KBT, psykologi och psykiatri - bloggen om mental hälsa
Idag skriver barnläkare Hugo Lagercrantz och Salomon Schulman på DN Debatt. De menar att barn- och ungdomspsykiatrin bör tas över av barnläkare och helt integreras i den barnmedicinska specialiteten. De allmänläkare och skolläkare som idag ofta får behandla och skriva ut preparat till ungdomar med psykiska problem har alldeles för lite kunskap, menar Lagercrantz och Schulman.
Läs artikeln här: Låt barnläkarna ta ansvar för barnens psykiska problem
Läkartidningen hade i förra veckan en artikel som diskuterade psykoterapi som komplement till medicinering för vuxna med ADHD. De senaste åren har flera studier i ämnet publicerats.
Det finns stora skäl att finna mer effektiv behandling och stöd vid ADHD hos vuxna. ADHD är förknippat med hög grad av psykatrisk samsjuklighet och ökad risk för missbruk och kriminalitet, ökad upplevelse av stress och många stressorer i vardagen samt högre vårdkonsumtion på grund av högre olycksrisk och kroppslig ohälsa än hos vuxna utan ADHD.
Ungefär hälften av alla barn med ADHD har kvarstående funktionshinder som vuxna. Prevalensen hos vuxna uppskattas vara 1,2-7,3 procent.
Läkemedelsbehandling har visat sig ha god effekt vid ADHD hos vuxna, speciellt på kort sikt. I princip oberoende av effekt slutar dock de flesta med behandlingen inom två år, enligt studier. En bidragande orsak till detta tros vara svårigheter att praktiskt hantera behandlingen. Ett annat problem med medicinering är att ungefär hälften av vuxna med ADHD inte tål, inte svarar på eller får ofullständig effekt av läkemedelsbehandling.
Med bakgrund av detta finns det därför ett stort behov av alternativa och kompletterande behandlingar såsom psykoterapi.
Den första studien som gjordes inom området var en retrospektiv utvärdering utifrån journaler. Enligt den studien kan vissa typer av terapi till och med vara skadliga. Det visade sig att ökad insikt genom terapi eller psykoedukation kan ge negativa effekter om individen inte samtidigt får adekvata verktyg för hantering av problembeteenden.
I senare studier har man därför tagit hänsyn till detta och enbart baserat studierna på korttidspsykoterapi ”modifierad för att fokusera på frågor som kan tänkas vara aktuella för vuxna med ADHD”. Samtliga terapiformer innehåller komponenter som psykoedukation, färdighetsträning eller förvärvande av copingstrategier samt psykologiskt stöd och aktivt involverad behandlare, skriver Läkartidningen.
De studier som hittills publicerats på ämnet visar konsekvent på medelstora till stora behandlingseffekter på ADHD-symtom. Dessutom visar flera av studierna positiva effekter på depression och ångest, som är de vanligaste komorbida symptomen. Det finns ont om långtidsuppföljningar men de uppföljningar som gjorts visar kvarstående resultat två månader respektive ett år efter avslutat behandling. Vissa deltagare har även varit under pågående läkemedelsbehandling, något som inte verkar ha haft någon betydelse för behandlingsutfallet i terapin.
Det finns dock som sagt stort behov av fler studier i ämnet. Dels har deltagarna i de studier som gjorts haft låg grad av missbruk och psykiatrisk samsjuklighet. I vissa studier har urvalet dessutom bestått i högre grad av personer med relativt hög socioekonomisk status. Därför efterfrågas nu studier som baseras på ett mer representativt urval. Dessutom påpekar Läkartidningen att det är viktigt med kontrollgrupper bestående av diskussionsgrupper, då det kan ge en positiv effekt bara att träffa andra med samma diagnos och prata om sina svårigheter.
Sedan 2005 utvärderar neuropsykiatriska enheten, Psykiatri Nordväst en befintlig gruppbehandlingsmetod baserad på dialektisk beteendeterapi. I studien har vuxna med ADHD randomiserats till två grupper, antingen en kontrollgrupp utformad som en ostrukturerad diskussionsgrupp, eller en DBT-baserad färdighetsträningsgrupp med inslag av psykoedukation, mindfulness-meditation, beteendeanalys och hemuppgifter. De preliminära resultaten har varit positiva både i fråga om behandlingens genomförbarhet och effektivitet samt deltagarnas nöjdhet.
