Wemind

I Dagens nyheter kan man idag läsa om mindfulness, medveten närvaro. DN har intervjuat sjukgymnasten Camilla Sköld som fördjupat sig i en behandlingsform baserad på mindfulness som kallas MBSR (Mindfulness Based Stress Reduction) och håller nu kurser i detta för psykologer och läkare.

Camilla berättar i artikeln att hennes intresse för område började efter att hon själv varit så stressad i slutfasen av arbetet med sin doktorsavhandling att hon till slut svimmat över tangentbordet. Efter detta började hon läsa om meditation för att hitta en bättre balans i sitt liv. Hon lärde sig meditera och började göra yoga, och menar att det hjälpte både mot hennes stress och smärta samt förändrade hennes relationer till andra människor.

I artikeln berättar även en av hennes klienter, Arne, om sina upplevelser av meditation. Arne lider av cancer som ger honom svåra smärtor och vet inte hur länge till han kommer att leva. Han berättar att kursen har gjort det möjligt för honom att leva med smärtan.

– Jag lärde mig att fokusera på nuet och det positiva i livet, som min fru och mina barn. Och jag försöker att vara tacksam för varje dag jag får vara med dem.

I anslutning till artikeln har även läsare kunnat ställa frågor till Walter Osika, stressforskare och hjärtspecialist. Chatten finns att läsa här>>

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Mindfulness, Medveten närvaro, Stress, utmattning, utbrändhet, yoga, MBSR

Sjukskrivning för stressrelaterade besvär, till exempel utbrändhet, har mer än halverats sedan september 2006. Viktiga orsaker tros vara regeringens nya sjukregler och att läkarna fått klarare riktlinjer för sjukskrivning, berättar Nyhetskanalen.

I september 2006 var enligt artikeln 20 098 svenskar sjukskrivna för olika psykiska stressreaktioner, utmattningssyndrom inräknat. I september 2009 hade antalet minskat till 8 482, en minskning med 58 procent, visar siffror från Försäkringskassan. Sjukskrivningarna minskade totalt sett under samma period med 43 procent, till drygt 110 000 personer.

- Tidigare sjukskrevs människor oavsett om det rörde sig om en lättare eller svårare reaktion på stress, säger Jan Larsson, projektledare på Socialstyrelsen.

På frågan om huruvida det är positivt eller negativt att de stressrelaterade sjukskrivningarna minskar svarar Jan Larsson att det hela beror på om att de som försvunnit bort från sjukskrivning har gjort det för att de får bättre hjälp eller för att reglerna blivit hårdare. Torsten Kindström är verksamhetsansvarig på Föreningen Balans som ger stöd bland annat till personer som drabbats av utmattningsdepression. Även han har svårt att säga om det är positivt eller negativt att färre sjukskrivs.

- Svaret beror på vad som faktiskt har hänt med de berörda människorna. Det är svårt att veta vad som döljer sig bakom siffrorna. Om förändringen beror på att de fått en bättre vård och bättre rehabinsatser är det förstås bra. Men det är tveksamt, för psykiatrins brister kvarstår, säger han. Han håller dock med om att det antagligen skedde en översjukskrivning tidigare.

- Orsaken har varit brister i vård och rehabilitering. Att gå långtidssjukskriven är sällan ett önskemål från de drabbade, säger han.

Han anser dock att regeringens förändringar av sjukförsäkringen har gått för snabbt, och undrar hur de som nu utförsäkras ska klara sig på arbetsmarknaden.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Stress, utbrändhet, sjukskrivning, regeringen, försäkringskassan, psykisk ohälsa

AFA Försäkring anslår 19,5 miljoner kronor för fortsatt forskning inom forskningsprojektet “Depression och utbrändhet i människovårdande yrken” (DU-projektet) som leds av Marie Åsberg, professor emeritus i psykiatri vid Karolinska Institutet, enligt ett pressmeddelande.

Man har i forskningsprojektet hittills bland annat undersökt vilka mekanismer som kan medföra en risk för sjuklighet och förklara den ökade dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar efter långvarig stress. Man har även tagit fram en skattningskala KES (The Karolinska Exhaustion Disorder rating scale) för att mäta graden av utmattning samt tagit fram och prövat strategier för såväl prevention som rehabilitering av patienter med utmattningssyndrom. Man har även varit snabb med att omsätta forskningsresultaten i praktiken i den kliniska verkligheten, bland annat vid StressRehab-kliniken vid Danderyds sjukhus.

