Wemind

Sydnytt rapporterar att en ung kvinna anmält psykiatrin i Lund till Hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd sedan hon behandlats med tung psykofarmaka i fyra år helt i onödan.

Kvinnan fick diagnosen schizofreni på barnpsyk i Lund när hon var 17 år och först flera år senare konstaterades det att diagnosen var felaktig. När hon slutade med sina mediciner försvann både ångest och självmordstankar och hon är i dag helt symptomfri.

Kvinnan skriver till ansvarsnämnden att hon vill ha upprättelse och kompensation för att hon förlorat fyra år av sitt liv.

Läs mer i om fallet i Ystads allehanda>>

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om psykiatrin, BUP, Schizofreni, psykofarmaka

MHSC (Mental health specialist collection) är en sammanställning av aktuell forskning kring psykisk ohälsa som genomförs av brittiska forskare och kliniker. Målet är att personal som jobbar med psykisk ohälsa på ett enkelt sätt ska kunna få tillgång till aktuell forskning av hög kvalitet. Sammanställningarna fokuserar i vissa fall på engelska förhållanden men det mesta av informationen är internationellt gångbar.

Varje år publicerar man bland annat uppdaterade sammanställningar om schizofreni och depression på sin hemsida. Dessa sammanställningar innefattar både evidensbaserade riktlinjer, metaanalyser, grundforskning och patientinformation från det senaste året. Sammanställningen om depression innefattar till exempel studier om prevalens, diagnostik, olika behandlingsformer och genetik. Under behandlingsformer kan man bland annat hitta studier om kognitiv beteendeterapi, psykofarmaka och alternativmedicin. De flesta av studierna är antingen review-artiklar eller metaanalyser.

Tyvärr kan man i de flesta fall bara läsa studiernas abstract (sammanfattning), men sidan gör det ändå lätt att bilda sig en uppfattning om vad som händer inom fältet och vad den aktuella forskningen säger om olika behandlingsformer.

Flera medier rapporterar idag om en kvinna i Lund som från 1993 fått sjukbidrag, blivit förtidspensionerad och fått ersättning för flera personliga assistenter, bland annat den egna maken.

Kvinnan sökte enligt Sydsvenskan hjälp hos psykiatrin 1993 på grund av att hon hallucinerade, ville opererad bort ett föremål ur hjärnan och var oförmögen att ta hand om sig själv. Detta enligt maken, som förde hennes talan. Den ansvarige läkaren, överläkaren Hans Bendtz, bedömde sin patient som svårt sjuk i schizofreni och mycket svårbehandlad.

En höstdag år 2000 råkade han av en händelse träffa henne på stan, där hon uppträdde som en helt normal person. Efter detta gjorde han efterforskningar och konfronterade så småningom kvinnan. Hon erkände då att hon simulerat men menade att hennes man hade pressat henne till det. På frågan om han som psykiater inte borde ha upptäckt simulering tidigare menar Hans att:

“Nej, det kanske en lekman tycker, men det tycker inte jag själv om jag ska vara ärlig. Psykiatrin är svår och den bygger på vad folk berättar, vi har inga objektiva diagnostiska metoder. Om folk ljuger och spelar underliga, hur ska vi veta att de ljuger och spelar teater? Jag tror att det finns en övertro på psykiatriska diagnoser, för vi gör naturligtvis missar.”

Hans menar dock att han upptäckt fler simulanter sedan detta fall, då han blivit mer observant på vissa omständigheter som bör väcka misstankar. Kvinnan har nu dömts att betala tillbaka 1 777 427 kronor till Försäkringskassan, samt myndighetens rättegångskostnader.

Se även DN, SvD och GP.

En ny metastudie som publiceras i den öppna vetenskapliga tidskriften PLoS Medicine tyder på att personer med diagnosen schizofreni inte är mer våldsbenägna än andra. Däremot finns det enligt forskarna en tydlig koppling mellan droganvändning och våld, precis som hos resten av befolkningen. Då missbruk inte är ovanligt hos patienter med schizofreni tyder studiens resultat på att det är just detta som lett till en ökad förekomst av våldsamheter hos denna patientgrupp.

En av forskarna bakom studien är Martin Grann, docent vid Karolinska Institutet, sedan många år knuten till Centrum för våldsprevention, och verksam som forskningschef inom Kriminalvården. Han skriver på Karoliska Institutets hemsida att han “hoppas att den nya kunskapen ska bidra till minskad stigmatisering av personer med psykotisk sjukdom, så som schizofreni, och att man i större utsträckning än idag fokuserar behandlingen på droganvändningen hos dessa grupper”.

