Wemind

Landstingspolitikerna i Blekinge har bestämt att psykiatrin ska minska utgifterna med 12 miljoner kronor i år. På grund av detta kommer 18 vårdplatser inom vuxenpsykiatrin i Ronneby och Karlskrona att försvinna och hela den psykiatriska avdelningen tre i Ronneby att tas bort. Detta innebär att 25 skötare riskerar att förlora sina jobb enligt Blekinge Läns Tidning.

Istället för inneliggande vård är tanken att fler patienter ska få vård i hemmet, enligt Sveriges Radio. Man kommer även att bygga ut den så kallade mellanvården, som till exempel innefattar olika former av gruppverksamhet under dagtid.

Beslutet tycks väcka starka känslor om man får tro kommentarerna till artikeln i Blekinge Läns Tidning. Flera kommentatorer beklagar att man väljer att dra in på just psykiatrin vilket man anser drabbar de svagaste i samhället.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om psykiatrin, slutenvård, Blekinge, Landstinget, mentalskötare

En inventering av den psykiatriska heldygnsvården som Sveriges kommuner och landsting (SKL) nu genomför visar att det behövs förbättringar. Därför har man nu kommit överens med regeringen om att fördela 150 miljoner till heldygnsvården de närmsta tre åren, berättar Dagens Medicin. För att få ta del av pengarna måste landstingen kunna visa att de bedrivit systematiskt arbete för att förbättra vården. Bland annat måste man rapportera all tvångsvård och alla tvångsåtgärder till Socialstyrelsen.

Närmare detaljer kring de krav som landstingen måste leva upp till för att få del av pengarna presenteras våren 2010. De första 50 miljonerna betalas ut hösten 2010.

Frågan är dock hur långt 50 miljoner per år räcker? Flera avdelningar i landet uppges vara överfulla. Slutenvården har under det senaste året fått hård kritik, och de tillfälliga satsningar man tidigare genomfört har inte visat sig få någon effekt alls. Kanske borde regeringen göra som Riksrevisionen rekommenderar och “undvika kortsiktiga satsningar från statens sida och istället satsa på långsiktiga investeringar”?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Psykiatrin, Sveriges kommuner och landsting, regeringen, tvångsvård

DN rapporterar idag att vårdtiderna inom slutenpsykiatrin på Danderyds sjukhus har minskat drastiskt.

Till slutenpsykiatrin kommer bland annat patienter med schizofreni, depression och allvarliga kriser. De kommer antingen in via öppenpsykiatrin, akutteam eller länsakuten på S:t Görans sjukhus. I flera år har det rått brist på platser i slutenpsykiatrin med överbeläggningar som följd. Men på drygt ett år har man nu på avdelningarna i Danderyd minskat beläggningen från 115 till 83%.

Den minskande beläggningen beror dels på att färre patienter läggs in, men även på att de vårdas under kortare tid. För ett par år sedan kunde patienterna vara inlagda i månader, nu ligger vårdtiden oftast på 10-14 dagar.

Anders Berntsson, verksamhetschef för Psykiatri nordöst, där avdelningarna på Danderys sjukhus ingår, anser att förklaring troligen står att finna i att man tar emot fler patienter i öppenpsykiatrin. Att “produktiviteten” har ökat där innebär att det blir lättare för patienter att få kontakt med öppenpsykiatrin, vilket gör att fler känner att de klarar av att bo hemma. Det gör också att slutenpsykiatrin vågar skriva ut patienter snabbare.

Enligt Anders Berntsson handlar det också om att samarbetet med kommunerna fungerar bättre så att patienterna kan komma ut till rätt boendeform och stöd.

– I psykiatrin finns alltid en risk att man hospitaliserar patienten. Vi har mycket ensamma människor. Här finns alltid någon annan människa i närheten och man får lagad mat. Men vi botar inte ensamhet genom slutenvård, säger Anders Berntsson.

Han anser dock inte att det finns någon risk för att patienter som behöver läggas in för slutenvård inte får det.

– Så tänkte vi också först, men i och med att vi har tomma platser är det inte så. Vi kastar inte ut några patienter. Avtalet är dessutom skrivet så att vi får mindre pengar när vi har färre patienter i heldygnsvård. Så ekonomiskt förlorar vi på det här, vilket är lite paradoxalt, säger Anders Berntsson.

I resten av länet, med undantag för Södertälje är det dock fortsatt hårt tryck på slutenpsykiatrin.

