Wemind

I Dagens nyheter kan man idag läsa om mindfulness, medveten närvaro. DN har intervjuat sjukgymnasten Camilla Sköld som fördjupat sig i en behandlingsform baserad på mindfulness som kallas MBSR (Mindfulness Based Stress Reduction) och håller nu kurser i detta för psykologer och läkare.

Camilla berättar i artikeln att hennes intresse för område började efter att hon själv varit så stressad i slutfasen av arbetet med sin doktorsavhandling att hon till slut svimmat över tangentbordet. Efter detta började hon läsa om meditation för att hitta en bättre balans i sitt liv. Hon lärde sig meditera och började göra yoga, och menar att det hjälpte både mot hennes stress och smärta samt förändrade hennes relationer till andra människor.

I artikeln berättar även en av hennes klienter, Arne, om sina upplevelser av meditation. Arne lider av cancer som ger honom svåra smärtor och vet inte hur länge till han kommer att leva. Han berättar att kursen har gjort det möjligt för honom att leva med smärtan.

– Jag lärde mig att fokusera på nuet och det positiva i livet, som min fru och mina barn. Och jag försöker att vara tacksam för varje dag jag får vara med dem.

I anslutning till artikeln har även läsare kunnat ställa frågor till Walter Osika, stressforskare och hjärtspecialist. Chatten finns att läsa här>>

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Mindfulness, Medveten närvaro, Stress, utmattning, utbrändhet, yoga, MBSR

Sjukskrivning för stressrelaterade besvär, till exempel utbrändhet, har mer än halverats sedan september 2006. Viktiga orsaker tros vara regeringens nya sjukregler och att läkarna fått klarare riktlinjer för sjukskrivning, berättar Nyhetskanalen.

I september 2006 var enligt artikeln 20 098 svenskar sjukskrivna för olika psykiska stressreaktioner, utmattningssyndrom inräknat. I september 2009 hade antalet minskat till 8 482, en minskning med 58 procent, visar siffror från Försäkringskassan. Sjukskrivningarna minskade totalt sett under samma period med 43 procent, till drygt 110 000 personer.

- Tidigare sjukskrevs människor oavsett om det rörde sig om en lättare eller svårare reaktion på stress, säger Jan Larsson, projektledare på Socialstyrelsen.

På frågan om huruvida det är positivt eller negativt att de stressrelaterade sjukskrivningarna minskar svarar Jan Larsson att det hela beror på om att de som försvunnit bort från sjukskrivning har gjort det för att de får bättre hjälp eller för att reglerna blivit hårdare. Torsten Kindström är verksamhetsansvarig på Föreningen Balans som ger stöd bland annat till personer som drabbats av utmattningsdepression. Även han har svårt att säga om det är positivt eller negativt att färre sjukskrivs.

- Svaret beror på vad som faktiskt har hänt med de berörda människorna. Det är svårt att veta vad som döljer sig bakom siffrorna. Om förändringen beror på att de fått en bättre vård och bättre rehabinsatser är det förstås bra. Men det är tveksamt, för psykiatrins brister kvarstår, säger han. Han håller dock med om att det antagligen skedde en översjukskrivning tidigare.

- Orsaken har varit brister i vård och rehabilitering. Att gå långtidssjukskriven är sällan ett önskemål från de drabbade, säger han.

Han anser dock att regeringens förändringar av sjukförsäkringen har gått för snabbt, och undrar hur de som nu utförsäkras ska klara sig på arbetsmarknaden.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Stress, utbrändhet, sjukskrivning, regeringen, försäkringskassan, psykisk ohälsa

AFA Försäkring anslår 19,5 miljoner kronor för fortsatt forskning inom forskningsprojektet “Depression och utbrändhet i människovårdande yrken” (DU-projektet) som leds av Marie Åsberg, professor emeritus i psykiatri vid Karolinska Institutet, enligt ett pressmeddelande.

Man har i forskningsprojektet hittills bland annat undersökt vilka mekanismer som kan medföra en risk för sjuklighet och förklara den ökade dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar efter långvarig stress. Man har även tagit fram en skattningskala KES (The Karolinska Exhaustion Disorder rating scale) för att mäta graden av utmattning samt tagit fram och prövat strategier för såväl prevention som rehabilitering av patienter med utmattningssyndrom. Man har även varit snabb med att omsätta forskningsresultaten i praktiken i den kliniska verkligheten, bland annat vid StressRehab-kliniken vid Danderyds sjukhus.

- Vi har velat föra ut resultaten av vår forskning så att de snabbt kan tillämpas, säger Marie Åsberg. Vi tycker också att vi har funnit vetenskapliga belägg för att de personalneddragningar som landstingen genomförde i början av 90-talet har bidragit till ökningen av sjukskrivningar ett par år senare.

