Wemind

Forskare från Karolinska Institutet i Stockholm har studerat patienter som blivit behandlade för svår ångessyndrom med capsulotomi, ett neurokirurgiskt ingrepp där man skär av nervtrådar i en djupt liggande del av hjärnan. Resultatet av studien som publicerats i tidskriften Archives of General Psychiatry visar att mer än hälften av patienterna blir bättre av behandlingen och att förbättringen även håller i sig lång tid efter ingreppet. Dock finns det risk för biverkningar som till exempel inkontinens eller apati.

“Jag tror att man kan ha underskattat riskerna med capsulotomi. Mer forskning behövs om förfinade metoder för att bestämma operationsområdet. Vår analys av operationsområdena på magnetkamera antyder att operationer skulle kunna bli effektivare och säkrare om man gjorde operationer med mindre utbredning. Det är mycket viktigt att hitta fungerande och säkra behandlingar för de svårast sjuka.” (Forskaren Christian Rück)

Läs mer på Karolinska Institutets hemsida >>

Forskare vid Karolinska Institutet och Welcome Trust Functional Imaging Laboratory i London presenterar en studie som visar att det lugnande hormonet oxytocin kan lindra social fobi när det ges i form av nässpray. Studien har nyligen presenterats i Journal of Neuroscience.

Läs mer i Dagens Medicin >>

Forskare vid Umeå Universitet och Karolinska Institutet har nu visat att det finns ett samband mellan intelligens och förmågan att trumma en enkel rytm i så jämn takt som möjligt. Studien kommer inom kort att publiceras i tidskriften The Journal of Neuroscience.

Läs mer i Dagens Medicin >>

Martin Ingvar, professor på Karolinska institutet i Stockholm, berättade på en konferens i onsdags om naturmiljöers positiva inverkan på människors hälsa. Enligt professorn är det oföränderligheten i naturen som minskar hjärnstressen.

“Alla våra stressystem är riskkalkyleringssystem. Ovisshet ökar riskfaktorn och skapar stress.

Naturen visar däremot ett tydligt schema år för år, en oföränderlighet utan vare sig högt tempo, osäkerhet eller obegriplighet som annars är de mest belastande stressfaktorerna.” (Martin Ingvar i Sydsvenskan)

Läs mer i Sydsvenskan >> 

På DN Debatt idag presenterar docent Sarah Wamala, lektor vid Karolinska institutet och avdelningschef vid Centrum för folkhälsa, samt Johanna Ahnquist, utredare vid Statens folkhälsoinstitut, resultatet från en studie om livsstilens påverkan på den mentala hälsan. Studien visar att de som röker, dricker för mycket, äter dåligt och inte rör på sig löper flerdubbel risk att drabbas av dålig psykisk hälsa. Vidare ökar risken att drabbas av psykisk ohälsa vid fysisk inaktivitet, alkoholmissbruk och andra former av osunda levnadsvanor. Detta går alltså emot den gängse uppfattningen att det är psykisk ohälsa som leder till en osund livsstil snarare än tvärtom och har viktiga implikationer för var förebyggande resurser skall satsas. Siffrorna kommer från en ny rikstäckande enkät bland 26 000 män och 30 500 kvinnor i åldern 18-24 år. Författarna till debattartikeln presenterar fyra slutsatser som bör dras av undersökningen:

• “Att hälso- och sjukvården bör arbeta förebyggande för livsstilsförändring och att detta kan ge goda effekter inte enbart på kända sjukdomar såsom hjärtkärlssjukdomar, stroke och typ-2 diabetes utan även på psykisk ohälsa.
• Att åtgärder för att främja psykisk hälsa bör ta hänsyn till ett brett perspektiv.
• Att en ansamling av ohälsosamma livsstilsfaktorer kan vara tecken på dålig psykisk hälsa och att dessa personer bör uppmärksammas i vården.
• Att traditionella vårdinsatser för att främja psykisk hälsa inom psykiatri behöver ta hänsyn till förebyggande av ohälsosamma livsstilsfaktorer. ” (DN debatt)

Läs hela debattinlägget på DN >>

Kvinnor drabbas oftare än män av depression och ångest. Nu tror sig forskare vid Karolinska Institutet i Solna ha hittat förklaringen i och med att man kan visa att kvinnor har ett större antal av den vanligaste serotoninreceptorn än vad män har. Resultatet visas i en doktorsavhandling av Hristina Jovanovic.

“These findings indicate that when developing antidepressants and anti-anxiety drugs, scientists should evaluate their effect on men and women separately, as well as their effects before and after menopause”, säger professor Anna-Lena Nordström som ledde studien.

Läs mer på Dagens Medicin eller Anxiety Insights.

Forskare vid Karolinska Institutet skall undersöka om kognitiv beteendeterapi, KBT, är effektivt i självhjälpsform mot sömnsvårigheter. Bakgrunden till studien är den akuta brist på KBT-terapeuter i landet, speciellt i glesbygden. Studien kommer att undersöka behandling med hjälp av en självhjälpsbok och även titta på vilka effekter kompletterande terapeutstöd under behandling ger.

