Wemind

Färre patienter med milda psykotiska symtom drabbades av psykossjukdom om de behandlades med omega 3-fettsyror, enligt en ny studie från Österrike som Dagens Medicin rapporterar om.

Vid Medizinische Universität i Wien har forskare undersökt om sådana fettsyror kan skydda mot insjuknande i psykossjukdom hos individer med hög risk. Man lät 81 patienter vid en psykosmottagning lottas till 12 veckors behandling med antingen omega 3 eller placebo. Efter ett års uppföljning hade 4,9 procent av dem som fått fiskolja övergått i psykossjukdom, enligt skalan Positive and Negative Symtoms Scale. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 27,5 procent. De som fick omega 3 fick färre psykotiska symtom och fungerade bättre i vardagen.

Forskarnas slutsats är att omega 3 kan vara en billig och säker behandlingsform för patienter som löper risk för att insjukna i psykos, särskilt med tanke på att traditionell antipsykotisk medicinering kan leda till svåra biverkningar för patienterna.
Lena Flyckt, överläkare vid psykiatriska kliniken vid Danderyds sjukhus, menar att resultaten i studien kan komma att få stor klinisk betydelse om de upprepas i oberoende studier.

– Tidigare undersökningar har visat gynnsam effekt av fleromättade fettsyror vid schizofreni men fynden har inte fått respekt i forskarvärlden, kanske på grund av metodologiska svagheter men också beroende på associationer med hälsokost och annan alternativmedicinsk behandling, säger Lena Flyckt till Dagens Medicin.

– Denna studie har använt adekvat design och är av god kvalité. Det är därför angeläget att gå vidare med ytterligare kliniska studier för att belägga fynden.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om fiskolja, omega 3, psykos, psykossjukdom, psykiatri, forskning

Socialstyrelsen riktar kritik mot psykiatrin i Säffle på grund av bristande behandling av en patient som drabbades av psykoser. Bland annat anser man att vårdplaneringen brast, att patientens tillstånd inte följdes upp tillräckligt ofta och man är kritisk mot att anhöriga inte har fått tillfälle att tala med mannens behandlande läkare.

En ny metastudie som publiceras i den öppna vetenskapliga tidskriften PLoS Medicine tyder på att personer med diagnosen schizofreni inte är mer våldsbenägna än andra. Däremot finns det enligt forskarna en tydlig koppling mellan droganvändning och våld, precis som hos resten av befolkningen. Då missbruk inte är ovanligt hos patienter med schizofreni tyder studiens resultat på att det är just detta som lett till en ökad förekomst av våldsamheter hos denna patientgrupp.

En av forskarna bakom studien är Martin Grann, docent vid Karolinska Institutet, sedan många år knuten till Centrum för våldsprevention, och verksam som forskningschef inom Kriminalvården. Han skriver på Karoliska Institutets hemsida att han “hoppas att den nya kunskapen ska bidra till minskad stigmatisering av personer med psykotisk sjukdom, så som schizofreni, och att man i större utsträckning än idag fokuserar behandlingen på droganvändningen hos dessa grupper”.

Kognitiv beteendeterapi i grupp har visat på goda resultat inom en enhet för psykiatrisk slutenvård. Detta visar en studie som pågick under 2001-2005 och 2008 publicerades i Journal of Psychiatric Practice.

I studien deltog patienter med många olika diagnoser: schizofreni, depression, bipolärt syndrom och personlighetsstörningar. Dessa erbjöds kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp 2 timmar/dag, fem dagar i veckan. Syftet med behandlingen var att minska aggressiva beteenden, förbättra relationerna mellan patienter och till personal, att normalisera patienternas  upplevelse av sina psykiska problem, förbättra självkänsla och minska upplevelse av isolering. Under sessionerna användes bland annat målformulering, kommunikationsträning, stresshantering, psykoedukation, problemlösning och hemuppgifter.

Resultaten mättes genom bland annat patienternas behov av att komma tillbaka till slutenvården (frivilligt eller genom tvångsvård), stämningen på avdelningen, patienternas tillfredsställelse, längden av patienternas vistelse och konstnad-inkomst. Utfallet mättes under fyra år och jämfördes med året innan KBT i grupp infördes inom enheten.

Resultaten visade att andelen patienter som återintogs på enheten minskade från 38 % till 24 % under de fyra åren. Andelen tvångsintagningar minskade från 17 % till 0 %. Störst skillnad i återintagningar såg man bland patienter med schizofreni och bipolärt syndrom. Både stämningen på enheten och patienternas tillfredsställelse förbättrades.

Författarna drar slutsatsen att KBT i grupp kan förbättra behandlingen på en slutenvårdsavdelning. Studien genomfördes av F. Veltro, N. Vendittelli, I. Orcchio, F Addona, C. Avino, G Figliolia och P Morosini. Studien finns också beskriven på Beck Institute Blog.

Barndomstrauman kan ge samma symtom som schizofreni. Detta visar en ny avhandling av beteendevetaren Anna-Karin Neubeck vid Linköpings universitet.

“På senare år har den psykiatriska forskningen främst koncentrerat sig på att upptäcka psykoser tidigt för att erbjuda så tidig behandling som möjligt,” skriver Norrköpings Tidningar.

