Wemind

Medierna rapporterar idag om en massaker på militärbasen Fort Hood i Texas, USA, där 11 människor sägs ha dödats och minst 30 skadats av en man som sköt vilt omkring sig. Mannen som misstänks för dådet är en amerikansk major och psykiatriker, Malik Hasan, som nu vårdas med svåra skador efter att ha skottskadats av en polis. Än så länge vet man inte säkert vad som är motivet, men flera medier rapporterar dels att Hasan var livrädd för att skickas ut i fält igen samt att han var muslim och kände sig utsatt av andra soldater på grund av detta. Det spekuleras även i om det kan finnas religiösa motiv och om händelsen är att betrakta som ett terrorattentat.

Tragedin belyser den höga förekomsten av psykiska ohälsa hos de amerikanska soldater som varit ute i fält. DN berättar att minst 75 personer tagit livet av sig bara på Fort Hood sedan Irakinvasionen 2003. Antalet självmord bland utlandstjänstgörande amerikanska soldater har ökat sedan trupper sändes till Afghanistan 2001. Enligt en studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Management Science kommer cirka 35% av soldaterna som varit ute i fält att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom(PTSD).

I dagsläget är dock inte PTSD den vanligaste psykiska ohälsan bland soldaterna om man får tro en ny brittisk studie, där författarna menar att depression och alkoholmissbruk är betydligt vanligare. Enligt denna studie där man genomförde telefonintervjuer med 812 deltagare, upplevde 18.0% av soldaterna problem med alkoholmissbruk, 13.5% led av depression och/eller ångest och 4.8% av just PTSD.

Vi har tidigare skrivit om att den höga förekomsten av självmord och psykisk ohälsa bland soldaterna tros ha att göra med att krigen som förs i såväl Irak som Afghanistan kräver långa och upprepade tjänstgöringar av soldater.

Mer om massakern i DN, SvD, GT, Sydsvenskan>>

En studie har visat goda resultat för två korta behandlingar vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos barn som utsatts för både krig och naturkatastrofer. Studien genomfördes i ett flyktingläger på nordöstra Sri Lanka, där människorna utsatts för såväl inbördeskrig som tsunamin år 2004. Detta ledde till att ett stort antal barn fick posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Totalt 31 barn fick en preliminär diagnos av PTSD. De fördelades sedan slumpmässigt till en av två behandlingar: narrativ exponeringsterapi för barn (KIDNET) eller meditation-avslappning (MED-RELAX). Båda behandlingarna omfattade 6 sessioner.
Utfallet mättes med svårighetsgrad av PTSD-symtom, funktionsnivå och psykisk hälsa.

Resultaten visade att båda behandlingarna minskade PTSD-symtom och ökade funktionsnivån en månad efter behandlingen avslutats. Dessa resultat kvarstod över tid. Vid sex månaders uppföljning hade 81
% av de som genomgått KIDNET och 71 % av de som gått MED-RELAX ingen diagnos av PTSD. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna på något utfallsmått.

Författarna menar att resultaten ger preliminärt stöd för att behandlingarna är effektiva för barn som utsatts för massivt trauma. Detta eftersom resultaten överskrider de man kan förvänta sig av spontan remission (dvs. att PTSD-symtom minskar även utan behandling allt eftersom tiden går). Studien publicerades i BioMedCentral Psychiatry och genomfördes av Claudia Catani, Mahendran Kohiladevy, Martina Ruf, Elisabeth Schauer, Thomas Elbert och Frank Neuner.

Antalet självmord har successivt ökat inom den amerikanska armén sedan 2004. Under 2008 tog 128 amerikanska soldater sina liv, skriver The Boston Globe. Förra månaden dog fler inom armén av självmord än i strid, menar Dr. Nassir Ghaemi i ett inlägg på Psychology Today. Vidare diskuterar Ghaemi i sitt inlägg social gemenskap och individualism som skyddande faktorer.

Nu satsar amerikanska armén på träning och prevention och anställer personal inom mental hälsa, enligt The Boston Globe. Vid en presskonferens i Pentagon uppgavs att andelen självmord per soldat är högst sedan Vietnamkriget.

De höga siffrorna kan delvis bero på att krig förs i såväl Irak som Afghanistan vilket kräver långa och upprepade tjänstgöringar av soldater. Detta utgör även en stor belastning på militärens hälsovårdssystem, som har svårt att hantera antalet soldater som lider av posttraumatisk stress, depression och andra psykiska svårigheter.

Tidigare har Wemind skrivit om hur amerikanska soldater i Irak och Afghanistan använder allt mer psykofarmaka för att hantera psykiska problem. Läs inlägget USA: Ökad psykofarmaka bland soldater >>

Hatem Shurrab som arbetar vid Islamic Relief i Gaza diskuterar de psykologiska effekterna han sett hos barn i Gaza. De befinner sig i en mycket svår situation i brist på mat, vatten, värme och tak över huvudet. Litet utrymme och resurser finns att handskas med de psykologiska konsekvenserna av kriget. Hatem Shurrab beskriver barn som uppvisar en aggressivitet de inte tidigare gjort.

