Wemind

Ett en sida långt frågeformulär med 27 frågor som finns gratis på internet är ett valitt och effektivt instrument för att testa patienter för fyra vanliga psykiska sjukdomar, enligt en studie från University of North Carolina at Chapel Hill. Frågeformuläret heter My Mood Monitor (M-3) och finns här.

M-3formuläret undersöker för depression, bipolär sjukdom, ångestsyndrom och PTSD. De flesta som lider av dessa sjukdomar i USA får sin första diagnos av sin husläkare och inte av en psykiater. Merparten av all antidepressiv medicin skrivs även den ut av husläkare.

- Ungefär en av tio amerikaner som lider av depression och ångestrelaterad psykisk ohälsa får aldrig behandling då de inte förstår vad som är fel, och när de går till sin husläkare missas dessa behandlingsbara sjukdomar allt för ofta, säger Bradley Gaynes, huvudförfattare till artikeln och professor i psykiatri vid University of NC at Chapel Hill School of Medicine.
- För dessa millioner människor och deras läkare är M-3formuläret en oerhörd resurs, säger Gaynes.

Gaynes och hans forskarteam lät 647 vuxna vårdsökare vid UNC Family Medicine Center fylla i formuläret under tiden de väntade på att få träffa sin läkare. De slutgiltiga diagnoserna jämfördes senare med formuläret. Studien visade att M-3formuläret var effektivt när det gällde att upptäcka huruvida depression- eller ångestsjukdom överhuvudtaget förelåg i 83 procent av fallen och för att upptäcka specifik sjukdom i 76 procent av fallen.

Just nu designar forskarteamet en andra studie som ska mäta M-3formulärets effektivitet när man använder det för att mäta mental hälsa över tid. Företaget har även utvecklat en mobiltelefonversion av formuläret som kommer att släppas senare.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om My Mood Monitor, Depression, Bipolär sjukdom, PTSD, Antidepressiva, Psykiatri, Psykologi, Mental Hälsa, Ångest

I en forskningsgenomgång som kommer publiceras i den vetenskapliga tidskriften “Depression and anxiety” har forskare sammanfattat kunskapsläget om ångestsyndrom hos äldre och hur detta skiljer sig från ångest hos yngre personer. I artikeln konstaterar man bland annat följande:

• Ångestsyndrom är vanliga även bland äldre (över 55 år), men inte lika vanliga som hos yngre vuxna. Specifika fobier och generaliserat ångestsyndrom (GAD) tycks vara de vanligaste typerna av ångestsyndrom bland äldre. De är dock oklart om de metoder man använder för att ställa diagnos hos yngre fungerar på samma sätt för äldre, och författarna menar att det behövs mer forskning på detta område.

• Det finns både skillnader och likheter mellan symtomen på ångest hos äldre och yngre vuxna. Vad gäller oro så handlar det mer om hälsa hos äldre jämfört med arbete, familj och ekonomi hos yngre. Det finns även forskning som tyder på att äldre reagerar mindre starkt på negativa känslor än yngre.

• Det finns en hög grad av “samsjuklighet” mellan ångestsyndrom och depression hos äldre, det vill säga om en äldre person lider av ångestproblem är sannolikheten stor att hon även lider av depression. Det finns även en hög grad av samsjuklighet med ångestsyndrom och fysiska hälsoproblem, vilket kan vara ett problem, då dessa symtom kan likna varandra.

• Det finns tecken på samband mellan grad av kognitiv nedsättning hos äldre och ångestsyndrom, på så sätt att äldre som lider av ångestsyndrom bland annat har sämre minne. Det är dock oklart om ångesten bidrar till försämrade kognitiva funktioner eller tvärtom.

• Risken att drabbas av ångestsyndrom för äldre är större om man är kvinna, lever ensam och lider av fysiska hälsoproblem.

• Både medicinering och kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig effektivt för behandling av ångestsyndrom hos äldre.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om ångest, ångestsyndrom, panikångest, social fobi, ptsd, fobi, depression, kognitiv beteendeterapi, KBT, forskning, psykoterapi, hälsa

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Psychological Medicine konstaterar forskare att klimatförändringar väntas drabba den psykiska hälsan hos världens befolkning svårt men att detta knappast nämns under klimatmötet i Köpenhamn.