Läs mer på SleepMedicineNews.com >> 

Idag var det andra dagen på Psykiatrins vecka som arrangeras av Stockholms läns landsting på temat Myt möter kunskap. Under veckan behandlas allt från Kbt-behandling via nätet till huruvida psykiska patienter är farliga. Speciellt intressant idag var föreläsningen av Sergej Andréewitch och Fredrik Folke från Psykiatri Nordväst som pratade om Kbt i Stepped care för tvångssyndrom.

Normalt med konstiga tankar
På ett lättillgängligt 0ch engagerande sätt beskrev Andréewitch symptomen för tvång och vilka enorma negativa konsekvenser tvångsbeteende kan ha för en person. Vidare visade han skrämmande statistik på att ungefär en av 50 personer förväntas drabbas av tvångsbeteende någon gång under sin livstid och att det så kallade behandlingsgapet det vill säga tiden från symptomets debut till dess att person får behandling i genomsnitt är 17 år. Andréewitch pekade på problem som för få behandlare, felaktig behandling och okunskap bland såväl drabbare som behandlare. Trots att Kbt idag är bevisat överlägsen behandling vid den här typen av problem är det många som vägrar ta till sig av forskningen och fortsätter använda sig av gammalmodiga freudianska metoder.

Folke fortsatte genom att berätta om Kbt:ns exponeringsmoment där patienten hjälps tillrätta med sina tvångsbeteenden genom att i trygga sammanhang utsättas för föremålet för tvångstankarna.

Publiken fångade han genom ett exempel:

“Blunda och tänk på det värsta, det mest äckliga ni kan komma på.”

Alla blundade och tänkte.

“Nu kan ni öppna ögonen och berätta för grannen vad ni tänkte på.”

Lite nervöst började publiken skratta och Folke hade tydliggjort sin nästa poäng som var att det är fullt normalt att ibland tänka konstiga tankar. Det är småbrus, ingenting man lägger någon vikt vid. En person med tvångssymptom här däremot sådana här tankar regelbundet och klarar inte av att avfärda dem som tillfälligt brus. Mycket av kbt:n handlar därför om att avdramatisera dessa tankar.

Från 4 till 16 patienter i taget
Avslutningsvis berättade Folke om Stepped Care modellen där man på Ångestprogrammet i på Karolinska Institutet lyckats öka antalet patienter som kan behandlas samtidigt genom att kombinera internetterapi med telefonstöd, gruppbehandling och individuell terapi. Från att tidigare ha kunnat behandla 4 patienter i taget per terapeut kan man nu ha 16 patienter per terapeut under behandling samtidigt.

Jenny Koertge, Dr, leg Psykolog samt klinikansvarig på WeMind, rapporterar från veckans internationella konferens kring forskning om digitala behandlingsmetoder, “3rd meeting of the International Society for Research on Internet Interventions (ISRII)” vid University of Virginia i USA. Vid mötet närvarade drygt 50 forskare varav ett 10-tal från Sverige. Bland de utländska deltagarna återfanns bland annat den brittiska Isaac Marcs som är något av en nyckelperson för beteendeterapins utveckling och spridning.

Evidens för digital terapi
Sammanfattningsvis gäller att flera av forskningsteamen visade på uppseendeväckande positiva resultat av projekt där internet utnyttjtats i terapisyfte. Speciellt intressant är att det även framkommit indikationer på att det ibland kan vara effektivare än mänsklig handledning. Vidare enades man om att speciellt behov av utveckling finns för barn och ungdompsykiatrin då 25% av världens barn och ungdomar beräknas ha drag av depression samt att av dessa endast 30% får behandling.

Debatt kring spridning av Kbt
Föremål för diskussion blev också hur evidensbaserade metoder bäst sprids med hjälp av digitala verktyg. Ena sidan förespråkar en kontrollerad spridning via specialiserade kliniker och den andra tror på en bredare spridning där främst verktyg för kognitiv beteendeterapi sprids till en bredare massa via internet. Huvudargumentet för det förra är att KBT är beroende av statliga medel för sin spridning vilket blir svårare att få när internetbehandlingar hotar arbetstillfällen för Kbt-terapeuter. Det senare lägret med Isaac Marcs i spetsen förespråkade att det bästa måste vara att göra kbt tillgänligt för så många som möjligt och acceptera att det inte får 100 procentig effekt för alla. Isaac Marcs säger:

”If our treatments is not reaching the people out there, then we are not doing our job.”

Här på WeMindbloggen kommer vi sammanfatta vad som händer på forskningsfronten i de olika länder som var representerade. Idag startar vi med Sverige och återkommer med rapport om de internationella aktiviteterna nästa vecka.

Jenny Koertge

Andra bloggar om: Forskning, Psykiatri, Kbt, Psykologi