Wemind

En bra parrelation och sexliv kan skydda mot arbetsrelaterad stress, visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet. Kvaliteten i relationen och tillfredsställelse av sexlivet kan fungera som en buffert mot de negativa effekter arbetsrelaterad stress har på hälsan, enligt Ann-Christine Andersson Arntén som skrivit avhandlingen. Studien baserades på enkäter från 884 personer med olika kön och yrken i såväl privat som offentlig sektor. Avhandlingen finns publicerad på SocialVetenskap. Sydsvenskan skriver:

“Kvinnor i dåliga relationer upplevde mer ångest, psykisk stress och sömnproblem än kvinnor med bra relationer. Män i medelmåttiga relationer var mer deprimerade, hade mer ångest och fler psykiska och fysiska stressreaktioner än män som hade det bra eller dåligt hemma.

– En förklaring kan vara att den som lever i en halvbra relation tar ett stort ansvar för att relationen ska bli bättre. Är den däremot dålig konstaterar man det och att det inte finns något att göra åt saken.

Studien visar på en del könsskillnader men skillnaderna mellan individer inom vardera kön var betydligt större än mellan könen.”

Doktorsavhandlingen har även kommenterats i flera andra svenska tidningar, såsom Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Ny Teknik.

Kvinnor som blir illa behandlade i relationer är inte alltid öppna med sina terapeuter. Steven Stosny skriver ett inlägg på Psychology Today om varför individuell terapi inte alltid fungerar för denna målgrupp. När terapeuterna vill hjälpa kan de istället öka kvinnans upplevelse av skam, skuld och rädlsa för att bli övergiven. Stosny skriver också om hur individuell terapi för personer som misshandlar sin partner
ibland till och med kan förvärra situationen.

Blir barn ängsliga på grund av överbeskyddande föräldrar? En studie har undersökt mödrars beteende gentemot barn med ångest.

“Resultaten tyder på att överbeskyddande är en normal reaktion när ett barn har ångest,” säger Jennifer Hudson till Anxiety Insights.

I studien deltog 91 mammor, varav hälften hade barn med ångestsyndrom. Samspelet obsverades sedan mellan en mamma och ett annat barn (inte deras eget) medan de förberedde en uppgift där barnet skulle tala inför andra. Mammorna fick samspela dels med ett barn som hade ångestsyndrom, dels medett barn utan.

Resultaten visade att mammor involverade sig mer  i samspel med ängsliga barn, jämfört med barn utan ångestsyndrom. Mammor till barn med ångestsyndrom visade sig vara mer negativa i samspel med ängsliga barn, än med barn utan ångestsyndrom. Författarna  diskuterar den cykliska relationen mellan föräldrabeteende och ångest hos barn.

Studien publicerades i Journal of Clinical Child & Adolescent Psychology. Den genomfördes av Jennifer L. Hudson, Anthea M. Doyle och Natalie Gar vid Macquarie University.

Jonas Mosskin skriver om en föreläsningsserie om sexualitet och sexuellt relaterade problem vid Institutionen för psykologi i Uppsala. Föreläsningsserien ges i samarbete med RFSU och Psykologistudenternas intresseorganisation, PSI. Läs mer på Jonas Mosskin.

Stress på arbetsplatsen kan ha stor inverkan på partnerns psykiska hälsa. Detta visar en ny studie av Jason Fletcher vid Yale University.

“In particular, spousal mental health status is estimated to have a greater influence on an individual’s mental health status than his or her own mental health endowment and is similar in magnitude with his or her own physical health status.”

Stress på arbetsplatsen kan alltså påverka psykisk hälsa inte bara för den anställda, utan även hans eller hennes familj. Detta kan innebära att strategier för att minska psykiska problem har fördelar inte bara för individen utan även andra familjemedlemmar.