Som vi tidigare rapporterat om kommer stora delar av Psykiatrin nordöst tas över av det privata företaget Prima Barn- och Ungdomspsykiatri AB.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om slutenvård, slutenpsykiatrin, psykiatrin

Igår meddelades att det blir det privata vårdbolaget Prima som tar över de slutenvårdsavdelningar inom nordöstra psykiatrin som lagts ut för upphandling. Prima driver sedan tidigare ungdomspsykiatri i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Företaget ägs till största del av barnpsykiatern Anna Wiklund. Även den nuvarande verksamhetschefen för psykiatri nordöst, Anders Berntsson, kommer att ingå i företaget när de tar över driften från och med första mars nästa år

Idag presenterade Wiklund och Berntsson resultatet av upphandlingen för den nuvarande personalen i psykiatrin nordöst. Man betonade att Prima inte är ett riskkapitalbolag utan att man kommer satsa på personalens kompetens och utbildning och att man tidigare har återinvesterat överskott i verksamheten. Berntsson såg fördelar i att bedriva privat vård, då det innebär längre kontraktstider än i landstinget och därmed underlättar långsiktig planering. Många i personalen var positiva, men det luftades även farhågor om att vården i högre utsträckning skulle komma att styras av ekonomi snarare än behov. Berntsson försäkrade att vården inte enbart ska handla om “pinnar” utan om kvalitet. Wiklund lyfte fram att Prima fått mycket goda utvärderingar av sina patienter.

Då andra intressenter nu har två veckor på sig att överklaga kunde inte Wiklund och Berntsson presentera en organisationsplan ännu, utan detta kommer senare.

Det råder platsbrist inom den slutna vuxenpsykiatrin i Gävleborgs län och avdelningarna i Gävle och Hudiksvall tvingas nu till överbeläggningar, uppger Sveriges Radio. Det ser likadant ut i kringliggande län och psykiatrin i Gävleborg vill därför skynda på en upphandling med en privat vårdgivare. Det kommer dock inte skjutas till extra pengar till slutenpsykiatrin, och heldygnsvård kostar 4000 kr per patient och dygn.

Frilansjournalisten Ruben Andersson skriver idag på DN debatt om sin bror, som tog livet av sig under en permission från slutenpsykiatrin. Brodern hade fått diagnosen schizofreni och hade varit inlagd på sluten avdelning flertalet gånger för detta. Ruben Andersson kritiserar att hans bror inte erbjöds några aktiviteter eller psykologsamtal, och att samordningen mellan tvångsvården och öppenvården inte fungerat. Han skriver bland annat att:

“Det är tunnsått med psykologiska insikter i allmänhet i slutenvården. Det kan förstås bero på att så få psykologer är anställda där. Den beprövade kbt-terapin lyser med sin frånvaro. Min bror erbjöds aldrig ens samtalsterapi. Trots detta – och trots att han hade läst om sin diagnos – förlängdes tvångsvården på grund av ”bristande sjukdomsinsikt”. I sin isolering fick han utveckla ”insikt” på egen hand. Under tiden tappade han allt hopp.”

Ekot har gjort en enkätundersökning som visar att 12 av 14 landsting minskar personalstyrkan med en tredjedel eller mer inom öppenvården. Inom slutenvården stängs en eller flera slutna avdelningar helt i ca hälften av landstingen. Detta märks tydligt bland annat på nationella hjälplinjen, som under sommaren får en stor mängd samtal från människor som är oroliga över att inte få något stöd under semestertider. Enligt Katarina Tjust Häggström, som är verksamhetschef på Nationella hjälplinjen, leder bantningen av verksamheten till att många mår sämre. Patienter som ringer uppger även att personalen ute på avdelningar inte har tid att tala med dem.

Torsten Kindström på Balans, patient- och anhörigföreningen för psykiskt sjuka, menar att stängningen av slutna avdelningar kan leda till riskfyllda överbeläggningar och att patienter som inte borde vara på samma avdelning blir tvugna att vara det.

– Många slutenvårdsavdelningar är redan före semesterperioden överbelagda. Psykotiska patienter tvingas leva tillsammans med patienter som har en helt annan skörhet och det kan leda till att man blir sämre.

Även Vårdförbundet och Läkarförbundet är kritiska och menar att bantningen leder till att man riskerar försämrad patientsäkerhet och ökad risk för till exempel felmedicinering. Personalansvariga och verksamhetschefer som Ekot talat med menar att det handlar om problem med att få tag i tillräckligt många sommarvikarier, men att vården trots detta fungerar.

