Terapi över telefon är nästan lika verksamt som vanlig terapi ”face-to-face”, enligt en ny om än liten studie från Brigham Young University. I studien deltog 30 personer som nyligen diagnosticerats med svår depression. Istället för åtta sessioner på kliniken fick deltagarna gå igenom samma material med terapeuten över telefon. Samtalens längd varierade mellan 21 till 52 minuter. Ingen av deltagarna fick antidepressiv medicin.
Vid en uppföljning sex månader senare hade 42 procent av deltagarna tillfrisknat från sin depression. Vid liknande terapi som utförs face-to-face tillfrisknar enligt artikeln 50 procent av patienterna.
En tredjedel av de deltagare som erbjöds telefonterapi antog inte erbjudandet utan ville hellre träffa sin terapeut personligen. Artikelförfattarna menar därför att telefonterapi antagligen inte passar alla, men för dem som är bekväma med det kan det vara betydligt mer bekvämt.
En studie med enbart 30 deltagare kanske inte är skäl nog att slänga ut terapisoffan, sälja mottagningen och köpa ett headset riktigt än. Författarna till studien referade dock till en tidigare studie på en antidepressiv medicin, som av en händelse även den innehöll en komponent med telefonterapi. Resultatet av telefonterapin i den studien matchade resultatet i denna studie, något som författarna menar ger trovärdighet till resultatet.
Innesittarlördag? Det är svårt att komma på ett bättre sätt att fördriva en lördag än att läsa underbara Psychology Todays lista på “The Ten Coolest Therapy Interventions”.
Tidningen M Magasin som står under regi av Amelia Adamo har just nu ett upprop där de kräver att det ska finnas legitimerad psykolog på varje vårdcentral. Namnlistan kommer att lämnas in till folkhälsominister Maria Larsson. Såhär skriver M Magasin själva:
“Psykisk ohälsa är vår tids stora folksjukdom.
Depression, ångest och andra psykiska diagnoser svarar för en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Endast hjärt- och kärlsjukdomar svarar för en marginellt större andel.
Av cirka tio miljoner besök som görs varje år i den svenska primärvården, handlar ungefär en tredjedel om symtom som inte kan förklaras medicinskt.
Ändå kan bara varannan svensk vårdcentral erbjuda psykologbehandling – trots att Socialstyrelsen rekommenderar det. I dag får endast varannan person som har depression adekvat vård.”
Igår hade SVTs Rapport ett inslag om Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av depression och ångest, och vad de innebär för arbetsmarknaden för terapeuter. Vården idag har stor brist på KBT-terapeuter och ungefär hälften av alla vårdcentraler upplever att de inte har tillräcklig kompetens inom KBT, säger Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen till Rapport.
Här kommer en intervju med Steven Hayes, en av grundarna av ACT (Acceptance and Commitment Therapy).
Hayes är professor i psykologi vid University of Nevada, Reno. Han har varit ordförande för Association for Behavioral and Cognitive Therapy i USA. Hans självhjälpbok Get Out of Your Mind and Into Your Life (Sluta grubbla börja leva) var under en månads tid den mest säljande självhjälpsboken i USA (och sålde ett tag mer än “Harry Potter” på Amazon). Förutom den har han har skrivit närmare 30 böcker och 400 artiklar och listades 1992 av Institute for Scientific Information på trettionde plats bland de psykologer i världen med störst inflytande under 1986-1990.
Enligt en artikel av de engelska forskarna Chris Boyce och Alex Wood, publicerad i den vetenskapliga tidskriften “Health Economics, Policy and Law”, kan terapi vara 32 gånger så kostnadseffektivt för att öka vårt välmående jämfört med att bara få mer pengar.
I studien har Boyce & Wood undersökt hur inkomstökningar statistiskt sett påverkar människor och jämfört detta med hur mycket välmåendet ökar av terapi. Resultatet visade att för att få samma effekt på välmåendet med löneökning som med en terapi för ca 9 500 kr behövs en löneökning med nästan 300 000 kr.
