Wemind

Lars Jacobsson, psykiatriker och professor emeritus, menar i ett inlägg i Läkartidningen att ansvaret för att förebygga självmord inte enbart bör ligga på psykiatrin, då han anser att de flesta av riskfaktorerna ligger utanför psykiatrins ansvars- och kompetensområde.

Lars menar i sin artikel att det finns en oroande tendens vad gäller arbetet med att förebygga självmord i Sverige, där självmord i första hand ses som ett medicinskt problem. I dagens läge genomförs till exempel alltid retrospektiva genomgångar av vårdkedjan vid självmord för att identifiera eventuella systemfel eller brister. Detta menar Lars riskerar att leda till att vårdpersonalen känner sig utpekad och skyldig eller medskyldig till det inträffade, trots att syftet inte är att hänga ut någon enskild.

Att psykiatrin anses ha en viktig roll i dessa fall är inte förvånande med tanke på som tar livet av sig lider av psykisk ohälsa och ofta har eller har haft kontakt med psykiatrin. Lars Jacobsson lyfter dock fram att det finns en mängd riskfaktorer för självmord som han anser ligger utanför psykiatrins ansvarsområde. Dels tar han upp könsroller i vår kultur som han anser vara en bakomliggande orsak till det högre antal fullbordade självmord bland män och den höga andelen självmordsförsök och självskadebeteende hos kvinnor. Alkohol och droger är ett annat stort problem enligt Lars då dessa dels bidrar till psykisk ohälsa och dels leder till minskad impulskontroll. Sociala missförhållanden som skilsmässor, ensamhet och arbetslöshet är andra riskfaktorer. Slutligen tar han upp flyktingar och asylsökande som en särskild riskgrupp på grund av deras bakgrund och asylprocessens utformning.

Lars Jacobsson frågar sig slutligen om inte andra aktörer i samhället också har ett ansvar för självmordstalen:

“Var och varannan dag rapporteras om hur kändisar knarkar och super sig fulla utan att det på något sätt uppfattas som anmärkningsvärt, utan snarare som någonting som är helt okej. När har någon journalist eller chefredaktör ställts till ansvar för destruktiviteten i sina budskap? Däremot ska vi inom psykiatrin ständigt svara för att vi inte kan förhindra att ungdomar super sig fulla, knarkar ner sig eller skär sig sönder och samman.”

Han efterfrågar avslutningsvis retrospektiva genomgångar efter varje självmord, enligt engelsk modell,  där alla misstänkta självmord blir föremål för en rättslig process som tar in fler faktorer än bara vårdkedjan i sin kartläggning av bakgrunden till ett självmord.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om psykiatrin, självmord, psykiatriker, riskfaktorer

Sydnytt rapporterar att en ung kvinna anmält psykiatrin i Lund till Hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd sedan hon behandlats med tung psykofarmaka i fyra år helt i onödan.

Kvinnan fick diagnosen schizofreni på barnpsyk i Lund när hon var 17 år och först flera år senare konstaterades det att diagnosen var felaktig. När hon slutade med sina mediciner försvann både ångest och självmordstankar och hon är i dag helt symptomfri.

Kvinnan skriver till ansvarsnämnden att hon vill ha upprättelse och kompensation för att hon förlorat fyra år av sitt liv.

Läs mer i om fallet i Ystads allehanda>>

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om psykiatrin, BUP, Schizofreni, psykofarmaka

Tonåringar som skickas i säng tidigare av sina föräldrar löper mindre risk att drabbas av depression och självmordstankar enligt en artikel i den vetenskapliga tidskriften Sleep, som Svenska Dagbladet berättar om idag.

I studien ville man undersöka sambandet mellan föräldrars läggtider för sina barn, mängden sömn och depression. För detta ändamål använde man sig av data som samlats in bland 15 659 tonåringar i USA mellan åren 1994-96. Av dessa bedömdes 7 % lida av depression och 13 % uppgav att de under de senaste 12 månaderna hade haft allvarliga självmordstankar. De faktorer som visade sig ha samband med depression och självmordstankar var senare läggtider, kortare sömn, upplevelse av sömnbrist och upplevelse av bristande omtanke från föräldrarnas sida. Flickor och äldre ungdomar rapporterade i högre grad depressiva symtom och självmordstankar.