Forskarna Lisa Page och Louise Howard från The Institute of Psychiatry (IoP) vid King’s College London har gått igenom forskning kring potentiella effekter av klimatförändringar på psykisk hälsa, och anger ett antal mekanismer vilka kan ha negativa effekter på denna:

• Naturkatastrofer förutspås öka som en effekt av uppvärmningen av klimatet. Ett antal negativa effekter på psykisk ohälsa i samband med katastrofer är väl dokumenterade, bland annat depressioner och posttraumatiskt stressyndrom.
• Enligt forskarna finns det risk för nedprioritering av behandling av psykisk ohälsa som en följd av höga kostnader av ovan nämnda katastrofer och omställningar i samhället.
• Översvämningar och förändringar i kustlandskap som en följd av höjda vattennivåer kommer leda till att fler tvingas lämna sina hem och leva som flyktingar, vilket sannolikt kommer leda till ökad förekomst av psykisk ohälsa.
• Ökad sprindning av infektionssjukdomar, vilket väntas följa på uppvärmning av klimatet, kan i sig ha negativa bieffekter som stress och ångest.

Forskarna uppmanar till vidare forskning kring eventuella effekter av klimatförändringarna på den psykiska hälsan, för att samhällen bättre ska kunna förbereda sig på detta.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om klimatförändringar, Köpenhamn, klimatet, global uppvärmning, miljö, depression, ångest, psykisk ohälsa, naturkatastrofer

Enligt en ny genomgång av det vetenskapliga stödet för olika behandlingsformer vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och akut stressyndrom (ASD) har kognitiv beteendeterapi (KBT) och “Eye movement desensitization and reprocessing” (EMDR) det starkaste stödet. Genomgången publiceras i den vetenskapliga tidskriften Depression and Anxiety.

Enligt författarna har man gjort stora framsteg vad gäller forskningen om behandling av PTSD vilket gör att det är viktigt med återkommande översikter av forskningsläget. Syftet med denna genomgång var att gå igenom randomiserade kontrollerade studier för olika behandlingsformer av PTSD och ASD, samt särskilja behandlingar utifrån vilken typ av trauma de har visat sig effektiva för. Författarna anser nämligen att man inte utan vidare kan generalisera resultatet från behandling av en viss typ av trauma till en annan.

Genom att söka i databaser som PsychINFO och PubMed fann man totalt 57 studier som uppfyllde de uppsatta kriterierna, varav 55 handlade om PTSD och 2 om ASD. Behandlingsformerna delades in i tre övergripande kategorier:

1. KBT - dels traumafokuserad individualterapi, stresshanteringsinriktad individualterapi samt gruppterapi
2. EMDR
3. Övriga - familjeterapi, hypnosterapi, psykodynamisk terapi (PDT), interpersonell terapi (IPT), med mera.

De övergripande resultaten som författarna kom fram till var att traumafokuserad KBT samt EMDR har det största stödet och kan anses vara effektiva behandlingar av PTSD. Vidare finns det visst stöd för stresshanteringsinriktad KBT, PDT, IPT och hypnosterapi vid behandling av PTSD. Vad gäller akut stressyndrom (ASD) finns det slutligen visst stöd för traumafokuserad KBT.

Vad gäller olika typer av trauman var behandlingsgrupperna blandade i 22 av studierna, vilket lämnade 33 studier för denna analys. Den enda tydliga slutsatsen författarna drar av denna analys är att KBT kan anses visats effektivt vid behandling av trauman som relaterar till överfall och trafikolyckor. De påpekar dock att detta beror på att det saknas tillräckligt med studier för att dra slutsatser om enskilda grupper.

Läs vad vi tidigare skrivit om PTSD>>

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om PTSD, ASD, KBT, PDT, IPT, posttraumatiskt stressyndrom, kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi, psykoterapiforskning

Medierna rapporterar idag om en massaker på militärbasen Fort Hood i Texas, USA, där 11 människor sägs ha dödats och minst 30 skadats av en man som sköt vilt omkring sig. Mannen som misstänks för dådet är en amerikansk major och psykiatriker, Malik Hasan, som nu vårdas med svåra skador efter att ha skottskadats av en polis. Än så länge vet man inte säkert vad som är motivet, men flera medier rapporterar dels att Hasan var livrädd för att skickas ut i fält igen samt att han var muslim och kände sig utsatt av andra soldater på grund av detta. Det spekuleras även i om det kan finnas religiösa motiv och om händelsen är att betrakta som ett terrorattentat.