En annan utvärdering pågår vid Beroendecentrum Stockholm där man sedan 2006 utvärderat DBT-baserad färdighetsterapi speciellt anpassad för personer med ADHD och beroendeproblematik. I denna studie får deltagarna varsin coach som stöttar dem i hemuppgifterna. Även här visar de preliminära resultaten positiva behandlingseffekter inte bara på ADHD-symptom utan även på komorbiditet, exempelvis sömnsvårigheter.
Läkartidningen skriver i sin konklusion att:
“ADHD hos vuxna kan behandlas på flera sätt, både farmakologiskt och icke-farmakologiskt, och olika sätt att behandla kan och bör kombineras efter individuell behovsprövning. Vår förhoppning är att flertalet vuxna personer med ADHD så småningom ska kunna erbjudas effektiv, säker evidensbaserad behandling, såväl farmakologisk som icke-farmakologisk, om behov finns.”
Här kommer ett glädjande besked för många barn! Hör du till de föräldrar som inte vågar ge era barn för mycket socker för att ni är rädda att de ska bli hyperaktiva?
Norska psykologibloggen skriver i en artikel att hyperaktivitet som följd av sockerintag hos barn inte är något annat än en myt.
Hela 12 stycken dubbelblinda studier med kontrollgrupp för placebo har gjorts utan att lyckas påvisa någon som helst effekt av socker på barns aktivitet – till och med hos barn med ADHD eller påstådd överkänslighet för socker.
Vad studier däremot visat är att när man sagt till föräldrar att deras barns dryck innehåller socker trots att den egentligen är sockerfri tolkar föräldrarna efteråt barnens beteende som mer hyperaktivt än vanligt.
Den enda förändringen som sker är alltså hos föräldrarnas tolkning av barnens beteende. Men precis som psykologibloggen kommenterar är detta ingenting vi ska känna oss dumma för. Förklaringen kan tillskrivas vår rationalitet då vi tolkar världen i enlighet med våra förväntningar. Dessutom tenderar vi att använda de förklaringar som finns mest tillgängliga när vi söker orsakssamband.
En fjärdedel av landets skolor har köpt in datorer som stöd för barn med diagnosen ADHD. Men enligt en ny rapport från SBU finns inget stöd för att användadet av vissa datorprogram för till exempel minnesträning, verkligen leder till minskade symtom på ADHD, berättar Dagens Medicin.
SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har i en rapport som idag publiceras på myndighetens hemsida utvärderat det vetenskapliga stödet för de datorprogram som sägs kunna minska symtom hos barn med ADHD. Dels handlar detta om program som syftar till träna arbetsminnet och som bygger på teorin att bristande arbetsminne är en av de bakomliggande faktorerna till ADHD. Arbetsminnet har betydelse bland annat för förmågan att hålla kvar och bearbeta intryck under kort tid, samt att kontrollera impulser, färdigheter som personer med diagnosen ADHD har brister i. Dels handlar rapporten om program baserad på teorin om “Neurofeedback”. Enligt denna teori består en del av barnens problem i att de ha långsammare aktivitet i hjärnan, vilket kan registreras med EEG (elektroencefalografi). Syftet med neurofeedback är därför att barnet ska träna på att styra sina impulser och att kunna koncentrera sig, vilket ska normalisera aktiviteten i hjärnan.
SBU menar dock att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om datorstödd träning av arbetsminnet eller neurofeedback minskar symtom på ADHD hos barn i skolåldern, samt huruvida de är är förknippade med några risker. Anledningen till denna bedömning är att det helt enkelt saknas tillräckligt många väl genomförda studier där man också har jämfört de undersökta barnen med en kontrollgrupp, till exempel en grupp barn som får använda ett annat datorprogram, för att se om det handlar om placeboresponser.