Frilansjournalisten Ruben Andersson skriver idag på DN debatt om sin bror, som tog livet av sig under en permission från slutenpsykiatrin. Brodern hade fått diagnosen schizofreni och hade varit inlagd på sluten avdelning flertalet gånger för detta. Ruben Andersson kritiserar att hans bror inte erbjöds några aktiviteter eller psykologsamtal, och att samordningen mellan tvångsvården och öppenvården inte fungerat. Han skriver bland annat att:

“Det är tunnsått med psykologiska insikter i allmänhet i slutenvården. Det kan förstås bero på att så få psykologer är anställda där. Den beprövade kbt-terapin lyser med sin frånvaro. Min bror erbjöds aldrig ens samtalsterapi. Trots detta – och trots att han hade läst om sin diagnos – förlängdes tvångsvården på grund av ”bristande sjukdomsinsikt”. I sin isolering fick han utveckla ”insikt” på egen hand. Under tiden tappade han allt hopp.”

Kognitiv beteendeterapi i grupp har visat på goda resultat inom en enhet för psykiatrisk slutenvård. Detta visar en studie som pågick under 2001-2005 och 2008 publicerades i Journal of Psychiatric Practice.

I studien deltog patienter med många olika diagnoser: schizofreni, depression, bipolärt syndrom och personlighetsstörningar. Dessa erbjöds kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp 2 timmar/dag, fem dagar i veckan. Syftet med behandlingen var att minska aggressiva beteenden, förbättra relationerna mellan patienter och till personal, att normalisera patienternas  upplevelse av sina psykiska problem, förbättra självkänsla och minska upplevelse av isolering. Under sessionerna användes bland annat målformulering, kommunikationsträning, stresshantering, psykoedukation, problemlösning och hemuppgifter.

Resultaten mättes genom bland annat patienternas behov av att komma tillbaka till slutenvården (frivilligt eller genom tvångsvård), stämningen på avdelningen, patienternas tillfredsställelse, längden av patienternas vistelse och konstnad-inkomst. Utfallet mättes under fyra år och jämfördes med året innan KBT i grupp infördes inom enheten.

Resultaten visade att andelen patienter som återintogs på enheten minskade från 38 % till 24 % under de fyra åren. Andelen tvångsintagningar minskade från 17 % till 0 %. Störst skillnad i återintagningar såg man bland patienter med schizofreni och bipolärt syndrom. Både stämningen på enheten och patienternas tillfredsställelse förbättrades.

Författarna drar slutsatsen att KBT i grupp kan förbättra behandlingen på en slutenvårdsavdelning. Studien genomfördes av F. Veltro, N. Vendittelli, I. Orcchio, F Addona, C. Avino, G Figliolia och P Morosini. Studien finns också beskriven på Beck Institute Blog.

Skånska psykiatrin anmäls för brister i vården av långtidssjuka, enligt Sydsvenskan. Det är skånska Schizofreniföreningen som gör en anmälan till Socialstyrelsen och länsstyrelsen gällande psykiatrisk och kroppslig vård, samt social omrsog. De kräver nu insatser från Malmö kommun, Region Skåne, psykiatrin och socialtjänsten.

En ny amerikansk studie tyder på att även låg fysisk aktivitet kan förbättra stämningsläget hos personer med allvarliga psykiatriska syndrom som egentlig depression, bipolärt syndrom och schizofreni.

“We found a positive association between physical activity level and positive mood when low to moderate levels of physical activity are considered,” sade författaren Bryan McCormick vid Indiana University.

Fysisk aktivitet definierades här som de flesta typer av rörelse, t.ex. städning, trädgårdsarbete, att gå (som transportmedel) eller att motionera. I studien deltog 11 personer från USA och 12 personer från Serbien. Ingen skillnad uppvisades mellan grupperna vad gäller aktivitetsnivå.

Studien publicerades i International Journal of Social Psychiatry. Studien genomfördes av McCormick, B.P., Frey, G., Lee, C.T. m.fl. vid Indiana University.

Läs om studien på Anxiety Insights >> eller hitta sammanfattning på Sage Journals Online >>

En ny studie som sträckt sig över tre decennier visar att barn med lägre IQ löper en förhöjd risk att utveckla psykiatriska störningar som vuxna. Dessa inkluderar schizofreni, depression och generaliserad ångeststörning, GAD. Lägre IQ var ockås kopplat till psykiatriska störningar som var mer varaktiga och att ha minst två diagnoser vid 32 års ålder. Ingen koppling fanns mellan IQ och substansberoende, specifika fobier, panikstörning eller tvångssyndrom, OCD.

I studien deltog barn födda i Dunedin, Nya Zeeland under 1972-1973. Vid första bedömningen vid tre års ålder deltog 1037 barn. Deltagarna blev också intervjuade och testade för generell hälsa och beteende vid åldrarna 5, 7, 9, 11, 13, 15, 18, 21, 26 och 32. Vid avslutning deltog 96 % av deltagarna. Psykiatriska störningar bedömdes genom intervjuer vid 18-32 års ålder av kliniker utan kunskap om personernas IQ eller psykiatriska historia.

“The authors used IQ as a marker of a concept called cognitive reserve, which refers to variation between people in their brain’s resilience to neuropathological damage,” skriver Anxiety Insights.

