Wemind

Enligt en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften “Journal of Anxiety Disorders” löper personer som är mer rädda för att känna ångest än genomsnittet större risk att drabbas av depression.

I studien använde man sig av ett mått på ångestkänslighet som kallas Anxiety sensitivity (AS). Detta definieras som en rädsla för ångestrelaterade förnimmelser, som kommer sig av föreställningen att dessa förnimmelser kommer ha negativa konsekvenser, antingen socialt, fysiskt eller psykologiskt. Till exempel kan en person med hög ångestkänslighet övertolka hög puls som ett tecken på begynnande hjärtproblem eller yrsel som ett tecken på att man håller på att tappa kontrollen över sig själv.

En hypotes är att individer med högre ångestkänslighet löper större risk att utveckla ångestsyndrom. Forskare har även intresserat sig för kopplingen mellan ångestkänslighet och depression. Det finns empiriskt stöd för att oro och generaliserat ångestsyndrom (GAD) är kopplade till depression, men tidigare har man främst studerat ångestkänslighet hos patienter med paniksyndrom. Syftet med denna studie var därför att bredda kunskapen om dessa samband.

I studien deltog 94 personer i åldrarna 18-36. Dessa fick skatta ångestkänslighet, symtom på GAD, grad av oro samt grad av depression med hjälp av olika formulär. Resultaten från dessa formulär analyserades därefter statistiskt för att se om det fanns några samband mellan de olika skattningarna.

Analysen visade att det fanns samband mellan ångestkänslighet och depression även när man kontrollerade för GAD och grad av oro. Artikelförfattarnas tolkning är att ångestkänslighet kan vara ett viktigt mått för att tidigt fånga upp individer i riskgruppen för att drabbas av depression. Det krävs dock mer forskning innan man kan slå fast huruvida det verkligen är ångestkänsligheten som leder till depression, eller tvärtom.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om depression, ångest, ångestsyndrom, GAD, forskning

Patienter som ska genomgå kirurgi blir ofta nervösa och läkare ordinerar då vanligtvis lugnande medel. I en studie som publicerades i den vetenskapliga tidsskriften Acta Anaesthesiologica Scandinavica ville personal på Södertälje sjukhus undersöka om musik kunde ha en lugnande effekt jämförbar med medicin, för detta syfte.

För att undersöka detta delade man in 327 patienter i två grupper, där den ena gruppen fick en dos av den lugnande medicinen midazolam, ett en kortverkande benzodiazepin, och den andra gruppen fick välja mellan sex olika sorters musik som de sedan lyssnade på med hörlurar. För att bedöma effekten av medicinen och musiken fick alla deltagare skatta sin oro och nervositet före och efter operationen med ett psykologiskt test, State Trait Anxiety Inventory (STAI X-1). Detta test används för att bedöma nivån av ångest i stunden. Man mätte även deltagarnas puls och blodtryck.

Resultatet från undersökningen visade förvånansvärt nog att ångestnivån sjönk mest hos de patienter som fick lyssna på musik istället för att ta medicin. Både den självskattade nivån av oro och ångest i STAI X-1 och hjärtfrekvensen sjönk mest bland i musikgruppen. Författarna till artikeln menar utifrån detta att musik borde användas som alternativ till medicinering, särskilt med tanke på de biverkningar som lugnande medicin kan ha. Antagligen fungerar det dock inte med vilken musik som helst. För studien hade man låtit en musikforskare ta fram olika sorters “lugnande musik”, och man använde enbart instrumentell musik med en rytm som skulle efterlikna hjärtats hastighet.

Läs mer om studien i Läkartidningen>>

Unga arbetslösa mår sämre än de med arbete, uppger SVT:s Rapport och Svenska Dagbladet. Var sjätte arbetslös kvinna har genomfört ett självmordsförsök och var fjärde man har haft självmordstankar. Detta visar en sammanställning från Statens folkhälsoinstitut. De unga arbetslösa rapporterar dessutom mer huvudvärk, trötthet och sömnbesvär än andra. Ungefär 50 % fler upplevde ängslan, oro och ångest.

Den ekonomiska krisen drabbar unga hårt. Nästan en fjärdedel av personer i åldrarna 15-24 år var arbetslösa i början av 2009, vilket är en ökning från samma period förra året.

– Nu handlar det om att göra politiska prioriteringar så att ungdomar inte slås ut. I slutändan blir det väldigt dyrt att ha en stor grupp med stor ohälsa utanför samhället, säger utredaren Lina Eriksson till Svenska Dagbladet.

Svenskarnas psykiska hälsa fortsätter att förbättras. Detta visar den senaste folkhälsoenkäten som beskrivs i Svenska Dagbladet. Under de senaste fyra åren har både kvinnors och mäns psykiska hälsa förbättrats på många olika symtom: ängslan, oro, ångest, sömnproblem, stress, huvudvärk och trötthet. Dessutom mår kvinnor fortfarande sämre än män och unga sämre äldre. Särskilt utsatta är just unga kvinnor i åldern 16-29 år. Det finns också skillnader mellan olika delar av landet.

