Wemind

Anna Kåver skriver i Svenska Dagbladet att det är dags att sluta kriga inom psykiatrin och uppmanar debattörer att inte använda sig av enkla schablonbilder av varandras metoder.

Bakgrunden till hennes inlägg är att man i flera artiklar i bland annat SvD framställt kognitiv beteendeterapi (KBT), som en ytlig “quick fix”, till skillnad från psykodynamisk terapi (PDT) som anses “gå på djupet”. Anna skriver att:

“Modern kbt rör sig mellan yta och djup, mellan intellektuell insikt, emotionell bearbetning och konkret beteendeförändring. Den ser oss individer som komplexa biologiska, sociala och kulturella varelser präglade av vår historia och påverkade av den nu rådande omgivningen. I dansen med den skapar vi vår identitet och upplevelse av sammanhang. Relationsmönster från barndomen och hela vägen genom livet, ses som centrala för hur vi formas. Det är på den arenan vi lär (eller inte lär) oss navigera våra liv.”

Jag är säker på att många moderna psykodynamiker kan instämma i Annas uppmaning, eftersom psykodynamisk terapi också ofta framställts enligt en negativ schablon (terapeuten är passiv, man pratar bara om barndomen, etc).

Jonas Mosskin har förövrigt skrivit en läsvärd artikel om bråket mellan PDT och KBT i det senaste numret av tidningen Modern Psykologi, där han går igenom lite av bakgrunden till dagens situation inom psykiatrin.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om KBT, PDT, kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi, Anna Kåver, psykiatrin, Jonas Mosskin

Lars Jacobsson, psykiatriker och professor emeritus, menar i ett inlägg i Läkartidningen att ansvaret för att förebygga självmord inte enbart bör ligga på psykiatrin, då han anser att de flesta av riskfaktorerna ligger utanför psykiatrins ansvars- och kompetensområde.

Lars menar i sin artikel att det finns en oroande tendens vad gäller arbetet med att förebygga självmord i Sverige, där självmord i första hand ses som ett medicinskt problem. I dagens läge genomförs till exempel alltid retrospektiva genomgångar av vårdkedjan vid självmord för att identifiera eventuella systemfel eller brister. Detta menar Lars riskerar att leda till att vårdpersonalen känner sig utpekad och skyldig eller medskyldig till det inträffade, trots att syftet inte är att hänga ut någon enskild.

Att psykiatrin anses ha en viktig roll i dessa fall är inte förvånande med tanke på som tar livet av sig lider av psykisk ohälsa och ofta har eller har haft kontakt med psykiatrin. Lars Jacobsson lyfter dock fram att det finns en mängd riskfaktorer för självmord som han anser ligger utanför psykiatrins ansvarsområde. Dels tar han upp könsroller i vår kultur som han anser vara en bakomliggande orsak till det högre antal fullbordade självmord bland män och den höga andelen självmordsförsök och självskadebeteende hos kvinnor. Alkohol och droger är ett annat stort problem enligt Lars då dessa dels bidrar till psykisk ohälsa och dels leder till minskad impulskontroll. Sociala missförhållanden som skilsmässor, ensamhet och arbetslöshet är andra riskfaktorer. Slutligen tar han upp flyktingar och asylsökande som en särskild riskgrupp på grund av deras bakgrund och asylprocessens utformning.

Lars Jacobsson frågar sig slutligen om inte andra aktörer i samhället också har ett ansvar för självmordstalen:

“Var och varannan dag rapporteras om hur kändisar knarkar och super sig fulla utan att det på något sätt uppfattas som anmärkningsvärt, utan snarare som någonting som är helt okej. När har någon journalist eller chefredaktör ställts till ansvar för destruktiviteten i sina budskap? Däremot ska vi inom psykiatrin ständigt svara för att vi inte kan förhindra att ungdomar super sig fulla, knarkar ner sig eller skär sig sönder och samman.”

Han efterfrågar avslutningsvis retrospektiva genomgångar efter varje självmord, enligt engelsk modell,  där alla misstänkta självmord blir föremål för en rättslig process som tar in fler faktorer än bara vårdkedjan i sin kartläggning av bakgrunden till ett självmord.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om psykiatrin, självmord, psykiatriker, riskfaktorer

Sydnytt rapporterar att en ung kvinna anmält psykiatrin i Lund till Hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd sedan hon behandlats med tung psykofarmaka i fyra år helt i onödan.

Kvinnan fick diagnosen schizofreni på barnpsyk i Lund när hon var 17 år och först flera år senare konstaterades det att diagnosen var felaktig. När hon slutade med sina mediciner försvann både ångest och självmordstankar och hon är i dag helt symptomfri.