Författarna ger några förslag på förklaringar till kopplingen mellan IQ och psykiatriska störningar:

“Lower childhood IQ might reveal a difference in brain health that makes an individual more vulnerable to certain mental disorders. Another possible mechanism is stress — individuals with lower childhood IQs are less equipped to deal with complex challenges of modern daily life, which may make them more vulnerable to developing mental disorders.”

Resultaten kan vara till hjälp vid planering av behandling:

“Since individuals with persistent and multiple mental disorders are more likely to seek services, cognitive ability may be an important factor for clinicians to consider in treatment planning. For example, individuals with lower cognitive ability may find it harder to follow instructions and comply with treatment regimens. By taking clients’ cognitive ability into account, clinicians may improve treatment outcome,” säger Koenen.

Resultaten kan även vara till hjälp vid planering av preventionsinsatser:

“Educators and pediatricians should be aware that children with lower cognitive ability may be at greater risk of developing psychiatric disorders. Early detection and intervention aimed at ameliorating mental health problems in these children may prevent these problems from carrying over into adulthood,” menar Koenen.

Studien publiceras i tidskriften The American Journal of Psychiatry. Studien stöddes bland annat av amerikanska National Institute of Mental Health och brittiska Medical Research Council. Författare till artikeln är K.C. Koenen, T.E. Moffitt, A.L. Roberts m.fl.

Läs mer om studien på Anxiety Insights >> eller hela artikeln på The American Journal of Psychiatry >>

Barndomstrauman kan ge samma symtom som schizofreni. Detta visar en ny avhandling av beteendevetaren Anna-Karin Neubeck vid Linköpings universitet.

“På senare år har den psykiatriska forskningen främst koncentrerat sig på att upptäcka psykoser tidigt för att erbjuda så tidig behandling som möjligt,” skriver Norrköpings Tidningar.

En tidig diagnos på schizofreni kan således göra patienter sjukare, då de inte får rätt behandling.

- De behandlingsmetoder som finns i dag för schizofreni kan förvärra patienternas tillstånd. Att få diagnosen schizofreni är ingenting som underlättar att få en positiv prognos i framtiden, säger Anna-Karin Neubeck till Norrköpings Tidningar.

I avhandlingen analyserades åtskilliga psykiatriska texter om prodromalfasens fenomen. Dessutom intervjuades elva patienter som nyligen haft sin första psykotiska episod. Samtliga hade haft besvär med sömn- och koncentrationssvårigheter, ångest och vanföreställningar, uppger Norrköpings Tidningar. Vidare skriver de att tio av patienterna upplevt svåra trauman i barndomen, i åtta fall sexuella övergrepp.

I abstractet kan man läsa att långvariga, ofta sexuella övergrepp kan leda till psykiatriska tillstånd som överensstämmer med fenomen i prodromalfasen och med diagnosen schizofreni enl. kriterier i DSM-IV och ICD-10.

- Schizofreni framställs ofta som en hjärnsjukdom som inte går att bota, och som saknar koppling till trauman. Den stora risken med en tidig schizofrenidiagnos är att patienten kan föras in på en stigmatiserande bana som i sig kan vara självuppfyllande. I diagnosen schizofreni ingår ett mått av hopplöshet. Om man skulle börja identifiera prodromala fenomen som begynnande schizofreni förstärks hopplösheten, säger Anna-Karin Neubeck på Linköpings universitets hemsida.

- Detta gäller naturligtvis inte för alla patienter med diagnosen schizofreni, men där det finns ett trauma kan det vara avgörande att man tar hänsyn till den koppling mellan orsak och verkan som faktiskt föreligger, säger Neubeck.

“Avhandlingens huvudhypotes är således att svåra trauman utgör delorsaker både till prodromalliknande fenomen liksom till tillstånd som diagnosticerats som schizofreni. Avgabdkubgebs resyktat ger dock ingen anledning att anta att trauman utgör nödvändiga betingelser för schizofreni.”

I avhandlingen analyserades åtskilliga psykiatriska texter om prodromalfasens fenomen. Dessutom intervjuades elva patienter som nyligen haft sin första psykotiska episod. Samtliga hade haft besvär med sömn- och koncentrationssvårigheter, ångest och vanföreställningar, uppger Norrköpings Tidningar. Vidare skriver de att tio av patienterna upplevt svåra trauman i barndomen, i åtta fall sexuella övergrepp.

I abstractet kan man läsa att långvariga, ofta sexuella övergrepp kan leda till psykiatriska tillstånd som överensstämmer med fenomen i prodromalfasen och med diagnosen schizofreni enl. kriterier i DSM-IV och ICD-10.

- Schizofrenidiagnosen kommer nog omdefinieras dramatiskt i framtiden. Om den inte snävas in kommer den förhoppningsvis inte längre att fylla något syfte, säger Anna-Karin Neubeck.

Läs abstract >> och pressmeddelande på Linköpings universitet >>. Läs även om avhandlingen på Norrköpings Tidningar >> och Corren >>