- Vi har velat föra ut resultaten av vår forskning så att de snabbt kan tillämpas, säger Marie Åsberg. Vi tycker också att vi har funnit vetenskapliga belägg för att de personalneddragningar som landstingen genomförde i början av 90-talet har bidragit till ökningen av sjukskrivningar ett par år senare.

Inom ramen för den fortsatta forskningen i projektet ska man undersöka vad som händer med stresshormonsystemet hos patienter med utmattningssyndrom över tid, huruvida det återhämtar sig eller inte. Man har tidigare sett att patienter med utmattningssyndrom har kraftigt ökade koncentration av vissa tillväxt- och inflammationsfaktorer, som kan ha betydelse vid utveckling av andra sjukdomar, framförallt åderförkalkning och tumörsjukdomar. Enligt AFA Försäkrings skaderegister så tenderar kommun- och landstingsanställda att ha en ökad förekomst av tumörsjukdomar, och forskarna vill utreda om detta hör ihop med den ökade förekomsten av psykisk ohälsa i gruppen.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om forskning, utbrändhet, depression, Marie Åsberg, Karolinska Institutet, StressRehab-kliniken, Stress

Tonåringar som skickas i säng tidigare av sina föräldrar löper mindre risk att drabbas av depression och självmordstankar enligt en artikel i den vetenskapliga tidskriften Sleep, som Svenska Dagbladet berättar om idag.

I studien ville man undersöka sambandet mellan föräldrars läggtider för sina barn, mängden sömn och depression. För detta ändamål använde man sig av data som samlats in bland 15 659 tonåringar i USA mellan åren 1994-96. Av dessa bedömdes 7 % lida av depression och 13 % uppgav att de under de senaste 12 månaderna hade haft allvarliga självmordstankar. De faktorer som visade sig ha samband med depression och självmordstankar var senare läggtider, kortare sömn, upplevelse av sömnbrist och upplevelse av bristande omtanke från föräldrarnas sida. Flickor och äldre ungdomar rapporterade i högre grad depressiva symtom och självmordstankar.

Den genomsnittliga mängden sömn som rapporterades var 7 timmar och 53 minuter, vilket bör ses mot bakgrund av att tonåringar anses behöva mer sömn än vuxna, ca 9 timmar. De omvälvande hormonförändringarna i samband med puberteten skapar nämligen extra stort sömnbehov.  Bland de ungdomar som sov mindre än fem timmar per natt var risken för depression 71 % högre än hos de utsövda, och självmordstankar 48 % vanligare. De ungdomar vars föräldrar såg till att de lade sig innan tio på kvällen var de som mådde bäst.

Artikelförfattarna menar att sömnbrist kan öka risken för depression på flera olika sätt. Det kan det försämra förmågan att hantera dagliga stressorer, relationen till jämnåriga, samt koncentrationsförmåga och impulskontroll.

James Gangwisch, en av forskarna bakom studien, menar att resultatet stärker antagandet att sömnbrist leder till ökad risk för depression, vilket man sett i tidigare studier. Utifrån detta anser han att man kan betrakta behandling av sömnproblem som en preventiv depressionsbehandling.

I Sverige håller sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt och hans forskarlag på med en liknande studie som kommer vara klar om ett år. Redan nu kan han säga att även svenska tonåringar ser ut att sova för lite. Han har tidigare föreslagit att skolstarten ska flyttas fram en timma för att underlätta för alla morgontrötta tonåringar, men har inte fått något gehör för detta.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sömn, sömnbrist, depression, ungdomar, självmord, föräldrarskap

I en studie vars resultat nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften “Journal of Proteome Research” ledde dagligt intag av 40 gram mörk choklad under två veckor till minskade nivåerna av stresshormoner i kroppen hos deltagare som upplevde hög nivå av stress.

Enligt forskarna har tidigare studier visat att choklad kan minska graden av upplevd stress. Detta är dock den första studie som undersökt genom vilken mekanism choklad kan ha denna effekt. Resultatet tyder på att intaget av choklad tycktes leda till minskade halter av stresshormon och förändringar hos andra stressrelaterade ämnen i kroppen.