Inom ramen för den fortsatta forskningen i projektet ska man undersöka vad som händer med stresshormonsystemet hos patienter med utmattningssyndrom över tid, huruvida det återhämtar sig eller inte. Man har tidigare sett att patienter med utmattningssyndrom har kraftigt ökade koncentration av vissa tillväxt- och inflammationsfaktorer, som kan ha betydelse vid utveckling av andra sjukdomar, framförallt åderförkalkning och tumörsjukdomar. Enligt AFA Försäkrings skaderegister så tenderar kommun- och landstingsanställda att ha en ökad förekomst av tumörsjukdomar, och forskarna vill utreda om detta hör ihop med den ökade förekomsten av psykisk ohälsa i gruppen.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om forskning, utbrändhet, depression, Marie Åsberg, Karolinska Institutet, StressRehab-kliniken, Stress

Idag startar Svenska Dagbladet en ny artikelserie om behandling av psykisk ohälsa. De närmaste veckorna kommer man publicera intervjuer med personer själva lidit av psykisk ohälsa och som berättar om sina upplevelser av bemötandet i vården. Man kommer även titta närmare på hur framtidens vård av psykisk ohälsa kommer se ut och följa turerna kring Socialstyrelsens nya riktlinjer.

I dagens intervju får vi träffa Anneli, vars prestationsångest ledde till utmattningssyndrom. När Annelie väl bestämt sig för att söka vård visade det sig vara mycket svårt att få något annat än medicin, trots att hon själv ville gå i terapi. När hon väl kom till psykiatrin menade man att hon ”var för sjuk” för terapi, medan försäkringskassan ansåg att hon var för frisk för att vara sjukskriven.

Annelie lyckades till slut själv ta sig ur sin psykiska ohälsa. Den häftiga debatten kring Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av depression och ångest har hon svårt att förstå.

– En del är upprörda över att kbt ska prioriteras före psykodynamisk terapi. Det kan man ju diskutera, bäst är ju om det fanns en flora av terapier. Vi är alla olika och har olika behov. Men problemet i dag är ju att man inte erbjuds någon psykologisk behandling över huvudtaget.

I en närliggande artikel försöker SvD även besvara några av frågorna kring Socialstyrelsens nya riktlinjer, till exempel varför de behövs och varför de orsakat sådan debatt. I ytterliggare en artikel beskriver man de olika synsätten på psykisk ohälsa som är vanligast idag.

I dagens DN kan man läsa om Sara Alexandersson, som både varit utbränd och haft cancer, och som jämför bemötandet hon fått vid de olika vårdtillfällena. När hon fick cancerbeskedet upplevde att hon möttes med respekt och omtanke. Läkaren som gav henne beskedet tog tid på sig att förklara vad diagnosen innebar och vilka behandlingsalternativ som fanns. Hon fick träffa flera olika specialister och fick efter behandlingen träffa en kurator som gav henne information om allt från hur man talar med barn om cancer till kontaktuppgifter till patientföreningar.

När Sara tidigare blev utbränd fick hon träffa en läkare som efter ett kort samtal skrev ut medicin mot ångest och depression och sjukskrev henne i ett halvår. Den enda information hon fick från vården var en enda tunn liten skrift och det var arbetsgivaren som såg till att hon fick komma till en psykolog. Hon fick inte heller en enda fråga om hur hon upplevde vården i samband med detta.

Sara frågar sig utifrån detta om vissa sjukdomar är “bättre än andra” och hur det kan komma sig att det är så stor skillnad i bemötande beroende på vad man drabbas av. Några experter får ge sin syn på saken, bland andra Christina Bolund, läkare och psykiater som under flera år var Karolinska sjukhusets rehabilitering av cancersjuka. Hon menar att forskningen först på senare tid lyckats hitta behandlingsmetoder för utbrändhet som fungerar och att det tar tid att föra ut den kunskapen i vården. Alexander Perski, forskare och chef för Stressmottagningen i Stockholm, menar att det är stor skillnad i synen på sjukdomar som drabbar främst män jämfört med de som drabbar kvinnor, och att det idag finns en attityd om att man ska “bita ihop” när man upplever denna typ av stressrelaterade problem. Läkaren Stefan Einhorn tror att det inom vården finns en större respekt för kroppsliga sjukdomar, dem vi kan ”ta och se på”. Han poängterar dock avslutningsvis att han själv har mött både missnöjda cancerpatienter och utbrända som varit nöjda med bemötandet.

DN vill gärna att andra som har varit eller är utbrända att hör av sig och berättar om hur de blivit bemötta i vården.

Acceptance and Commitment Training (ACT) har i en ny studie visat sig minska stress och utbrändhet samt öka generell psykisk hälsa hos socialsekreterare inom Stockholms stad. Detta skriver Dagens Nyheter idag.

I studien deltog 106 socialsekretare som slumpmässigt fördelades till ACT eller kontrollgrupp i form av väntelista. ACT-interventionen bestod av fyra sessioner om totalt tolv timmar. Resultaten visade signifikanta förbättringar av stress, utbrändhet och generell psykisk hälsa för de som genomgått interventionen, jämfört med kontrollgruppen.

Studien är genomförd av Hillevi Brinkborg (undertecknad) och Josefin Michanek. Rapporten är ett psykologexamensarbete från Stockholms universitet och heter “ACT vid stress - en randomiserad kontrollerad studie av en gruppintervention för socialsekreterare.”