“Det psykiska välbefinnandet är sämst hos Stockholmarna. Bäst känner sig männen i Västerbotten, Västernorrland och Dalarna. Bland kvinnorna mår de i Värmland bäst,” skriver Svenska Dagbladet.

Ekonomisk utsatthet och arbetslöshet är en riskfaktor. Man varnar för att lågkonjunkturen ökar risken för psykisk ohälsa.

“Den tidigare högkonjunkturen bidrar förstås till förbättringen. Men jag tror det är i kombination med att uppmärksamheten och insatserna mot psykisk ohälsa har skärpts sedan man sett hur den ökat kraftigt sedan 90-talet,” säger Sarah Wamala, generaldirektör för FHI, till Svenska Dagbladet.

Undersökningen har genomförts sedan 2004 av Statens folkhälsoinstitut. I år skickades den ut till 20 000 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 84 år över hela landet, även om dessa resultat ännu inte är färdigställda.

Orosexponering har i en studie visat sig vara effektiv i behandling för generaliserat ångestsyndrom, GAD. Det är enligt forskarna första gången som effekten för orosexponering undersökts utan att kombineras med andra tekniker från kognitiv beteendeterapi. Orosexponering innebär att aktivt exponera sig för sina orostankar.

I studien deltog 73 personer med GAD. De fördelades slumpmässigt till en av tre grupper: orosexponering, tillämpad avslappning eller väntelista. Senare fick personer på väntelista behandling i form av orosexponering eller tillämpad avslappning. Tillämpad avslappning har i tidigare forskning visat sig vara effektiv vid GAD. Behandlingarna var manualbaserade med 15 sessioner vardera. Mätning gjordes med Hamilton Anxiety Rating Scale och State-Trait Anxiety Scale. Självrapportering skedde också för ångest, oro och depression.

Resultaten visade på hög effekt för både Hamilton Anxiety Rating Scale och State-Trait Anxiety Scale. Andelen patienter som nådde hög funktionsnivå var 48 % vid orosexponering och 56 % vid tillämpad avslappning. Behandlingseffekterna kvarstod efter sex månader och ett år. Bortfallet var måttligt för båda behandlingarna. Författarna drar slutsatsen att orosexponering är effektiv vid GAD.

Studien publicerades i Psychotherapy and Psychosomatics. Den genomfördes vid forskare från tyska Technische Universität Dresden och holländska Radboud Universiteit Nijmegen. Författare var Hoyer J, Beesdo K, Gloster AT, Runge J, Höfler M, Becker ES.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, gav minskad oro, depressiva symtom och förbättrad generell psykisk hälsa hos äldre med generaliserat ångestsyndrom inom primärvården.

134 äldre personer fördelades slumpmässigt till behandling med antingen KBT eller s.k. förbättrad sedvanlig behandling. Förbättrad sedvanlig behandling innebar ett telefonsamtal varannan vecka för att säkerställa patientsäkerhet och ge minimalt stöd. KBT innehöll psykoedukation, motiverande samtal, avslappningsträning, kognitiv terapi, exponering, problemlösning och sömnhantering.  Ett antal mätinstrument användes för att undersöka svårighetsgrad av oro, generaliserat ångestsyndrom, ångest, depression och livskvalitet. Mätningarna genomfördes innan och efter behandling samt vid ett antal uppföljningar under upp till 15 månader.

Resultaten visade att KBT jämfört med sedvanlig behandling gav signifikant minskad oro, depressiva symtom och generell psykisk hälsa. Det var ingen skillnad mellan grupperna vad gäller svårighetsgrad av generaliserat ångestsyndrom.

Kognitiv beteendeterapi har i tidigare forskning varit effektiv vid generaliserat ångestsyndrom, GAD, hos äldre, men har endast i liten skala undersökts inom primärvården.

Studien publicerades i the Journal of the American Medical Association. Den genomfördes av Melinda A. Stanley, Nancy L. Wilson, Diane M. Novy, Howard M. Rhoades, Paula D. Wagener, Anthony J. Greisinger, Jeffrey A. Cully och Mark E. Kunik.

Även Dagens Medicin och Beck Institiute Blog har skrivit om studien.

Tidigare har Wemind skrivit om effekten av antidepressiva hos äldre med generaliserat ångestsyndrom och om hur oro kan påverka effekten av antidepressiva hos deprimerade äldre.

Svenska Dagbladet skriver om svenska barn som rapporterar alltmer psykiska problem. De har intervjuat barnpsykiatern Frank Lindblad och barnläkaren Carl Lindgren som skrivit boken Välfärdslandets gåta. Där ställs frågan varför alltfler svenska barn uppger att de upplever “oro, livsleda, sömnbesvär och smärtsymtom”.

