Wemind

Läkaren och docenten Tomas Eriksson kritiserar på DNs debattsida SBUs beslut att rekommendera kognitiv beteendeterapi (KBT) som förstahandsbehandling vid ångest och depression. Han menar att deras utvärdering av det vetenskapliga stödet för KBT är bristfällig på ett antal punkter. Det är dock oklart hur han utifrån det drar slutsatsen att KBT inte har något vetenskapligt stöd alls, vilket rubriken tyder på.

Tydligt är iallafall att Tomas Eriksson är mycket skeptiskt inställd till alla former av psykoterapi. Han utvecklar sina resonemang kring detta vidare på sin hemsida, där han även svarar på frågor som man kan ställa via hemsidan. En fråga beskriver kortfattat något som låter som en panikångestattack, varvid Tomas Eriksson bland annat svarar att:

“När det gäller psykoterapi är det ofta långa köer för att få sådan behandling och den är dessutom ganska tidskrävande; man måste kanske gå så många som 10 - 15 gånger.  Läkemedel däremot kan sättas in snabbt och är mycket effektiva mot denna sjukdom. Man kan nästan garantera att Du blir bra på några veckor.”

Vi skulle gärna vilja se det vetenskapliga underlaget som Tomas Eriksson använder sig av då han “nästan garanterar” effekt.

Tomas Eriksson har tidigare gjort sig känd i media då han menade att apati hos flyktingbarn berodde på att de hade förgiftats av sina föräldrar, vilket har kritiserats bland annat i SVTs Uppdrag granskning.

På DN Debatt idag presenteras en ny stor vetenskaplig undersökning som syftar till att besvara frågorna:

1. Orsakar arbetsorganisation eller enskildas övriga sociala liv mest ohälsorelaterad stress?

2. Är det mera effektivt att inrikta anti-stress insatser på individ- eller organisationsnivå?

3. Vilka är de viktigaste organisations- och ledningsfaktorerna för att skapa en långsiktigt frisk, effektiv och stressresistent organisation?

De viktigaste slutsatserna är att organisationsfaktorer som såsom struktur och ledarskap påverkar hälsa mer än övriga sociala livsmönster. Nedvarvningsprogram har mycket kortvarig och begränsad effekt jämfört med att satsa på att utveckla organisation och ledning.

Läs mer på DN >>

Ulf Kristersson, Socialborgarråd i Stockholm redogör idag på DN Debatt om Stockholms socialtjänstsnämnd nya strategi för arbete mot hemlösa. Målet är att halvera hemlösheten på fem år och att helt avskaffa den på tio. 85 miljoner kronor avsätts i 2008 års budget till investeringar för att målet.

Kristersson betonar att den nya strategin är ett bra utgångsläge för att bekämpa hemlösheten men efterfrågar också stöd från regeringsnivå. Framförallt två beslut från regeringen behövs, menar han. Dels behövs det tvingas fram samordning av resurser och beslut för socialt utslagna missbrukare med psykiatrisk diagnos, dels behövs en rejäl översyn av socialtjänstlagen och frivillighetslagstiftningen.

I dag slösas resurser bort för att ingen bryr sig om den hemlöses hela problematik. Socialtjänsten tvingas i dag se en psykiskt sjuk missbrukare gå mot avgrunden utan att ha någon rätt att ingripa. Större möjligheter till tvångsvård skulle ge fler chansen att i medicinerat och avgiftat tillstånd ta ställning till sin egen framtid.

Läs artikeln på DN Debatt >>

Att en man som nyligen dömts för mord i ett så kallat hatbrott har antagits till läkarutbildningen har väckt stor debatt. Psykiatrisamordnare Anders Milton tar i DN Debatt stark ställning för en mer omfattande kontroll av medicinstuderandes bakgrund. Att som patient kunna ha förtroende för sin läkare menar Milton är nödvändigt för rehabilitering.

“Patienten måste kunna känna tillit till sin läkares goda omdöme och kunskaper. Förtroendet för läkaren och dennes medmänsklighet är en förutsättning för att patienten skall våga blotta sig kroppsligt likaväl som själsligt. “

Vidare betonar Milton att det inte är en mänsklig rättighet att arbeta som läkare.

“Det är ingen rättighet för någon att få bli läkare. Inte bara formella kunskaper utan också reella bakomliggande faktorer måste vägas in. Även den rehabiliterade mördaren borde få en signal från samhället att dörren till läkaryrket är stängd.”

Dagen efter Miltons debattinlägg får han stöd på DN:s huvudledare. Man menar vidare att en medicinstuderandes lämplighet bör bedömas efter de totala omständigheterna, vilka i detta fall talar för att det blir omöjligt för mannen att trovärdigt agera som läkare.

“Den läkarstuderande har inte begått vilket brott som helst. Det rör sig om ett ovanligt vidrigt hatbrott, och han har så sent som i år lämnat fängelset.

Om den morddömde levt 10-15 år i frihet som laglydig medborgare och allt tytt på att han lämnat sitt gamla liv bakom sig hade saken varit en annan. Men nu blir rollen som läkare omöjlig.”

I en debattartikel i DN kritiseras svensk sjukvård för att fokusera på kostnader i sina val av vilka och vad som ska prioriteras inom vården. Artikelförfattaren menar att det är fel att bevisat effektiv medicinering ibland inte ges på grund av kostnadsskäl. När sjukvårdens budgetar inte räcker till borde budgettaket ändras. Det behöver inte var så att sjukvårdskostnader utgör en fast andel av BNP.

“Nästan ingen i Sverige har råd att lägga ut en årsinkomst eller mer på medicin. Därför måste kostnaderna bäras solidariskt. Räcker inte pengarna så är det bättre att höja taket i högkostnadsskyddet än att exkludera vissa dyra, men effektiva, mediciner.“

Som exempel på bortpriorieteringar som inte bör tillåtas ges Socialstyrelsens förslag på att utöka det allmänna vaccinationsprogrammet med en vaccination mot pneumokocker samt en mot livmoderhalscancer.

“Människoliv finns i ena vågskålen. Kostnader i den andra.”

Andra bloggar om: Sjukvård, Vaccination, Cancer