg andelen rökare dock från 19.8 procent till 20.6 procent. Ett stort skäl till att rökningen inte går ner är att vissa inom vården underprivilegierade grupper av rökare forskats mindre på och därmed fått mindre adekvat vård och hjälp att sluta. Dessa grupper inkluderar exempelvis etniska minoriteter och psykiskt sjuka.

Dessa underprivilegierade grupper har i USA 10% fler rökare än normalpopulationen, mindre tillgång till behandling och är mer benägna att uteslutas från långtidsbehandlingsförsök, enligt Belinda Borelli vid Centers for Behavioral and Preventive Medicine vid Brown University Medical School.

I en specialdel i denna månads Journal of Consulting and Clinical Psychology, utgiven av APA, rapporteras i flera artiklar om effektiva behandlingssätt för att hjälpa även dessa grupper att sluta röka och därmed öka folkhälsan.

Enligt en ny artikel predicerar olika psykiatriska diagnoser olika grader av framgång med att sluta röka. De problem och hinder som uppstår rapporteras även de skilja sig åt mellan personer med olika psykiatriska diagnoser. Personer med ångestsyndrom var mindre benägna att sluta röka inom ett halvår efter behandling än personer utan psykisk sjukdom. Rökare med ångestsyndrom rapporterade ett starkt känslomässigt band med sina cigaretter. Rökare diagnostiserade med substansmissbruk rapporterade att sociala och miljömässiga faktorer i högre utsträckning påverkade deras rökning.

- Denna information kan hjälpa kliniker att minska risken och identifiera personer i behov av behandling bland rökare som har eller har haft psykiska sjukdomar, säger huvudförfattaren Megan Piper, vid University of Wisconsin School of Medicine och Public Health.

En annan artikel från 2005 undersökte effekten av KBT i samband med rökavvänjning. Studien utfördes på 154 afroamerikanska rökare indelade i två interventionsgrupper. Samtliga fick använda nikotinplåster. Ena gruppen använde sedan KBT-metoder och fick bland annat lära sig återfallspreventiva strategier och copingstrategier. Andra gruppen fick delta i hälsoutbildning där de fick lära sig om sjukdomar relaterade till rökning, såsom lungcancer och olika hjärtsjukdomar.

Deltagande i KBT-interventionsgruppen ledde till mer än dubbelt så stor sannolikhet att sluta röka jämfört med hälsoutbildningsinterventionen, mätt vid en sexmånadersuppföljning. Av deltagarna i hälsoutbildningsgruppen hade 14 procent lyckats sluta 6 månader senare jämfört med 31 procent i KBT-gruppen.

- Vi vet att kognitiv beteendeterapi hjälper människor att sluta, men få studier har undersökt behandlingens effekt hos afroamerikanska rökare, säger huvudförfattaren Monica Webb, vid University of Miami. Förhoppningsvis kommer våra upptäckter uppmuntra sluta-röka-rådgivare att använda sig av kognitiva beteendeinterventioner i denna underprivilegierade folkgrupp.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om Sluta röka, KBT

Nu har äntligen utkastet till DSM-V offentliggjorts.

Några av de föreslagna nytillskotten är hoarding disorder, binge eating disorder och mixed anxiety depression.

Läs här vad vi tidigare skrivit om den nya upplagan av psykiatribibeln eller surfa direkt in på http://www.dsm5.org/Pages/Default.aspx.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om DSMV, DSMIV

Nu är tiden inne då Thomas som fram tills nu drivit denna blogg ska ut och prova sina vingar som färdigutbildad PTP-psykolog. Jag som fått förtroendet att ta över heter Karin Lindqvist och studerar precis som Thomas på psykologprogrammet på Stockholms Universitet.

Psykologer har i vissa tider och i vissa sammanhang (paradoxalt nog) haft rykte om sig att vara ett introvert släkte. Psykologin som vetenskap har varit få förunnad och psykologhjälp har setts som enbart för dem med väldigt stora problem eller väldigt stora plånböcker.

Vi på Wemind tror att detta är på väg att ändras.

Ett tecken på detta är Socialstyrelsens förslag på kognitiv beteendeterapi som första insats vid lätt till måttlig depression eller ångest, något som om det införs ställer nya och högre krav på landsting att ha psykologkompetens tillgänglig.

Ett annat tecken är internetterapi och -behandling som med sitt stora genomslag och bevisade effektivitet innebär en radikal ökning av tillgängligheten för många hjälpsökande.

Ett tredje tecken är som tidigare nämnt just de samlingspunkter och medier för psykologiintresserade, som dyker upp och blir populära. Listan här kan göras lång. Vi tänker på exempelvis ”Psykologifabriken”, Jonas Mosskin och ”Psykologer tittar på film”, ”Psykakuten” på Kulturhuset, Psykologstudent.se, studenttidningar såsom ”Oxytocine”, populärvetenskapliga tidningar som ”Modern Psykologi” och inte minst denna blogg.

Därför hoppas vi att denna blogg kommer fortsätta att växa och att den ska kunna vara både underhållande, upplysande och ibland kanske även upprörande. Vi hoppas att ni läsare vill fortsätta hjälpa till att hålla bloggen levande genom att diskutera och bidra med era åsikter och er kunskap.