“De ser flera möjliga förklaringar till fenomenet. Välfärdssamhällets starka medicinska utveckling riskerar att vi kräver att alltid ha en god hälsa. Alltför stark rädsla för stress en annan. Individualismen, i vilken ensam ska vara stark, är en tredje. En fjärde fundering är att den tid som barn tillåts – och tillåter sig själva – att vara barn tycks bli allt kortare. Socialt, men även i viss mån biologiskt, blir barn fortare ‘vuxna’ i dag än tidigare,” enligt Svenska Dagbladet.

Oro kan innebära att deprimerade äldre behöver längre medicinsk behandling och tidigare återfaller i depression. Detta har en amerikansk-kanadensisk studie publicerad i tidskriften Depression and Anxiety visat.

I studien deltog 170 äldre personer med depression (late-life depression). Olika dimensioner av ångestsymtom (panik och oro) mättes innan behandling. Ångestsymtom före behandling kopplades till tid för svar på behandling och tid för återfall. Samtliga deltagare fick medicinsk antidepressiv behandling.

Resultaten visade att det för personer med låg panik-hög oro och hög panik-hög oro tog längre tid att svara på behandling och tidigare återfall än för personer med låg panik-låg oro.
Bland de med hög oro såg man inga skillnader mellan de som hade låg respektive hög panik. (Ingen subgrupp hade hög panik-låg oro).

Författarna drar slutsatsen att hög oro är kopplat till längre tid innan svar på medicinsk behandling och tidigare återfall av depression hos äldre. Panik medförde ingen ytterligare effekt på behandlingsutfall då man kontrollerat för överdriven oro.

“These results suggest that worry symptoms should be a focus of strategies to improve acute and maintenance treatment response in LLD,” skriver författarna.

Tidigare forskning har visat att ångestsymtom är vanliga hos äldre med depression och predicerar sämre behandlingsutfall, enligt författarna.

Studien publicerades online på Wiley InterScience, i tidskriften Depression and Anxiety. Författare är  Carmen Andreescu, Eric J. Lenze, Benoit H. Mulsant, Julie Loebach Wetherell, Amy E. Begley, Sati Mazumdar och Charles F. Reynolds III.

Wemind har tidigare skrivit om forskningsresultat i linje med detta. Då hade en studie visat på måttliga effekter av antidepressiva för äldre med generaliserad ångest. Generaliserat ångestsyndrom präglas just av överdriven och okontrollerbar oro.

Wemind har även tidigare skrivit om att självmord är vanligt bland äldre och en studie visat att 80 % av de äldre som tog livet av sig hade en depression.

Psykologiprofessorn Robert L. Leahy har påbörjat en blogg för personer med orosproblem. Bloggen är ett självhjälpsprogram på åtta veckor enligt principer för kognitiv beteendeterapi.

Läs mer på Psychology Today >>

Första veckan >>

Uppföljning av första veckan >>

SVD Idagsida behandlar ämnet ältande och hur vi kan lära oss att hantera negativa tankespiraler. Olle Wadström i Linköping, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut med inriktning på kognitiv beteendeterapi, KBT gör beteendeanalys av tankar och känslor och specifikt på ältande och grubblande. Han förklarar hur vi odlar beteenden genom betingning genom att det beteendet som belönas förstärks. Med den inlärningspsykologin som utgångspunkt har Wadström försökt förstå på vilket sätt våra negativa tankar betingas och förstärks så att ältande skapas. Han fann att en negativ tanke, ett problem eller en oro ofta efterföljs av en lugnande tanke, där vi till exempel försöker fundera ut en lösning på den negativa tanken. Den lugnande tanken fungerar därmed som en belöning till den negativa tanken och förstärker den ursprungliga tanken.

” ‘Det är angenäma tankar, tyvärr tror jag att de bidrar till att hålla ältandet igång.’ Olle Wadström beskriver ältandet som en inre dialog, ett argumenterande med sig själv. Och han liknar det vid en tennismatch. Den ena sidan slår över en skrämmande, oroande, obehaglig tanke. Den andra sidan returnerar med en tröstande tanke – tankar som logiskt motbevisar olusttanken, som manipulerar historien, som ger skön revansch, som förklarar och som säger att allt kommer att bli som vi önskar. Fast vår intelligens är lurig, den hittar på en ny olusttanke, varpå vi tröstar oss igen.”

För att komma ur dessa mönster förordnar Wadström acceptans, medveten närvaro och kognitiv frikoppling.

“..när man accepterar sina jobbiga tankar och känslor som de är, utan att försöka ändra på dem, eller när man medvetet närvarande lugnt betraktar tankestormen, eller när man tänker på tankarna som blott tankar, då stoppar man tennismatchen, säger Olle Wadström.”

Läs artikeln här >>

På samma tema har SVD även publicerat två artiklar som beskriver ACT, Acceptance and Commitment Therapy som går ut på att lära sig hantera tanke- och känslomönster.
Fly smärtan gör ont >>
Sluta grubbla!>>