Författarna lyfter fram resultat från tidigare forskning som tyder på att antioxidanter och andra ämnen i mörk choklad även kan minska risken för hjärtproblem, sänka blodtrycket och dämpa inflammationer.

Enligt en ny studie i den vetenskapliga tidskriften “Behavior research and therapy” har personer som ruminerar (grubblar, ältar) inte lika stor nytta av självhjälp baserad på traditionella kognitiva metoder för att minska depressiva symtom.

Omfattande forskning stöder användningen av kognitiva metoder för att behandla depression. Klinisk forskning har dock ofta fokuserat mer på behandling av befintlig psykisk ohälsa än på prevention. Det finns studier som visar att individer i riskzonen för psykisk ohälsa kan minska risken att drabbas av depression om de genomgår preventionsprogram baserade på kognitiv terapi. Problemet med vissa preventionsprogram är att de kan vara tids- och resurskrävande, och man vet att dessa program inte heller hjälper alla deltagare. Utifrån denna bakgrund var syftet med den aktuella studien att testa preventionsmetoder som lätt kunde göras tillgängliga för allmänheten, samt undersöka faktorer som kunde tänkas påverka vilka individer som har mest nytta av sådana interventioner.

I studien lät man 72 försökspersoner som bedömdes vara “kognitivt sårbara” slumpas till en av tre olika självhjälpsböcker. Den första boken baserades på klassiska kognitiva metoder, på så sätt att den handlade om att identifiera och bemöta negativa automatiska tankar, samt utveckla mer funktionella föreställningar och antaganden. Den andra boken fokuserade enbart på att lära deltagarna att utveckla mer funktionella föreställningar och antaganden. Syftet med den tredje boken var att lära läsarna grundläggande studiefärdigheter, till exempel minnestekniker och knep för att hålla koll på tiden. Alla böcker var 80 sidor långa och bestod av 4 kapitel med 7 övningar i varje kapitel.

För att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar huruvida man tillgodogör sig metoderna eller inte valde man att även undersöka deltagarnas grad av ruminering och stress. Artikelförfattarnas hypotes var att ruminering skulle störa den konstruktiva problemlösning och kognitiva flexibilitet som de kognitiva teknikerna syftar till att förbättra. Vad gäller stress tänkte man sig att de försöksdeltagare som befann sig i stressade livssituationer var de som skulle ha mest nytta av självhjälpen.

För att bedöma om deltagarna hade nytta av böckerna skattades deras grad av depressiva symtom före och fyra månader efter studien. Resultatet visade att de deltagare som ruminerade mer och som var utsatta för stress inte hade lika stor nytta av den första, mer traditionellt kognitiva självhjälpsboken som de andra böckerna. För denna grupp var studietekniksboken den mest effektiva! Även för de andra grupperna var studietekniksboken lika effektiv eller bättre än de andra två böckerna vad gällde att minska graden av depressiva symtom.

Författarna tolkar detta som att ruminering kan försämra förmågan att på egen hand identifiera och bemöta negativa tankar och betonar utifrån det vikten av att kunna identifiera vilka individer som har nytta av vilken intervention. Med tanke på resultatet och att marknaden för självhjälpsböcker år 2004 omsatte ca 9 miljarder dollar bara i USA ifrågasätter författarna även hur stor nytta konsumenterna egentligen har av dessa böcker.

I en nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidskriften Science rapporterar forskare att de funnit ett visst virus hos personer som lider av kroniskt trötthetssyndrom, även känt som Myalgisk Encefalopati (ME).

Ungefär 0,4% av befolkningen i Sverige uppskattas vara drabbad av ME, det vill säga ca 35.000-40.000 personer. Mekanismerna bakom sjukdomen är fortfarande okända. I vissa fall har man kunnat se att sjukdomen har utvecklats efter en infektion, i andra fall efter långvarig stress. Kriterierna för att få diagnosen ME är att man upplever trötthet som inte har något samband med aktivitet och som inte försvinner efter vila, samt att man under mer än 6 månader haft besvär som till exempel sömnproblem, koncentrationssvårigheter, muskel eller ledsmärtor.

De enda formerna av behandling som visat sig effektiva i studier är dels kognitiv beteendeterapi, med syftet att hjälpa patienten att hantera sina symtom, och dels en viss form av sjukgymnastik. Ingen av dessa behandlingar hjälper dock alla patienter.