En tidig diagnos på schizofreni kan således göra patienter sjukare, då de inte får rätt behandling.

- De behandlingsmetoder som finns i dag för schizofreni kan förvärra patienternas tillstånd. Att få diagnosen schizofreni är ingenting som underlättar att få en positiv prognos i framtiden, säger Anna-Karin Neubeck till Norrköpings Tidningar.

I avhandlingen analyserades åtskilliga psykiatriska texter om prodromalfasens fenomen. Dessutom intervjuades elva patienter som nyligen haft sin första psykotiska episod. Samtliga hade haft besvär med sömn- och koncentrationssvårigheter, ångest och vanföreställningar, uppger Norrköpings Tidningar. Vidare skriver de att tio av patienterna upplevt svåra trauman i barndomen, i åtta fall sexuella övergrepp.

I abstractet kan man läsa att långvariga, ofta sexuella övergrepp kan leda till psykiatriska tillstånd som överensstämmer med fenomen i prodromalfasen och med diagnosen schizofreni enl. kriterier i DSM-IV och ICD-10.

- Schizofreni framställs ofta som en hjärnsjukdom som inte går att bota, och som saknar koppling till trauman. Den stora risken med en tidig schizofrenidiagnos är att patienten kan föras in på en stigmatiserande bana som i sig kan vara självuppfyllande. I diagnosen schizofreni ingår ett mått av hopplöshet. Om man skulle börja identifiera prodromala fenomen som begynnande schizofreni förstärks hopplösheten, säger Anna-Karin Neubeck på Linköpings universitets hemsida.

- Detta gäller naturligtvis inte för alla patienter med diagnosen schizofreni, men där det finns ett trauma kan det vara avgörande att man tar hänsyn till den koppling mellan orsak och verkan som faktiskt föreligger, säger Neubeck.

“Avhandlingens huvudhypotes är således att svåra trauman utgör delorsaker både till prodromalliknande fenomen liksom till tillstånd som diagnosticerats som schizofreni. Avgabdkubgebs resyktat ger dock ingen anledning att anta att trauman utgör nödvändiga betingelser för schizofreni.”

I avhandlingen analyserades åtskilliga psykiatriska texter om prodromalfasens fenomen. Dessutom intervjuades elva patienter som nyligen haft sin första psykotiska episod. Samtliga hade haft besvär med sömn- och koncentrationssvårigheter, ångest och vanföreställningar, uppger Norrköpings Tidningar. Vidare skriver de att tio av patienterna upplevt svåra trauman i barndomen, i åtta fall sexuella övergrepp.

I abstractet kan man läsa att långvariga, ofta sexuella övergrepp kan leda till psykiatriska tillstånd som överensstämmer med fenomen i prodromalfasen och med diagnosen schizofreni enl. kriterier i DSM-IV och ICD-10.

- Schizofrenidiagnosen kommer nog omdefinieras dramatiskt i framtiden. Om den inte snävas in kommer den förhoppningsvis inte längre att fylla något syfte, säger Anna-Karin Neubeck.

Läs abstract >> och pressmeddelande på Linköpings universitet >>. Läs även om avhandlingen på Norrköpings Tidningar >> och Corren >>

Svensk media har i dagarna rapporterat frekvent om de antipsykotiska läkemedel som ges till äldre dementa, eventuellt i onödan och med allvarliga biverkningar. Behandlingen har visat sig ha bristfälligt vetenskapligt stöd.

Dagens Nyheter uppger att 45.000 äldre dementa får antipsykotiska för att bli lugnare. Hälften av dessa ges Risperdal som godkänts av Svenska Läkemedelsverket utifrån en studie som visat på goda resultat i åldergruppen. Nu visar granskning av forskningsdata att resultaten förvrängts på ett sätt som strider mot vedertagen forskningsetik. Trots bristande effekt med Risperdal godkändes denna, eftersom Haldol tidigare inte givit någon effekt alls.

Läs mer på Dagens Nyheter >>

Senare har flera stora studier visat att allvarliga biverkningar överväger nyttan med antipsykotika för äldre, uppger Dagens Nyheter. Läkemedelsverket slog larm redan 2003-2004 om att risken ökar för att gamla ska dö, drabbas av stroke eller svåra biverkningar - och ändå ökar försäljningen. Forskaren P. Rochon visade att äldre som medicineras med antipsykotika löper 3-4 gånger större risk att dö eller skadas, ofta genom höftfrakturer, benbrott eller stroke. Professor C. Ballard uppger också att kognitiva förmågor, och särskilt språket försämras. Studier har visat att antipsykotika ofta inte har någon effekt på vanföreställningar och aggression.

Läs mer på Dagens Nyheter >>

Svenska läkemedelsverket har nu skärpt sina rekommendationer för behandling av psykiska symtom vid demenssjukdom. Även Socialstyrelsen ska se över sina riktlinjer för demenssjukdom för att tydligare vem som har det yttersta ansvaret för medicinering.

Läs mer på Dagens Nyheter >> och Dagens Medicin >>
Läs gärna även Gunnar Ågrens blogg på Statens folkhälsoinstitut >>