Den genomsnittliga mängden sömn som rapporterades var 7 timmar och 53 minuter, vilket bör ses mot bakgrund av att tonåringar anses behöva mer sömn än vuxna, ca 9 timmar. De omvälvande hormonförändringarna i samband med puberteten skapar nämligen extra stort sömnbehov.  Bland de ungdomar som sov mindre än fem timmar per natt var risken för depression 71 % högre än hos de utsövda, och självmordstankar 48 % vanligare. De ungdomar vars föräldrar såg till att de lade sig innan tio på kvällen var de som mådde bäst.

Artikelförfattarna menar att sömnbrist kan öka risken för depression på flera olika sätt. Det kan det försämra förmågan att hantera dagliga stressorer, relationen till jämnåriga, samt koncentrationsförmåga och impulskontroll.

James Gangwisch, en av forskarna bakom studien, menar att resultatet stärker antagandet att sömnbrist leder till ökad risk för depression, vilket man sett i tidigare studier. Utifrån detta anser han att man kan betrakta behandling av sömnproblem som en preventiv depressionsbehandling.

I Sverige håller sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt och hans forskarlag på med en liknande studie som kommer vara klar om ett år. Redan nu kan han säga att även svenska tonåringar ser ut att sova för lite. Han har tidigare föreslagit att skolstarten ska flyttas fram en timma för att underlätta för alla morgontrötta tonåringar, men har inte fått något gehör för detta.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnbrist, depression, ungdomar, självmord, föräldrarskap

Enligt en artikel som kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica ökar den psykiska ohälsan bland ungdomar i Stockholms län.

Tidigare forskning har inte kunnat ge något entydigt svar på frågan om den psykiska ohälsan bland unga ökar i Sverige anser artikelförfattarna. Det finns studier som tyder på att så är fallet medan andra visar på motsatsen. Man har dock kunnat se att antalet självmord bland unga inte längre minskar och det finns tecken på att unga mår sämre även i flera andra länder i Europa.

Ett problem med att studera detta område handlar enligt författarna om att det saknas data om psykisk ohälsa som går att jämföra över tid. Många av studierna på området har dessutom fokuserat på enstaka indikatorer, till exempel självmordstatistik, för att dra slutsatser om den psykiska ohälsan.

Mot bakgrund av detta har författarna valt att granska information från flera olika källor. Dels använde man data om utnyttjande av psykiatrisk vård, dels information om antal självmordsförsök och antal fullbordade självmord samt grad av självuppskattad ångest enligt en återkommande undersökning av SCB. Tidsperioden man undersökte var 1997-2004 och man jämförde fyra grupper: unga män (under 25), unga kvinnor (under 25), äldre män (över 25) och äldre kvinnor (över 25).

Resultaten av studien visade att utnyttjandet av psykiatrisk vård, antal självmordsförsök och självskattad ångest ökade under denna period för unga kvinnor. Även för unga män ökade utnyttjandet av vården och självskattad ångest, men inte antalet självmordsförsök. Yngre kvinnor låg betydligt högre än de andra grupperna vad gällde utnyttjande av vård och självmordsförsök, medan äldre män låg tydligt högre än andra grupper vad gällde fullbordade självmord.

Författarna är försiktiga i sin tolkning av resultaten men menar ändå att datan sammantaget visar på en ökande psykisk ohälsa bland unga. De menar vidare att en bakomliggande faktor kan vara höga förväntningar och upplevd press bland unga vad gäller arbete, utbildning och karriär.

Läs mer om ungas psykiska ohälsa i detta tidigare inlägg>>

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Självmord, Ungdomar, Ångest, Psykisk ohälsa, Stress

Sveriges Radio rapporterar att antalet personer har begått självmord redan är 20 fler i år än jämfört med förra året i Värmlands län.

– Ja, suicidfallen har ju ökat väldigt mycket. Under hela förra året hade vi 34 självmord här i Värmland, och hittills i år har vi 54 stycken. Och då har vi en månad kvar, säger Laila Norstedt Persson vid Värmlandspolisen, som undersöker alla misstänkta suicidfall.

