Anna Lithander är aktuell med boken “Jag är inte galen. En bok om panikångest”, som hon skrivit tillsammans med Per Carlbring, professor i psykologi vid Umeå universitet och en av Sveriges ledande experter på panikattacker. DN Insidan har en artikel om Anna Lithander och om panikångest som går att läsa här.
Posts tagged ‘Panikångest’
I en forskningsgenomgång som kommer publiceras i den vetenskapliga tidskriften “Depression and anxiety” har forskare sammanfattat kunskapsläget om ångestsyndrom hos äldre och hur detta skiljer sig från ångest hos yngre personer. I artikeln konstaterar man bland annat följande:
- Ångestsyndrom är vanliga även bland äldre (över 55 år), men inte lika vanliga som hos yngre vuxna. Specifika fobier och generaliserat ångestsyndrom (GAD) tycks vara de vanligaste typerna av ångestsyndrom bland äldre. De är dock oklart om de metoder man använder för att ställa diagnos hos yngre fungerar på samma sätt för äldre, och författarna menar att det behövs mer forskning på detta område.
- Det finns både skillnader och likheter mellan symtomen på ångest hos äldre och yngre vuxna. Vad gäller oro så handlar det mer om hälsa hos äldre jämfört med arbete, familj och ekonomi hos yngre. Det finns även forskning som tyder på att äldre reagerar mindre starkt på negativa känslor än yngre.
- Det finns en hög grad av “samsjuklighet” mellan ångestsyndrom och depression hos äldre, det vill säga om en äldre person lider av ångestproblem är sannolikheten stor att hon även lider av depression. Det finns även en hög grad av samsjuklighet med ångestsyndrom och fysiska hälsoproblem, vilket kan vara ett problem, då dessa symtom kan likna varandra.
- Det finns tecken på samband mellan grad av kognitiv nedsättning hos äldre och ångestsyndrom, på så sätt att äldre som lider av ångestsyndrom bland annat har sämre minne. Det är dock oklart om ångesten bidrar till försämrade kognitiva funktioner eller tvärtom.
- Risken att drabbas av ångestsyndrom för äldre är större om man är kvinna, lever ensam och lider av fysiska hälsoproblem.
- Både medicinering och kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig effektivt för behandling av ångestsyndrom hos äldre.
För några dagar sedan talade Malou Sivers i sitt program “Efter tio” om paniksyndrom med psykologen Eva Rusz, professor Mats Fredriksson och före detta dragshow-artisten Rickard Engfors. Rickard lider själv av panikångest sedan två år tillbaka, och pratar om sina egna upplevelser. I slutet av 2007 kollapsade han efter ett uppträdande, och efter detta började han uppleva panikångest vilket ledde till att han isolerade sig i hemmet. Mats Fredriksson berättar om de kroppsliga mekanismerna bakom panikångest och Eva Rusz talar om hur man kan lära sig hantera paniksyndrom med hjälp av kognitiv beteendeterapi.
Här är del 1 och 2 av programmet:
Läs mer om Rickards upplevelser på hans blogg>>
En nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidsskriften European Respiratory Journal tyder på att en kort, specifikt inriktad psykologisk behandling utifrån principer inom kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) att hantera panikattacker. Det är vanligt att patienter med KOL lider av panikattacker och andra symtom på ångest som orsakas eller förvärras av upplevelsen av andnöd. Enligt artikelförfattarna är förekomsten av sådana symtom ca 10 gånger vanligare hos denna patientgrupp jämfört med resten av befolkningen.
För att studera om en kortare intervention baserad på KBT kunde förhindra att ångestsymtomen förvärrades delade forskarna in 41 deltagare i två grupper. Hälften (20) fick vanligt behandling för KOL medan den andra hälften även fick psykologisk behandling i form av 4 en-timmes sessioner hos en psykolog. Patienterna följdes upp 6, 12 och 18 månader efter behandlingen. Vid det sista tillfället kunde artikelförfattarna konstatera att 60% av de som inte gått hos psykologen hade upplevt minst en panikattack, och att två av patienterna nu uppfyllde kriterierna för paniksyndrom. I den gruppen som fick den psykologiska interventionen hade ingen upplevt någon panikattack sedan behandlingen och de rapporterade färre ångestsymtom samt hade varit inlagda på sjukhus mer sällan än den första gruppen.
Författarnas slutsats är att en kort KBT-behandling, specifikt inriktad på denna patientgrupps ångestsymtom, kan behandla dessa och förhindra att de förvärras.
Oro kan innebära att deprimerade äldre behöver längre medicinsk behandling och tidigare återfaller i depression. Detta har en amerikansk-kanadensisk studie publicerad i tidskriften Depression and Anxiety visat.
I studien deltog 170 äldre personer med depression (late-life depression). Olika dimensioner av ångestsymtom (panik och oro) mättes innan behandling. Ångestsymtom före behandling kopplades till tid för svar på behandling och tid för återfall. Samtliga deltagare fick medicinsk antidepressiv behandling.
Resultaten visade att det för personer med låg panik-hög oro och hög panik-hög oro tog längre tid att svara på behandling och tidigare återfall än för personer med låg panik-låg oro.
Bland de med hög oro såg man inga skillnader mellan de som hade låg respektive hög panik. (Ingen subgrupp hade hög panik-låg oro).
Författarna drar slutsatsen att hög oro är kopplat till längre tid innan svar på medicinsk behandling och tidigare återfall av depression hos äldre. Panik medförde ingen ytterligare effekt på behandlingsutfall då man kontrollerat för överdriven oro.
“These results suggest that worry symptoms should be a focus of strategies to improve acute and maintenance treatment response in LLD,” skriver författarna.
Tidigare forskning har visat att ångestsymtom är vanliga hos äldre med depression och predicerar sämre behandlingsutfall, enligt författarna.
Studien publicerades online på Wiley InterScience, i tidskriften Depression and Anxiety. Författare är Carmen Andreescu, Eric J. Lenze, Benoit H. Mulsant, Julie Loebach Wetherell, Amy E. Begley, Sati Mazumdar och Charles F. Reynolds III.
Wemind har tidigare skrivit om forskningsresultat i linje med detta. Då hade en studie visat på måttliga effekter av antidepressiva för äldre med generaliserad ångest. Generaliserat ångestsyndrom präglas just av överdriven och okontrollerbar oro.
Wemind har även tidigare skrivit om att självmord är vanligt bland äldre och en studie visat att 80 % av de äldre som tog livet av sig hade en depression.
Forskare har hittat ett samband mellan migrän och ett flertal psykiatriska syndrom, som förstämnings- och ångestsyndrom.
I studien använde man sig av stora populationsdata från tyska German Health Survey som genomfördes 1997-1999. Data från 4181 personer i åldrarna 18-65 ingick. Migrän bedömdes genom självrapportering och läkares diagnos. Psykiatriska syndrom bedömdes enligt DSM-IV med diagnostisk intervju.
Resultaten visade ett positivt samband mellan migrän under det senaste året och psykiska besvär under det senaste året, såsom depression, dystymi, bipolärt syndrom, panikattacker, paniksyndrom, agorafobi och specifik fobi.
Utifrån studiens resultat kan man inte uttala sig om orsak och verkan eller förklara detta samband.
Även tidigare forskning har påvisat ett samband mellan migrän och förstämnings- och
ångestsyndrom.
Studien genomfördes av Ratcliffe, G.E., Enns, M.W., Jacobi, F., Belik, S.L. och Sareen, J., vid University of Manitoba i Canada respektive Technical University of Dresden i Tyskland.
Läs sammanfattning av studien på Science Direct >>