I den aktuella studien fann forskarna viruset XMRV, som även tycks spela en roll i prostatacancer, hos 69 av 101 patienter med ME. Hos friska personer bar bara 8 av 218 på viruset. Även om det krävs mer forskning innan man säkert kan säga att viruset spelar en roll i sjukdomsförloppet hoppas forskarna att detta så småningom ska kunna leda till fler former av behandling för ME.

Läs mer om ME i DN:s artikelserie om sjukdomen (1, 2, 3, 4), i Aftonbladet och på hemsidan för Föreningen för ME-patienter.

Inom primärvården i Uppsala pågår sedan flera år tillbaka en unik undersökning där hjärtpatienter får hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT) för att hantera sin stress. Stress och nedstämdhet är förknippat med ökad risk för återinsjuknande i hjärtsjukdom, visar flera studier (1, 2).

Behandlingen av patienter med hjärtsjukdomar fokuserar fortfarande först och främst på att behandla traditionella riskfaktorer såsom högt blodtryck, diabetes och övervikt. I Uppsala har man dock sedan några år tillbaka gett hälften av de patienter som legat inne på sjukhus för kranskärlssjukdom möjligheten att delta i KBT-baserad gruppbehandling efter utskrivningen.

Behandlingen innebär att man ses 20 gånger det första året i små grupper och får handledning av en psykolog i hur stressbeteenden påverkar hälsan och hur man kan förändra dessa beteenden. Deltagarna får hemuppgifter, som till exempel att välja en långsammare bilkö, för att vänja sig av med dessa beteenden. Dessutom får patienterna under två år genomgå en rad undersökningar av fysisk hälsa och psykiskt välmående. Mats Gullikson, doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, har nu granskat resultaten av behandlingen efter nio år i sin avhandling.

-Resultatet efter nio års uppföljning visar en klar skillnad mellan patientgrupperna. Av dem som fått KBT var det betydligt färre som återinsjuknat i hjärt-kärlsjukdom eller haft ny hjärtinfarkt, jämfört med dem som inte hade genomgått behandlingen. Ju fler gånger patienterna hade deltagit i gruppundervisningen, desto lägre var risken att återinsjukna, berättar Mats.

De som hade fått KBT var mer optimistiska inför framtiden och hade något lägre blodtryck än den andra gruppen. I övrigt såg man ingen större skillnad mellan grupperna vad gäller de traditionella riskfaktorerna, vilket tyder på att KBT verkar genom andra faktorer.

På onsdagen den 9/9 hölls den konferens om framtidens psykoterapi, på Psykologiska Institutionen vid Stockholms Universitet, som vi tidigare rapporterat om. Inledde gjorde Ulla Ek, docent och studierektor för psykologutbildningen termin 6-10 och psykoterapeutbildningen, samt Marie-Louise Ögren, docent och lektor.

Ulla Ek uppmärksammade deltagarna på flera händelser av betydelse för utövandet av psykoterapi, som inträffat under de senaste åren. För två år sedan genomförde Högskoleverket en granskning av psykoterapeututbildningarna, där man underkände en stor del av dem då man inte ansåg att de levde upp till kravet att vara tillräckligt “högskolemässiga”. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, är en myndighet som har regeringens uppdrag att utvärdera sjukvårdens metoder för att upptäcka och behandla sjukdom. 2004 genomförde de en granskning av det vetenskapliga stödet för olika behandlingsformer av depression och konstaterade att kognitiv beteendeterapi (KBT) hade ett starkt stöd. 2005 utvärderade man behandlingar för ångestsjukdomar och kom till samma slutsats. Vad gällde många diagnoser var KBT lika bra eller bättre än psykofarmaka, medan det saknades vetenskapligt stöd för psykodynamisk terapi inom många områden.

Vidare kom förra året regeringen med ett förslag om en rehabiliteringsgaranti, där man uppmuntrar till rehabilitering av sjukskrivna genom att betala landstingen för behandling av denna grupp. Bland annat har man i garantin lyft fram KBT som behandlingsform för “stressrelaterade besvär” och att sådan terapi även kan bedrivas av personal med 7.5-poängs kurs i KBT. Den fjärde betydelsefulla händelsen är förstås Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer för behandling av ångest och depression, som enligt vissa är står för ett paradigmskifte inom psykiatrisk vård i Sverige.