Läs mer på The Berkeley Electronic Press >> eller Anxiety Insights >>

Fletcher, Jason (2009) “All in the Family: Mental Health Spillover Effects between Working Spouses,” The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy: Vol. 9 : Iss. 1 (Contributions), Article 3.

Ny forskning visar att personer med psykiatriska syndrom ofta har bristande relationer och social kontakt. Studien visade att nära hälften saknade en nära relation till någon annan person.

Resultaten visade att nästan hälften av personer med psykiatriska syndrom inte hade några vänner (49 %) och önskade men hade stora svårigheter att skapa kontakt med andra. Fysisk närhet, såsom kramar och beröring, var ovanligt för många. 13 % hade inte haft kroppskontakt med någon annan person de senaste tolv månaderna. 35 % hade inte haft någon sexuell kontakt det senaste året.

“Not only are many people with mental illness dealing with their symptoms and associated problems such as poverty, they are leading isolated lives and often have no partner or even friends to share their lives,” uppger Barbara Hocking i Anxiety Insights.

I artikeln rekommenderas främjande av social inklusion, stöd för att utveckla relationer, förbättrad sexuell upplysning och hälsokontroller.

Studien genomfördes av SANE Australia som arbetar med nationell välgörenhet för personer som har psykisk ohälsa.

Läs mer om studien på Anxiety Insights >> eller SANE >>

Ny forskning har visat att par som levt tillsammans i 20 år kan uppvisa samma kemiska reaktioner i hjärnan som de par som nyligen träffats. Resultaten tolkas som stöd för att livslång passion existerar.

Enligt tidigare forskning börjar romantisk kärlek avta vid 12-15 månader. Efter ungefär 10 år uppstår inte längre samma kemiska reaktion i hjärnan.

Genom att avbilda deltagarnas hjärnor med funktionell magnetröntgen (fMRI) har utsöndrandet av signalsubstansen dopamin kartlagts. Dopamin är en del av hjärnans belöningssystem. Deltagarna fick samtidigt med hjärnavbildningen se fotografier av sina respektive partners. Ungefär 10 % av de deltagare som varit tillsammans i 20 år uppvisade samma kemiska reaktioner som nyförälskade deltagare. Deltagarna bestod av tio kvinnor och sju män, vilka uppgav att de fortfarande var intensivt förälskade efter i genomsnitt 21 år.

Tolkningen att utsöndrandet av dopamin skulle vara liktydigt med livslång kärlek går givetvis att ifrågasätta. Psykologen Arthur Aron, en av forskarna bakom studien, citeras dock som mindre kritisk i media:

“We’re confident it’s real [...] That’s what the brain scans are telling us. People can’t fake that.”

Studien genomfördes av Arthur Aron, Helen Fisher m.fl. vid Stony Brook University i New York. Resultaten presenterades vid det årliga mötet för Society for Neuroscience i Washington, november 2008. Studien har väckt stort medialt intresse.

Läs mer på Times Online >> Science News >> USA Today >> CNN >> Science Blogs >> Björn Liedéns författarinlägg >> Dagens Medicin >> Dagens Nyheter >> Expressen >>

Dagens Nyheter rapporterar om en ny avhandling vid Stockholms universitet som påvisar tydliga skillnader i psykiskt välbefinnande mellan kvinnor och män. Analysen visade att 40 % av denna skillnad kan förklaras av skev fördelning av hushållsarbete. I genomsnitt utför kvinnor tre gånger så mycket hemarbete. Skillnaden blir än tydligare i relationer där båda arbetar heltid i yrkeslivet, då utför kvinnan fyra gånger så mycket hemarbete.

Doktorsavhandlingen är gjord av sociologen Katarina Boye vid Stockholms universitet. Studien baseras på svenska levnadsnivåundersökningar från fyra år, med cirka 5 000 i varje.