– Vi har letat efter studier för hur programmen påverkar adhd-symtom, inte arbetsminnet, eftersom det är symtomen man vill åt. För det ena programmet finns endast en randomiserad studie och för det andra finns ingen. På det underlaget har en fjärdedel av landets skolor köpt in något av datorprogrammen, säger Agneta Pettersson, projektledare på SBU.
Hon påpekar att myndigheten inte är ute efter att såga programmen.
– Det är en tilltalande metod, men vi kan konstatera att det ännu saknas tillräckligt stöd för att den fungerar mot symtom på ADHD, säger Agneta Pettersson som hoppas på fler studier.
Socialstyrelsen presenterade i dagarna riktlinjer för sjukskrivning för ytterliggare nio diagnoser, däribland ADHD, bipolär sjukdom och psykotiska syndrom. Syftet med riktlinjerna är att få till mer enhetliga sjukskrivningstider och att de ska fungera som beslutsstöd för läkare.
För ADHD rekommenderar man att heltidssjukskrivning undviks, men att deltidssjukskrivning kan vara aktuellt under perioder. För bipolär sjukdom anser man att arbetsförmågan kan vara helt nedsatt upp till sex månader under och efter akuta skov, och att vissa aldrig återfår full arbetsförmåga. Vis psykotiska syndrom menar man att det är stora individuella skillnader i förmågan att återgå till arbete och att bedömningen därmed bör ske i team utifrån en övergripande vårdplan samt baseras på en grundlig utredning av bland annat neurokognitiva test, symptomskattningar och patientens upplevelse av stress och svårigheter.
Läs mer om rekommendationerna för de olika diagnoserna i Socialstyrelsens riktlinjer >>
Uppsala Nya Tidning skriver om Älvgården där man med kognitiv beteendeterapi bedriver behandling för tonårsflickor. De har både neuropsykiatriska och psykosociala problem såsom Aspergers syndrom, ADHD, självskadande beteenden och ätstörningar. De berättar om hur de försöker hitta alternativ till att låsa in flickorna och söka igenom deras privata saker för att hitta till exempel rakblad. Uppsala Nya Tidning har intervjuat föreståndaren Thomas Norlén:
- Det finns tre olika grunder till självskadande beteende. 75 procent av alla gör det för att få uppmärksamhet. “Se på mig, hör mig, hjälp mig jag mår dåligt!” 20 procent gör det för att dämpa sin ångest och fem procent gör det av tvång. Vi försöker ta reda på hur det förhåller sig i det enskilda fallet och om det handlar om ett uppmärksamhetsstyrt beteende arbetar vi med att inte uppmärksamma det. Vi gullar inte med en flicka som skurit sig. Ingen säger “vad synd det är om dig”, eller “jag förstår dig”. Men vi skäller inte heller.
“Bemötandet kan leda till frustration och beteendet förvärras ofta till en början. Men så småningom är tanken att flickan ska hitta andra sätt att få uppmärksamhet på,” skriver UNT.
Bloggaren Jonas Mosskin redogör för forskning kring ett eventuellt samband mellan ADHD och entreprenörskap. Bland annat redovisar han en tes från professor David A. Kirbys vid University of Surrey som går ut på att de egenskaper som lyfts fram som värdefulla för entreprenörer liknar egenskaper som är vanliga hos personer med ADHD.
Läs mer på Jonas Mosskins blogg >>
Idagsidan på Svenska dagbladet ger ut en artikelserie om livet med ADHD. I serien berättar människor om hur deras liv har präglats av sjukdomen. I dagens artikel “Min självbild har stärkts” handlar det om hur kvinnor ofta drabbas annorlunda än män med dålig självkänsla som följd. Läs artikeln här >>
Tidigare delar av artikelserien är:
I en svensk studie ledd av adhd-forskaren Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykiatri i Göteborg har effekten på barn med adhd av fiskolja undersökts. Undersökningen omfattar 75 barn i åldrarna 8-18 år med adhd diagnos. Efter 6 månader av dagligt intag visar 47 procent minskade symptom, och 58 procent i gruppen med add, den lugnare formen av adhd.
Läs mer om studien i DN >>
Sömnbloggen- allt om sömn, sömnproblem och sömnbehandling