Tragedin belyser den höga förekomsten av psykiska ohälsa hos de amerikanska soldater som varit ute i fält. DN berättar att minst 75 personer tagit livet av sig bara på Fort Hood sedan Irakinvasionen 2003. Antalet självmord bland utlandstjänstgörande amerikanska soldater har ökat sedan trupper sändes till Afghanistan 2001. Enligt en studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Management Science kommer cirka 35% av soldaterna som varit ute i fält att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom(PTSD).

I dagsläget är dock inte PTSD den vanligaste psykiska ohälsan bland soldaterna om man får tro en ny brittisk studie, där författarna menar att depression och alkoholmissbruk är betydligt vanligare. Enligt denna studie där man genomförde telefonintervjuer med 812 deltagare, upplevde 18.0% av soldaterna problem med alkoholmissbruk, 13.5% led av depression och/eller ångest och 4.8% av just PTSD.

Vi har tidigare skrivit om att den höga förekomsten av självmord och psykisk ohälsa bland soldaterna tros ha att göra med att krigen som förs i såväl Irak som Afghanistan kräver långa och upprepade tjänstgöringar av soldater.

Mer om massakern i DN, SvD, GT, Sydsvenskan>>

En nyligen publicerad studie i den amerikanska psykologföreningen APAs tidsskrift “Journal of Consulting and Clinical Psychology” visar att de goda resultat för behandling av ångestsyndrom som kognitiv beteendeterapi (KBT) uppvisar i kontrollerade studier även gäller i den kliniska verkligheten.

Att KBT är en effektiv behandlingsmetod för ångestsyndrom, som till exempel paniksyndrom eller social fobi, är väl visat i randomiserade kontrollerade studier. Vissa kritiker menar dock att resultaten från sådana studier inte utan vidare kan överföras till “den kliniska verkligheten”, det vill säga det vardagliga arbetet på olika psykiatriska eller privata mottagningar. De argument som framförs är dels att patienter med mer allvarliga symtom eller hög komorbiditet (att uppfylla kriterierna för flera olika psykiatriska diagnoser samtidigt) i högre grad skulle väljas bort i de kontrollerade studierna. Ett annat argument är att behandlare i verkligheten sällan använder sig av manualer eller får så mycket handledning och utbildning som behandlarna i studierna.

För att undersöka detta analyserade artikelförfattarna 56 “effectiveness”-studier av KBT för behandling av ångestsyndrom hos vuxna. Till skillnad från randomiserade kontrollerade studier är fokus för dessa just på att vara representativa för den kliniska verkligheten, till exempel genom att man genomför studierna ute på olika mottagningar, inte ger behandlarna mer handledning än vanligt och inte utesluter patienter med mer komplicerade problem. Resultatet från analysen visar att KBT för ångestsyndrom har god effekt även i den kliniska verkligheten och att effekterna liknar de man sett i de kontrollerade studierna. Dessutom kunde man se att patienterna i studierna även förbättrades vad gällde depressiva symtom.

Författarna fann ett samband mellan klinisk representativitet och effektivitet, så att de studier som var mer representativa visade på mindre effekt än de studier som var mindre representativa, men denna skillnad var extremt liten. Man fann även svaga samband mellan effektivitet och vissa specifika karaktäristiska drag för klinisk representativitet, till exempel en något mindre effekt i de fall där terapeuterna inte använde manualer eller fick lika mycket utbildning och en något större effekt när patienterna använde medicin samtidigt. Författarna påpekar dock att detta bör tolkas med försiktighet eftersom det är svårt att säga vad som orsakar vad.

Gerhard Andersson och Per Carlbring är välkända forskare i Sverige när det handlar om kognitiv beteendeterapi och internetterapi. De medverkar bland annat för tillfället i en studie om psykologisk behandling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) över nätet. I en ännu icke publicerad artikel för den vetenskapliga tidsskriften “Cognitive Behaviour Therapy” som de skrivit tillsammans med andra forskare går de igenom vilka faktorer som de anser vara viktiga för att psykologisk behandling över nätet ska vara framgångsrik. De kommer med ett antal förslag utifrån deras egen forskning, kliniska erfarenhet och litteraturen.