Kvinnan skriver till ansvarsnämnden att hon vill ha upprättelse och kompensation för att hon förlorat fyra år av sitt liv.

Läs mer i om fallet i Ystads allehanda>>

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om psykiatrin, BUP, Schizofreni, psykofarmaka

Landstingspolitikerna i Blekinge har bestämt att psykiatrin ska minska utgifterna med 12 miljoner kronor i år. På grund av detta kommer 18 vårdplatser inom vuxenpsykiatrin i Ronneby och Karlskrona att försvinna och hela den psykiatriska avdelningen tre i Ronneby att tas bort. Detta innebär att 25 skötare riskerar att förlora sina jobb enligt Blekinge Läns Tidning.

Istället för inneliggande vård är tanken att fler patienter ska få vård i hemmet, enligt Sveriges Radio. Man kommer även att bygga ut den så kallade mellanvården, som till exempel innefattar olika former av gruppverksamhet under dagtid.

Beslutet tycks väcka starka känslor om man får tro kommentarerna till artikeln i Blekinge Läns Tidning. Flera kommentatorer beklagar att man väljer att dra in på just psykiatrin vilket man anser drabbar de svagaste i samhället.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om psykiatrin, slutenvård, Blekinge, Landstinget, mentalskötare

Helsingborgs dagblad rapporterar att försöket med internetbaserad terapi för behandling av ångestsyndrom som genomförts inom psykiatrin i region skåne varit såpass lyckat att det nu troligen kommer att permanentas. Det var under den föregående hösten som ett 40-tal patienter deltog i ett test av behandling av ångestsyndrom över nätet med ett behandlingsprogram baserat på kognitiv beteendeterapi. Nio av tio patienter upplevde förbättring och nu ska programmet utvidgas till att gälla även för depressioner, för vilket internetbaserad terapi i studier visat goda resultat.

I ramen för behandlingsprogrammet har deltagarna fått lära sig mer om ångestsyndrom och vilka beteenden som kan bidra till att vidmakthålla problemen, fått genomföra olika hemuppgifter samt haft kontakt med en psykolog via mail. Behandlingen varade i åtta veckor.

— Många säger att det haft en väldigt nära kontakt med sin handledare. Det känns överraskande men roligt att man kan få den kontakten även över internet, säger Olof Johansson, projektledare inom psykiatrin i Malmö.

Även i Stockholm räknar man med en utbyggnad av verksamheten med internetterapi.

- Inom fem år räknar vi med att ungefär 10 000 stockholmare om året kommer att få internetterapi, mot kanske 1 000 idag, säger Nils Lindefors, verksamhetschef på Karolinska institutet till TV4.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Psykiatrin, KBT, kognitiv beteendeterapi, internetterapi, ångest, depression, Malmö, Stockholm, Psykisk ohälsa

Fria tidningar skriver om en ny utställning på Naturhistoriska Museet i Göteborg, Psykets historia.

Syftet är att visa hur synen på vad som är friskt och sjukt har förändrats genom århundradena, och utställningen spänner över 4000 år, från medeltidens narrskepp till dagens psykiatri. Utställningen är dessutom till stor del producerad av människor med egna erfarenheter av psykisk ohälsa.

– Vi ville göra en utställning som lika mycket utgår ifrån patientens synpunkt, säger Annica Engström, projektledare för Inre Rum, ett kunskapscenter som arbetar för att sprida kunskap och information om psykisk ohälsa.

Inre Rum ordnar även föreläsningar där personer med psykiska problem berättar om sina upplevelser och livshistorier.

Läs mer i artikeln i Fria Tidningen>>

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Psykisk ohälsa, Psykisk sjukdom, utställning, Göteborg, Naturhistoriska museet, Inre rum

En inventering av den psykiatriska heldygnsvården som Sveriges kommuner och landsting (SKL) nu genomför visar att det behövs förbättringar. Därför har man nu kommit överens med regeringen om att fördela 150 miljoner till heldygnsvården de närmsta tre åren, berättar Dagens Medicin. För att få ta del av pengarna måste landstingen kunna visa att de bedrivit systematiskt arbete för att förbättra vården. Bland annat måste man rapportera all tvångsvård och alla tvångsåtgärder till Socialstyrelsen.

Närmare detaljer kring de krav som landstingen måste leva upp till för att få del av pengarna presenteras våren 2010. De första 50 miljonerna betalas ut hösten 2010.

