Wemind

Sydnytt rapporterar att en ung kvinna anmält psykiatrin i Lund till Hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd sedan hon behandlats med tung psykofarmaka i fyra år helt i onödan.

Kvinnan fick diagnosen schizofreni på barnpsyk i Lund när hon var 17 år och först flera år senare konstaterades det att diagnosen var felaktig. När hon slutade med sina mediciner försvann både ångest och självmordstankar och hon är i dag helt symptomfri.

Kvinnan skriver till ansvarsnämnden att hon vill ha upprättelse och kompensation för att hon förlorat fyra år av sitt liv.

Läs mer i om fallet i Ystads allehanda>>

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om psykiatrin, BUP, Schizofreni, psykofarmaka

Metro skriver att många unga i Stockholm köar till mottagningar för att få psykoterapi. Både BUP, Ericastiftelsen och Terapicentrum för unga, som drivs av Statsmissionen, vittnar om den ökande efterfrågan. Ericastiftelsen som erbjuder psykoterapi för unga vuxna kan till exempel bara ta emot drygt 10 procent av de som hör av sig.

Men det är inte bara positivt att fler söker hjälp enligt artikeln. Per Bergman, terapeut i Svenska föreningen för kbt, menar att det finns en risk att människor har en övertro på terapi.
– Man ska inte se terapi som lösningen på alla olyckor och händelser i livet. Terapi är inte vägen till lycka, den är till för dem som har problem som verkligen hindrar dem i livet.

Man har även i artikeln intervjuat en psykologstudent, Emil Asbjörnsen, som talar om erfarenheterna av egenterapin på psykologutbildningen. Enligt honom har han fått större insikt genom terapi. Men den har inte gjort honom lyckligare.

– Jag tror att det där är en vanlig missuppfattning. Att man är olycklig, går i terapi och blir lycklig. Det funkar inte riktigt så.

Emil tror att en förklaring till att många unga går i terapi i dag är att den generationen saknar ett sammanhang. Man har inte så tät kontakt med sin släkt och kan ha hamnat lång ifrån sina rötter.

DN skriver om en BUP-mottagning i Stockholms län där två psykologer och en psykiater undlåtit att skriva journaler för ca 300 patienter. Förklaringen tros vara hög arbetsbelastning och det beskrivs som en hemlighet som alla visste om. Det hela avslöjades när en nytillträdd enhetschef skulle klargöra ansvarstrukturen på mottagningen. Socialstyrelsen har nu inlett en granskning av de två psykologerna, då psykiaterns kontakter ligger för långt tillbaka i tiden.

Nästan hälften av BUP:s patienter får aldrig träffa en läkare, skriver Läkartidningen efter Socialstyrelsens första nationella granskning av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Granskingen visar på stora skillnader mellan olika mottagningar och Socialstyrelsen menar nu att den därför “inte uppfyller målet i hälso- och sjukvårdslagen om en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”.

Vården fungerar ofta bättre på de enheter som fått ett tydligt uppdrag. Några av de stora brister som lyfts fram är att många patienter aldrig får träffa någon läkare samt bristfällig journalföring och dokumentation. Tillgängligheten var dock över förväntan och flera enheter tar emot sina patienter inom vårdgarantins tidsramar.

Granskningen gjordes genom besök på sjuttio BUP-enheter i olika delar av landet och specialgranskning av nästan 500 patientjournaler.

Även Dagens Medicin har skrivit om socialstyrelsens granskning.

Läkartidningen har nu publicerat ett förslag om en kvalitetssäkrad BUP-vård. Det är Gunnar Berglund, Harald Sturm, Jani Raita och Sven Román som står bakom förslaget. De menar att det idag, trots att kvaliteten på behandling ökat inom barn- och ungdomspsykiatrin, fortfarande är godtyckligt vilken vård som erbjuds patienten på olika mottagningar.

“Inom en kvalitetssäkrad BUP-enhet ska det alltså finnas en barnpsykiater, vilken 1) ingår i arbetsgruppen som handlägger alla remisser och inkomna ärenden, 2) är närvarande vid första mötet med en ny patient, 3) deltar i alla utredningar angående psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos och behandling. Efter beslut om utredning ska en sådan inledas inom en månad och slutföras inom fyra månader.”

Författarna menar att detta behövs för att genomföra somatisk differentialdiagnostik och eventuellt inleda medicinsk behandling.

Vårdgarantin skärps nu för barn- och ungdomspsykiatrin, i ett avtal mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Sveriges Radio Ekot uppger:

“Hittills har BUP haft samma vårdgaranti som övriga sjukvården det man kallar för vårdgarantins formel ”0-7-90-90”. Vilket betyder att man ska komma i kontakt med vården samma dag som man ringer, man ska få träffa en läkare inom en vecka, en specialist inom tre månader och man ska påbörja behandlingen inom sex månader.

Nu kortar man den högsta väntetiden för barn med psykiska problem från tre till en månad. Samtidigt som krav ställs på att behandlingen ska påbörjas inom två månader, istället för inom sex månader.”

För att korta köerna kommer 214 miljoner kronor att betalas ut till landstingen i år. Endast landsting som möter regeringens krav om vårdgaranti kommer att få del av pengarna.