Islamic Relief driver tillsammans med CAFOD ett psykosocialt projekt för att stödja barn som utsatts för krigstrauman.

“Islamic Relief provides them with the opportunity to play and have fun in a safe environment. The project also offers affected children with psychological support both in group sessions and through one-on-one counselling. This project had to be suspended during the conflict but will now resume.”

Läs mer på The Lancet >>

Sveriges Radio Ekot rapporterar idag om att invånarna i Gaza är ett traumatiserat folk och att barnen är värst drabbade. Ekot berättar om en skolkurator som försöker hjälpa barnen att bearbeta sin sorg. Många har svårt att gråta eller tala om det som hänt.

“Inne hos skolkuratorn uppmanas de tre flickorna att prata. Berätta om farfar, berätta om din syster, säger kuratorn, men senare medger hon att hon inte räcker till. Det går inte att trösta rädda barn när vi själva är skräckslagna, säger hon. Vi sa ju att skolan var en säker plats under kriget, men skolan träffades av fosfor. Alla här behöver terapi, säger kuratorn.”

“Många av barnen söker tröst i religionen. De döda är martyrer, de är hos Gud nu, i paradiset. Men Iman som älskade sin farfar, frågar Gud varför han tagit farfar ifrån henne.”

Läs och lyssna på Sveriges Radio - Ekot >>

I enlighet med tidigare forskning visade sig irakiska soldater som deltog i gulfkriget ha en större risk för psykiska problem än civila. Studien visade dock att posttraumatisk stress var högre hos de irakiska soldater som lämnat Irak, än de som stannat kvar. Resultaten antas visa att fortsatt stress kan fördröja utvecklandet av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

“We found that the risk of depression was greater among Iraqi soldiers compared with Iraqi civilians. The findings also show that those soldiers who had been inside Kuwait ran a greater risk of depression than soldiers who were far away from the centers of the war,” says Bengt Arnetz.

“When we study Iraqi citizens who have fled to the US, on the other hand, PTSD is common. This indicates that it does not break out during the time the individual is experiencing the stressful situation, which Iraqis have been doing ever since the Gulf War if they are still living in Iraq.”

“Alternatively, it can be other factors following the return home or the flight from Iraq that lead to American soldiers and Iraqi immigrants in the US evincing an increased risk of developing PTSD after the fact, even though they were healthy directly after returning home.”

Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Wayne State University, USA och University of Baghdad. Man jämförde irakiska soldater som deltog i gulfkriget med irakiska civila tio år efter kriget.

Författare var B.B. Arnetz, T. A. Hamdan och M. Grzybowski. Studien publicerades i The New Iraqi Journal of Medicine.

Läs sammanfattningen på Anxiety Insights >> eller artikeln i fulltext >>

Antalet krigsveteraner i USA ökar dramatiskt och nuvarande uppskattningar indikerar att det idag finns 23 816 000 levande veteraner i USA. Även antalet veteraner med posttraumatiskt stressyndrom ökar.

Forskning vid U.S. Department of Veterans Affairs visar att manliga veteraner med PTSD löper 2-3 gånger högre risk att utsätta sin partner för våld och finnas i det rättsliga systemet.

Behandlingar för PTSD och familjevåld skiljer sig mycket från varandra och behöver kombineras för denna grupp, menar M. Matthieu, PhD, specialiserad på mental hälsa för veteraner vid Washington University, St. Louis.

Läs mer på Anxiety Insights >>

Amerikanska Time skriver om den ökade användningen av psykofarmaka i amerikanska armén. För att hjälpa soldater som ute på uppdrag blir deprimerade, får ångest och inte kan sova förskrivs allt mer läkemedel. Syftet är, enligt Time, inte bara att hjälpa trupperna behålla sitt lugn utan även att hjälpa armén behålla soldater i frontlinjerna. SJälvrapporterad data från  the Army´s fifth Mental Health Advisory Team report, visar att 12 % av stridstrupperna i Irak och 17 % av stridstrupperna i Afganistan tar antidepressiva eller sömnmedicin för att kunna hantera sin situation. Pentagon för dock ingen statistik över detta, varför man får förlita sig på självrapportering och mörkertalet beräknas vara stort.

Ökningen av medicinering tyder på att soldaterna betalar ett högt psykologiskt pris. Pentagons undersökningen visar att soldater placerade i krigszoner upplever stress, men att 70 % kommer att kunna återgå till det normala. Ungefär 20 % kommer lida av vad militären kallar “tillfälliga stresskador” och resterande 10 % av “stressjukdomar”, såsom långvarig stress med symtom som panik, vrede, okontrollerade skakningar och tillfällig förlamning. Dessa symtom kan fortgå efter att soldaten kommit hem och kan spela en nyckelroll i skilsmässor, självmord och allvarliga psykiska problem. Posttraumatiskt stressyndrom är inte ovanligt.

Läs mer på U.S. Time >>