Läs mer på Dagens Nyheter >>

Dagens Nyheter har en artikelserie om borderline personlighetsstörning eller emotionellt instabil personlighetsstörning som diagnosen också kallas. Vanligt är kroniska tomhetskänslor, missbruk, svårigheter med separationer, samt självskadande beteende. 85 % av de som får diagnosen är kvinnor. Ett problem är att diagnosen varit omtvistad, vilket lett till att många varken fått diagnos eller adekvat behandling. Psykiatern Åsa Magnusson vid Psykiatri Sydväst intervjuas.

- För fem år sedan sa man ofta “Herregud är hon här nu igen!”. Vi kunde säga saker som “de verkar ju inte vilja någotning” och så la vi över vårt eget misslyckande på patienten.

I själva verket handlade det, menar Åsa om personalens maktlöshet inför en grupp som man inte upplevde att man kuna hjälpa. Och maktlöshet väcker ilska.

På 1980-talet utvecklades en ny behandlingsmetod, dialektisk beteendeterapi, DBT, med dokumenterade effekter. Behandlingen syftar till att lära patienterna reglera känslor, hantera relationer och problematiska beteenden. Idag finns DBT-team på flera mottagningar i Sverige. Psykatri Sydväst i Stockholm arbetar på Karolinska universitetssjukhuset med mentaliseringsbaserad terapi, MBT. Mentalisering innebär att kunna tänka och reflektera över känslor, sina egna och andras.

Läs artikeln Det känns inte lika hopplöst längre >>

Psykologen Per Wallroth vid MBT-teamet i Huddinge berättar om sina tidigare erfarenheter inom öppenvården med dessa patienter, där han upplevde att traditionell psykoanalytisk terapi inte räckte till. Istället använder han nu MBT som är mer strukturerat.

Läs artikeln Vi lär patienten att reflektera >>

Psykiatern Alexander Wilczek berättar även om forskningsprojektet Skip som är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska institutet startat av Marie Åsberg 1993. Bland annat har man sedan 1999 följt 106 kvnnor med borderline personlighetstörning som fått behandlingar. Syftet är att jämföra terapiformerna DBT, vanlig psykiatrisk behandling och objektrelationspsykoterapi, ORP. Resultaten är inte sammanställda ännu. Med hjälp av intervjuer och medicinska undersökningar försökte man öka kunskapen om problematiken.

- Vi var intresserad av en gen som styr produktionen av serotonin, en signalsubstans i hjärnan som påverkar välbefinnandet. Men av en slump upptäckte vi att det hos 25 procent av kvinnorna fanns en variant av denna gen som vi knappt hittar alls i normalbefolkningen. Det skulle kunna tyda på att vissa föds med en särskild sårbarhet.

Det som stått tydligt för dem som arbetar med de här patienterna är att man kan kunnat se en ökning av vad som inom psykologin kallas otrygga anknytningar, menar Alexander Wilczek.

Läs artikeln Ökade krav gör fler sjuka >>

Möt Jessica som haft borderline personlighetsstörning och fått behandling med MBT, som har psykoanalytisk grund och tydliga mål.

Läs artikeln Det svåraste var att känna tillit >>
Möt även Viktoria som har borderline berättar också om hur hon som 17-åring upplevde att hon blev utdömd av psykiatrin som ett hopplöst fall. Vid endast 19 års ålder fick hon ett sjukintyg där det stod att hon aldrig kommer att få arbetsförmåga. Idag går hon i psykoterpi. Självskadandet har minskat men hon har fortfarande stora svårigheter.

Läs artikeln Viktoria, 17, dömdes ut som ohjälplig >>

Jonas Mosskin skriver även om artikelserien och något om MBT. Läs Jonas Mosskins inlägg >>

Aftonbladet skriver om hur man kan komma till bukt med relationsproblem. Boken “Hemligheten” baseras på kognitiv beteendeterapi och handlar om hur du kan förändra ditt beteende, dina tankar och dina vanor för att skapa och förändra relationer. Författare är psykoterapeuten Egil Linge och journalisten Dan Josefsson.

Läs mer på Aftonbladet >>