Ulla Ek lyfte fram lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområdet som bland annat säger att vård ska ges i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, och ställde frågan om detta är förenligt med 7.5-poängs terapiutbildningar. Efter Ulla presenterade Professor Johan Schubert och leg psykolog Fredrik Tysklind från Psykoterapiinstitutet en genomgång av tillgången på psykoterapeuter och vilka inriktningar som finns representerade. Man presenterade även ett manifest för en säkerställd utbildningskvalitet inom psykoterapiområdet där man bland annat förespråkar att psykoterapiforskningen förstärks och att staten ser till att behovet hos vården tillgodoses.

Efter detta föreläste Professor Lars-Göran Öst om hur man bör och inte bör använda sig av evidens från kliniska studier. Han kritiserade rehabiliteringsgarantin då han bland annat anser att det saknas evidens för att terapi kan bedrivas av terapeuter med mindre än grundläggande psykoterapiutbildning. I de kliniska studier som genomförs använder man nämnligen terapeuter med åtminstone denna grad av kompetens. Därmed riskerar regeringens satsning enligt Öst att leda till att en stor mängd patienter får verkningslös eller i värsta fall skadlig terapi. Professor em Rolf Sandell talade om utbildningens betydelse för utövandet av psykoterapi, och konstaterade bland annat att det finns ett positivt, men svagt, samband mellan utbildning och behandlingseffektivitet.

Efter detta fick sex stycken myndighetsrepresentanter från bland annat Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) svara på frågor om hur deras myndigheter ser på psykoterapi och vilket ansvar de har för att säkerställa kompetensen hos utövarna. Ing-Marie Wieselgren från SKL menade att man måste förstå det politiska spelet bakom beslut som till exempel rehabiliteringsgarantin, och uppmanade deltagarna att vara aktiva i sitt påverkansarbete och inte sitta och vänta på att någon annan ska göra jobbet åt en.

I diskussionen efteråt föreslog Lars-Göran Öst till utbildningsdepartementet att man skapar ett råd för psykoterapiforskning för att råda bot på bristen av anslag. Han menade att forskningsmedel i dagsläget främst ges till biologiskt orienterad grundforskning. Han ansåg även att Socialstyrelsen är tandlös i sin granskning av hur terapeuter utför sin terapi och att misskötsel inte leder till några åtgärder, vilket gör det än viktigare att se till att terapeuterna är kompetenta nog från början. Lena Lennerbrandt från Socialstyrelsen menade däremot att det fanns en mängd olika åtgärder de hade att ta till, från varning till tillbakadragande av legitimationen.

En del av deltagarna i panelen ansåg att psykoterapeuterna måste enas innan de kommer med förslag till politiker och tjänstemän. Även andra deltagare på konferensen ansåg att revirtänkandet inom de olika inriktningarna hade skadat psykoterapiyrkena och lämnat fältet öppet för mer oseriösa aktörer.

Resultat från en nyligen publicerad studie visade att psykologisk behandling av cancerpatienter dels hjälpte för patienternas depressiva symtom, men även att graden av inflammation hos dem minskade.

Studien genomfördes genom att man analyserade data från en tidigare genomförd randomiserad kontrollerad studie, där forskare hade undersökt hur psykologisk behandling kunde påverka dödligheten i cancer. I denna studie delades patienterna in i två grupper varav den ena fick psykologisk behandling i form av gruppsessioner med 8 till 12 patienter och 2 psykologer. Behandlingen fokuserade på att minska stress, öka livskvaliten och hälsosamma beteenden. Bland annat fick deltagarna lära sig tekniker för avslappning, problemlösning och olika strategier för att öka följsamheten av cancerbehandlingen och mängden hälsosam aktivitet. Deltagarna träffades en gång i veckan i fyra månader och därefter en gång i månaden i åtta månader, vilket totalt blev tjugosex sessioner. Resultatet visade minskad dödlighet i den gruppen som fick den psykologiska behandlingen, och enligt den nya analysen även minskad grad av depression och inflammation.

25-30% av cancerpatienter upplever depressiva symtom, och både depression och inflammation är riskfaktorer för ökad dödlighet i cancer. Ovanstående resultat framhäver därmed vikten av att cancerpatienter noga undersöks för depressiva symtom och erbjuds behandling för detta.

Läs mer om studien här>>