En bra parrelation och sexliv kan skydda mot arbetsrelaterad stress, visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet. Kvaliteten i relationen och tillfredsställelse av sexlivet kan fungera som en buffert mot de negativa effekter arbetsrelaterad stress har på hälsan, enligt Ann-Christine Andersson Arntén som skrivit avhandlingen. Studien baserades på enkäter från 884 personer med olika kön och yrken i såväl privat som offentlig sektor. Avhandlingen finns publicerad på SocialVetenskap. Sydsvenskan skriver:

“Kvinnor i dåliga relationer upplevde mer ångest, psykisk stress och sömnproblem än kvinnor med bra relationer. Män i medelmåttiga relationer var mer deprimerade, hade mer ångest och fler psykiska och fysiska stressreaktioner än män som hade det bra eller dåligt hemma.

– En förklaring kan vara att den som lever i en halvbra relation tar ett stort ansvar för att relationen ska bli bättre. Är den däremot dålig konstaterar man det och att det inte finns något att göra åt saken.

Studien visar på en del könsskillnader men skillnaderna mellan individer inom vardera kön var betydligt större än mellan könen.”

Doktorsavhandlingen har även kommenterats i flera andra svenska tidningar, såsom Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Ny Teknik.

Läkartidningen har publicerat en mycket intressant och läsvärd debattartikel: “Regeringens storsatsning mot psykisk ohälsa äventyrar patientsäkerheten”. Professorer i psykologi på flera av de svenska universiteten kritiserar nu den rehabiliteringsgaranti som Sveriges Kommuner och Landsting och staten skrev avtal om i slutet av 2008. Författarna ställer sig positiva till att garantin medför att vetenskapligt prövade metoder ska användas för att behandla smärta, stress, ångest och depression vid behandling av långvarig funktionsnedsättning. Dock menar de att kraven på vilka som får utöva dessa metoder är alltför låga.

De metoder som har vetenskapligt stöd för dessa tillstånd är kognitiv beteenterapi (KBT) och i vissa fall interpersonell terapi (ITP). De menar att det är självklart att en legitimerad psykolog med KBT-inriktning kan utöva KBT. Dock ställer de sig kritiska till att metoderna kan utövas av leg. psykolog med annan inriktning men som använder KBT- eller IPT-metoder. De menar inte heller att garantin bör inkludera socionomer och pedagager med psykoterapiutbildning eftersom de saknar en klinisk yrkesutbildning. Garantin omfattar även behandlgare med utbildning som t.ex. sjuksköterska som fått utbildning i KBT om minst 7,5 högskolepoäng, förutsatt att dessa får kontinuerlig handledning. Författarna menar att denna utbildning är alltför begränsad. Samtidigt anser de att psykologkandidater som valt KBT-inriktning bör kunna omfattas av garantin så länge de får handledning.

“I det rådande läget och med statens rehabiliteringsgaranti kan KBT i en ökande omfattning komma att tillämpas på ett oriktigt sätt av personer med avsaknad av eller bristfällig klinisk kompetens i allmänhet och i KBT i synnerhet. Detta kan få förödande konsekvenser för tilltron till KBT som behandlingsmetod och inte minst för den enskilde patienten … “

“För staten innebär dock rehabiliteringsgarantin en dubbel seger: med garantin kan den utge sig för att med hjälp av en effektiv och efterfrågad behandlingsmetod ta tag i ett skenande folkhälsoproblem och detta till en billig penning på grund av de lågt ställda kraven på utövarnas kompetensnivå.”

Artikeln är skriven av:

• Mats Fredrikson, professor i klinisk psykologi, Uppsala universitet
• Steven Linton, professor i klinisk psykologi, Örebro universitet
• Jan Lisspers, professor i psykologi, Mittuniversitetet
• Lennart Melin, professor i klinisk psykologi, Uppsala universitet
• Örjan Sundin, professor i klinisk psykologi, Mittuniversitetet
• Arne Öhman, professor i psykologi, Karolinska institutet
• Lars-Göran Öst, professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet
• Benjamin Bohman, ordförande
• Carolina Lundin, ledamot; båda i Föreningen för Sveriges KBT-psykologer, Sveriges psykologförbund

Debattartikeln diskuteras bland annat på Psykologstudent.

Fyra av fem patienter med utmattningssyndrom kan återgå i heltidsarbete efter tre års behandling, skriver Göteborgs-Posten. Det är Institutet för stressmedicin i Göteborg som gjort en uppföljning av sina patienter. Efter ett år arbetade 40 % heltid och efter tre år hade siffran ökat till 80 %. Institutet för stressmedicin bedriver förutom behandling även forskning kring utmattning och stress.

En distriktsläkare varnas av Ansvarsnämnden (HSAN) efter att inte tagit en patients självmordstankar på allvar. Två dagar efter sista besöket tog patienten sitt liv. Patienten hade haft kontakt med psykoterapeut samt fått farmakologisk behandling för utmattningsdepression på vårdcentralen. Ingen kontakt med psykiatrin hade förekommit.

Läs mer på Läkartidningen >>