Vad som kan ligga bakom denna ökning finns det inga svar på än, och Laila Norstedt Persson menar att hon inte kan se några klara samband med till exempel arbetslöshet, vilket man sedan tidigare vet kan ha ett samband med ökad psykisk ohälsa.

Claus Vigsö, divisionschef för psykiatrin i Värmland, menar med anledning av detta att det behövs mer samverkan inom vården för att förhindra att människor tar sitt liv.

– Vi ska naturligtvis fråga oss själva om vi har gjort det vi borde göra. Å andra sidan vet vi också att vi inte helt kan undvika självmord, säger han.

Claus Vigsö tror att psykiatrin riskerar att missa en del av dem som är psykiskt sjuka, eftersom det kan visa sig på olika sätt hos män och kvinnor. Av de 54 personer som tagit livet av sig hittills i år var endast 4 kvinnor. Claus ser ett behov att samarbeta mer med andra divisioner inom landstinget för att upptäcka depression hos män.

– Exempelvis allmänmedicin. Man kan koppla högt blodtryck, övervikt och hjärt- kärlsjukdom till psykisk ohälsa mer än vad man gör i dag, säger han.

Laila Norstedt Persson har berättat att man hittat långa listor med mediciner hos en del psykiatripatienter som tagit sitt liv. Men någon övermedicinering vill inte Claus Vigsö kännas vid.

– Jag är övertygad om att våra patienter får den medicin de ska ha. Vi jobbar just nu med att säkra att varje patient får rätt medicin, i rätt dos, säger han.

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning för att förbättra självmordsförebyggande arbetet, då det visat sig finnas stora geografiska skillnader i hur detta arbete genomförs.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Självmord, Suicid, Depression, Värmland, Arbetslöshet

Enligt en metaanalys som publicerades i den vetenskapliga tidskriften “Evidence-based medicine” tidigare under hösten är Johannesört lika effektivt mot depression som antidepressiva läkemedel samt orsakar färre biverkningar.

Analysen genomfördes av forskaren Edzard Ernst, medförfattare till boken “Trick or treatment“, där han tillsammans med vetenskapsjournalisten Simon Singh mycket kritiskt granskade och sågade det mesta inom alternativmedicinen.

Man har sedan länge sett positiva resultat i studier av johannesört för depression. Förra året gjorde Cochrane-institutet en sammanställning av tillgänglig forskning och konstaterade redan då att örten i många fall hade en effekt likvärdig med antidepressiv medicinering. Det nya med denna senare analys är att denna tyder på att örten även har större effekt än placebo vid svår depression.

Ernst påpekar dock att Johannesört inte är riskfritt, framför allt eftersom den interagerar med en mängd andra läkemedel, men att örten borde användas mer med tanke på de positiva forskningsresultaten.

I TV4:s program “Efter tio” uppmärksammade man igår att självmorden bland ungdomar i Sverige ökar. Med i studion fanns Lisa Olveby, vars dotter Jessica tog sitt liv vid 16 års ålder efter att ha lidit av depression och ätstörningar under en lång tid. Lisa känner att familjen inte fick den hjälp som behövdes av BUP och anmälde efter självmordet två kuratorer för felbehandling. Hon vill nu bryta tystnaden kring självmord. Med i studion fanns även psykiater Ulla-Karin Nyberg som forskar om självmord.

Temat kommer fortsätta under veckan.

Del 1 av programmet:

Del 2 av programmet:

En kvinna i 30-års åldern tog sitt liv i väntan på att få komma till psykolog inom psykiatrin i Sundsvall, rapporterar tidningen Dagbladet.

Kvinnan hade tidigare vårdats på psykiatrisk avdelning på länssjukhuset för ett tidigare självmordsförsök. Hon skrevs ut från avdelningen i väntan på att få träffa psykolog, men återremitterades av sin ortoped, som märkte att kvinnan mådde allt sämre. Kort efter detta tog kvinnan livet av sig.

Sjukhuset anmäler nu sig själva enligt Lex Maria och chefsläkaren konstaterar att psykiatriska kliniken behöver förbättra sina rutiner kring patienternas skyddsnät vid permissioner, behöver ett effektivare samarbete med ortopeder och andra smärtläkare samt skärpa uppmärksamheten vid risk för självmord.