Frågan är dock hur långt 50 miljoner per år räcker? Flera avdelningar i landet uppges vara överfulla. Slutenvården har under det senaste året fått hård kritik, och de tillfälliga satsningar man tidigare genomfört har inte visat sig få någon effekt alls. Kanske borde regeringen göra som Riksrevisionen rekommenderar och “undvika kortsiktiga satsningar från statens sida och istället satsa på långsiktiga investeringar”?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Psykiatrin, Sveriges kommuner och landsting, regeringen, tvångsvård

Amerikanska föreningen för psykiatri (APA) har nyligen gått ut med ett pressmeddelande där man förkunnar att lanseringen av den nya versionen av DSM (The diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) kommer att skjutas upp ett år, till maj 2013.

Anledningen till att lanseringen av DSM-V (den femte versionen) skjuts upp förklarar APA enligt följande:

“Extending the timeline will allow more time for public review, field trials and revisions. The APA is committed to developing a manual that is based on the best science available and useful to clinicians and researchers.”

Den kommitté som arbetar med att ta fram den nya versionen har tidigare fått kritik för hemlighetsmakeri och för att utomstående inte kunnat få inblick i processen. Det har även uttryckts farhågor om att gränserna för vad som anses vara psykiska problem kan komma att sänkas, och att detta skulle kunna utnyttjas av Läkemedelsindustrin för att bredda marknaden för läkemedel. Denna farhåga har fått bränsle av det faktum att hälften av de psykiatriker som sitter i DSM-kommittén har band till läkemedelsindustrin.

DSM är en handbok för psykiatrin, som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd, såsom depression, paniksyndrom och social fobi. Den har stort inflytande över vilka tillstånd som betraktas som “sjukliga” och vilka som bör behandlas eller inte.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om psykiater, DSM, diagnoser, psykofarmaka

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att starta upp och ansvara för en webbplats med samlad kunskap i psykiatri och äldrefrågor. Målet med webbplatsen är enligt ett pressmeddelande att den “ska fungera som en bas för aktuell och relevant kunskap samt som ett pedagogiskt verktyg för att stödja att kunskapen används ute i verksamheterna”.

- Behovet av utbildning inom dessa områden är stort. Den kunskap som personal har kan vara otillräcklig och föråldrad och det kan påverka vården negativt. Det behövs därför ett lättillgängligt och pedagogiskt verktyg som gör det lätt att ta del av den senaste kunskapen och att kunna lära av varandra, säger socialminister Göran Hägglund.

Portalen beräknas kunna vara igång först 2011.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Socialstyrelsen, Psykiatri

Sveriges Radio rapporterar att antalet personer har begått självmord redan är 20 fler i år än jämfört med förra året i Värmlands län.

– Ja, suicidfallen har ju ökat väldigt mycket. Under hela förra året hade vi 34 självmord här i Värmland, och hittills i år har vi 54 stycken. Och då har vi en månad kvar, säger Laila Norstedt Persson vid Värmlandspolisen, som undersöker alla misstänkta suicidfall.

Vad som kan ligga bakom denna ökning finns det inga svar på än, och Laila Norstedt Persson menar att hon inte kan se några klara samband med till exempel arbetslöshet, vilket man sedan tidigare vet kan ha ett samband med ökad psykisk ohälsa.

Claus Vigsö, divisionschef för psykiatrin i Värmland, menar med anledning av detta att det behövs mer samverkan inom vården för att förhindra att människor tar sitt liv.

– Vi ska naturligtvis fråga oss själva om vi har gjort det vi borde göra. Å andra sidan vet vi också att vi inte helt kan undvika självmord, säger han.

Claus Vigsö tror att psykiatrin riskerar att missa en del av dem som är psykiskt sjuka, eftersom det kan visa sig på olika sätt hos män och kvinnor. Av de 54 personer som tagit livet av sig hittills i år var endast 4 kvinnor. Claus ser ett behov att samarbeta mer med andra divisioner inom landstinget för att upptäcka depression hos män.

– Exempelvis allmänmedicin. Man kan koppla högt blodtryck, övervikt och hjärt- kärlsjukdom till psykisk ohälsa mer än vad man gör i dag, säger han.

Laila Norstedt Persson har berättat att man hittat långa listor med mediciner hos en del psykiatripatienter som tagit sitt liv. Men någon övermedicinering vill inte Claus Vigsö kännas vid.

– Jag är övertygad om att våra patienter får den medicin de ska ha. Vi jobbar just nu med att säkra att varje patient får rätt medicin, i rätt dos, säger han.

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning för att förbättra självmordsförebyggande arbetet, då det visat sig finnas stora geografiska skillnader i hur detta arbete genomförs.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Självmord, Suicid, Depression, Värmland, Arbetslöshet