Övergrepp i barndomen har senare inverkan på deprimerade patienter i slutenvård, visar en studie som presenterades vid the American Psychiatric Association 2009 Annual Meeting i San Francisco, USA. Detta skriver Anxiety Insights.

Övergrepp under barndomen ökar risken för självmordsförsök, substansmissbruk och personlighetsstörning. Det fanns också en kopplig till tidigare debut av psykiska problem och oftare inläggning inom psykiatrisk slutenvård. Det bör dock påpekas att studien inte undersökte orsak och verkan, utan sambandet mellan tidigare övergrepp och senare psykiska problem.

Författarna menar att resultaten visar på behovet av prevention för övergrepp på barn. Studien genomfördes av Magdalena Romanowicz, MD, Gen Shinozaki, MD, Victoria Passov, MD, Simon Kung, MD, Renato Alarcon, MD, och David Mrazek, MD.

Kognitiv beteendeterapi i grupp har visat på goda resultat inom en enhet för psykiatrisk slutenvård. Detta visar en studie som pågick under 2001-2005 och 2008 publicerades i Journal of Psychiatric Practice.

I studien deltog patienter med många olika diagnoser: schizofreni, depression, bipolärt syndrom och personlighetsstörningar. Dessa erbjöds kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp 2 timmar/dag, fem dagar i veckan. Syftet med behandlingen var att minska aggressiva beteenden, förbättra relationerna mellan patienter och till personal, att normalisera patienternas  upplevelse av sina psykiska problem, förbättra självkänsla och minska upplevelse av isolering. Under sessionerna användes bland annat målformulering, kommunikationsträning, stresshantering, psykoedukation, problemlösning och hemuppgifter.

Resultaten mättes genom bland annat patienternas behov av att komma tillbaka till slutenvården (frivilligt eller genom tvångsvård), stämningen på avdelningen, patienternas tillfredsställelse, längden av patienternas vistelse och konstnad-inkomst. Utfallet mättes under fyra år och jämfördes med året innan KBT i grupp infördes inom enheten.

Resultaten visade att andelen patienter som återintogs på enheten minskade från 38 % till 24 % under de fyra åren. Andelen tvångsintagningar minskade från 17 % till 0 %. Störst skillnad i återintagningar såg man bland patienter med schizofreni och bipolärt syndrom. Både stämningen på enheten och patienternas tillfredsställelse förbättrades.

Författarna drar slutsatsen att KBT i grupp kan förbättra behandlingen på en slutenvårdsavdelning. Studien genomfördes av F. Veltro, N. Vendittelli, I. Orcchio, F Addona, C. Avino, G Figliolia och P Morosini. Studien finns också beskriven på Beck Institute Blog.

I en artikel i Dagens Medicin menar Anders Knape, ordförande i SKL, att medias skildring av regeringens psykiatrisatsning som ett misslyckande, är felaktig. Han hänvisar till Socialstyrelsens sammanfattande rapport, “att satsningen har haft positiva effekter inom de områden och för de målgrupper som avsågs”. Vidare ger han exempel på vad som åstadkommits, bland annat:

• Gemensamma verksamheter speciellt anpassade för unga mellan 16 och 25 år som annars hade fått vända sig till antingen barnpsykiatrin eller vuxenpsykiatri.
• Utbildning av fler personliga coacher (case manager) som har ansvar för patienter med dubbel­diagnos, det vill säga psykiskt sjuka missbrukare. Detta skall även vara ett steg mot en integrerad behandling mellan psykiatrin, socialtjänst och beroendevård.
• Planerat att i höst påbörja arbete för att förbättra metoder och arbetssätt inom den vuxenpsykiatriska slutenvården.

I artikeln klargörs att psykiatrin är en viktig fråga för SKL och att målsättningen att erbjuda barn och ungdomar ett besök inom den specialiserade vården högst 30 dagar efter remiss. Knape uppmanar till tålamod, “Att sedan 700 miljoner kronor på två år inte räcker till att förändra allt, är självklart.” Vidare intygar han, “Visst behöver den psykiatriska vården bli bättre. Det är SKL den första att skriva under på”.

Läs artikeln i Dagens Medicin här >>

Andra bloggar om: Psykiatri, SKL, Anders Knape, Regeringen