För det första betonar de vikten av nogrann diagnosticering av klienterna innan behandling. Detta är kanske ännu viktigare när det handlar om internetterapi eftersom de program som finns är anpassade efter specifika diagnoser och av naturliga skäl inte lika flexibla som en vanlig terapi. För det andra anser de att behandlingsprotokollen bör vara såpass omfattande att alla viktiga element ingår och att den sträcker sig över tillräckligt lång tid för att inte vara för krävande för klienterna.

För det tredje tar författarna upp den tekniska sidan av internetterapi, det vill säga frågor om säkerhet och användbarhet på nätet. De menar dels att det är viktigt att se över hur kommunikationen sker mellan terapeut och klient för att klienten ska känna sig trygg med att informationen inte kommer på villovägar. De rekommenderar att använda säkrare alternativ än vanlig mail, till exempel en portal dit klienten kan logga in och lämna meddelanden samt rapportera hemuppgifter. De menar även att användbarhet kan påverka utfallet av terapin så att en svårnavigerad eller svårläst sida kan minska följsamheten av behandlingen.

Den rekommendation som författarna anser vara den viktigaste är att erbjuda någon sorts kontakt med en riktig terapeut som en del av behandlingen, vare sig det är via mail, telefon eller på andra sätt. Tidigare forskning tyder på att internetbehandlingar utan mänskligt stöd ger avsevärt sämre resultat. Författarna anser att man kan räkna med att en terapeut behöver lägga ner cirka tio minuter per vecka per klient för att kommentera hemuppgifter och annat som klienten tar upp.

Avslutningsvis efterlyser författarna mer forskning om hur stor betydelse de olika komponenterna i internetbehandling har, och om kombinerade terapier, till exempel gruppterapi kombinerad med internetstöd.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) diskuteras av psykiatern Christopher Reist, som arbetar med medicinsk forskning vid Long Beach Veterans Affairs Healthcare System. Under en tolv minuter lång intervju berättar Reist om:

• Vad är PTSD?
• Vilka är symtomen?
• Vilka är de vanligaste orsakerna?
• Vilka är riskerna?
• Hur diagnosticeras PTSD?
• Vad är vanliga behandlingar?
• Vad kan jag göra för att undvika att utveckla PTSD?

Edna Foa kommer till Norden för att hålla en kurs riktad framför allt mot praktisk behandling av kroniskt posttraumatiskt stressyndrom, PTSD med metoden “prolonged exposure”. I kursen ingår en översikt av relevant forskning, videoinspelningar av olika faser i terapin och träning i behandlingsmetoden via rollspel. Kursen går under fyra dagar, 16-19 mars, i Köpenhamn.

Edna Foa, Ph.D. är professor i klinisk psykologi vid Institute for Psychiatry på University of Pennsylvania. Hon är mycket känd både vad gäller forskning och klinisk verksamhet.

Läs mer på Psykologstudent >>

I enlighet med tidigare forskning visade sig irakiska soldater som deltog i gulfkriget ha en större risk för psykiska problem än civila. Studien visade dock att posttraumatisk stress var högre hos de irakiska soldater som lämnat Irak, än de som stannat kvar. Resultaten antas visa att fortsatt stress kan fördröja utvecklandet av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

“We found that the risk of depression was greater among Iraqi soldiers compared with Iraqi civilians. The findings also show that those soldiers who had been inside Kuwait ran a greater risk of depression than soldiers who were far away from the centers of the war,” says Bengt Arnetz.

“When we study Iraqi citizens who have fled to the US, on the other hand, PTSD is common. This indicates that it does not break out during the time the individual is experiencing the stressful situation, which Iraqis have been doing ever since the Gulf War if they are still living in Iraq.”

“Alternatively, it can be other factors following the return home or the flight from Iraq that lead to American soldiers and Iraqi immigrants in the US evincing an increased risk of developing PTSD after the fact, even though they were healthy directly after returning home.”

Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Wayne State University, USA och University of Baghdad. Man jämförde irakiska soldater som deltog i gulfkriget med irakiska civila tio år efter kriget.

Författare var B.B. Arnetz, T. A. Hamdan och M. Grzybowski. Studien publicerades i The New Iraqi Journal of Medicine.

Läs sammanfattningen på Anxiety Insights >> eller artikeln i fulltext >>