Wemind

Visste du att man i flera länder i Latinamerika firar “Psykologens dag”? Inte vi heller, men enligt denna artikel firas högtiden “Feliz Dia Nacional del Psicologo en Colombia” den 20:e november varje år i enlighet med Columbiansk lag(!). Detta gäller tydligen även flera andra länder i Latinamerika, till exempel Argentina (13:e oktober), Mexico (22:a maj) och Kuba (13:e april). I Columbia firas dagen med konferenser och festligheter, berättar artikelförfattaren som själv var inbjuden som föreläsare till en av dessa sammankomster.

Där har ni en målsättning att jobba mot, Sveriges Psykologförbund!

– Vi upplever att man inte tar den här ohälsofaktorn på allvar därför att synsättet är att det är kroppen man ska hjälpa. Men vi tror att man skulle få en bättre fysisk hälsa också, om man även kunde ta hand om den psykiska ohälsan, säger Maria Nermark, ordförande i Region Skånes psykologförening.

Detta bekymrar dock inte Benny Ståhlberg, chef för primärvården Skåne.

– Samtliga vårdcentraler i primärvården Skåne har psykosocial kompetens. På vissa håll är det psykologer och på andra håll är det kuratorer, säger han.

Psykologförbundet håller dock inte med om att man kan ersätta psykologer med kuratorer. Formuleringen “psykosocial kompetens” används även i Stockholms vårdvalssystem, där det fått kritik för att lämna öppet för tolkning vad denna kompetens egentligen behöver bestå i. Detta i sin tur kan leda till att patienter får verkningslösa behandlingar för sina problem.

Sveriges psykologförbund har skapat en ny portal för psykologi: Psykologiguiden.

“Här kan du få svar på frågor om psykologi, olika psykologiska behandlingsmetoder, hitta hjälp och ställa frågor till erfarna psykologer. Psykologiguiden … vänder sig till alla som vill lära sig mer om psykologi, om sig själva eller som vill hitta en psykolog.”

Läs den intressanta diskussionen om sidan på Psykologiaktuellt. Även it i vården och Jonas Mosskin har skrivit om sidan.

Läkartidningen har publicerat en mycket intressant och läsvärd debattartikel: “Regeringens storsatsning mot psykisk ohälsa äventyrar patientsäkerheten”. Professorer i psykologi på flera av de svenska universiteten kritiserar nu den rehabiliteringsgaranti som Sveriges Kommuner och Landsting och staten skrev avtal om i slutet av 2008. Författarna ställer sig positiva till att garantin medför att vetenskapligt prövade metoder ska användas för att behandla smärta, stress, ångest och depression vid behandling av långvarig funktionsnedsättning. Dock menar de att kraven på vilka som får utöva dessa metoder är alltför låga.

De metoder som har vetenskapligt stöd för dessa tillstånd är kognitiv beteenterapi (KBT) och i vissa fall interpersonell terapi (ITP). De menar att det är självklart att en legitimerad psykolog med KBT-inriktning kan utöva KBT. Dock ställer de sig kritiska till att metoderna kan utövas av leg. psykolog med annan inriktning men som använder KBT- eller IPT-metoder. De menar inte heller att garantin bör inkludera socionomer och pedagager med psykoterapiutbildning eftersom de saknar en klinisk yrkesutbildning. Garantin omfattar även behandlgare med utbildning som t.ex. sjuksköterska som fått utbildning i KBT om minst 7,5 högskolepoäng, förutsatt att dessa får kontinuerlig handledning. Författarna menar att denna utbildning är alltför begränsad. Samtidigt anser de att psykologkandidater som valt KBT-inriktning bör kunna omfattas av garantin så länge de får handledning.

“I det rådande läget och med statens rehabiliteringsgaranti kan KBT i en ökande omfattning komma att tillämpas på ett oriktigt sätt av personer med avsaknad av eller bristfällig klinisk kompetens i allmänhet och i KBT i synnerhet. Detta kan få förödande konsekvenser för tilltron till KBT som behandlingsmetod och inte minst för den enskilde patienten … “

“För staten innebär dock rehabiliteringsgarantin en dubbel seger: med garantin kan den utge sig för att med hjälp av en effektiv och efterfrågad behandlingsmetod ta tag i ett skenande folkhälsoproblem och detta till en billig penning på grund av de lågt ställda kraven på utövarnas kompetensnivå.”

Artikeln är skriven av:

• Mats Fredrikson, professor i klinisk psykologi, Uppsala universitet
• Steven Linton, professor i klinisk psykologi, Örebro universitet
• Jan Lisspers, professor i psykologi, Mittuniversitetet
• Lennart Melin, professor i klinisk psykologi, Uppsala universitet
• Örjan Sundin, professor i klinisk psykologi, Mittuniversitetet
• Arne Öhman, professor i psykologi, Karolinska institutet
• Lars-Göran Öst, professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet
• Benjamin Bohman, ordförande
• Carolina Lundin, ledamot; båda i Föreningen för Sveriges KBT-psykologer, Sveriges psykologförbund

Debattartikeln diskuteras bland annat på Psykologstudent.