Syftet med studien var att undersöka hur mycket kompensation i form av ekonomisk ersättning är värt i jämförelse med terapi, vilket bland annat har betydelse för bedömning av skadestånd vid rättsfall. Men Boyce & Wood menar att resultaten även har betydelse för hur samhället bör hantera den växande psykiska ohälsan.
Enligt Chris Boyd är betydelsen av pengar för att förbättra vårt välmående och öka vår lycka kraftigt övervärderad i våra samhällen, medan betydelsen av psykisk hälsa är undervärderad:
“…people do not realise the powerful effect that psychological therapy, such as non-directive counselling, can have on improving our well-being.”
Boyce & Wood baserar även sina slutsatser på statistik som visar att lyckonivån i västvärlden har varit i stor sett oförändrad under de senaste 50 åren trots en enorm ekonomisk tillväxt. Utifrån detta förslår de att staten bör satsa mer på att öka tillgången till psykisk hälsovård och terapi, snarare än på ekonomisk tillväxt.
Vi har tidigare även skrivit om forskning som visade att människor som spenderade sina pengar på andra, genom till exempel gåvor eller välgörenhet, var lyckligare än de som spenderade pengarna på sig själva.
Många patienter med social fobi uppfyller även kriterierna för ytterliggare en psykiatrisk diagnos, vilket kallas samsjuklighet eller komorbiditet. I en nyligen publicerad studie i tidskriften “Australian and New Zealand Journal of Psychiatry” undersökte forskare hur en internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för social fobi påverkade samsjuklighet i form av depression och generaliserat ångestsyndrom (GAD).
Forskarna analyserade data från en tidigare genomförd studie av internetbehandling av social fobi. Man delade in försökspersonerna i olika grupper beroende om de hade uppfyllt kriterierna enbart för social fobi, social fobi kombinerat med depression eller GAD, eller social fobi med bägge dessa tilläggsdiagnoser. I samtliga grupper visade det sig att både den sociala fobin och de samsjukliga tillstånden hade förbättrats.
Forskarnas slutsats utifrån detta är att även kortare KBT-behandling kan ha effekt på flera olika problemområden samtidigt, och att man därför bör forska vidare kring behandlingar som inte bara är inriktade på en enskild diagnos.
Frilansjournalisten Ruben Andersson skriver idag på DN debatt om sin bror, som tog livet av sig under en permission från slutenpsykiatrin. Brodern hade fått diagnosen schizofreni och hade varit inlagd på sluten avdelning flertalet gånger för detta. Ruben Andersson kritiserar att hans bror inte erbjöds några aktiviteter eller psykologsamtal, och att samordningen mellan tvångsvården och öppenvården inte fungerat. Han skriver bland annat att:
“Det är tunnsått med psykologiska insikter i allmänhet i slutenvården. Det kan förstås bero på att så få psykologer är anställda där. Den beprövade kbt-terapin lyser med sin frånvaro. Min bror erbjöds aldrig ens samtalsterapi. Trots detta – och trots att han hade läst om sin diagnos – förlängdes tvångsvården på grund av ”bristande sjukdomsinsikt”. I sin isolering fick han utveckla ”insikt” på egen hand. Under tiden tappade han allt hopp.”
En klinisk workshop om Interpersonell psykoterapi, IPT, kommer att hållas i Uppsala 11-12 juni. De världsledande klinikerna och forskarna Denise E. Wilfley och Rob Welch håller i workshoppen.
“IPT är en av de få evidensbaserade psykoterapiformerna jämte KBT. Den är tidsbegränsad, fokuserad och pedagogisk, samt intressant och spännande att arbeta med. Den har visat sig vara effektiv i bland annat behandling av depression, bulimia nervosa och hetsätningsstörning,” skriver Ata Ghaderi.
Terapi över telefon är nästan lika verksamt som vanlig terapi ”face-to-face”, enligt en ny om än liten studie från Brigham Young University. I studien deltog 30 personer som nyligen diagnosticerats med svår depression. Istället för åtta sessioner på kliniken fick deltagarna gå igenom samma material med terapeuten över telefon. Samtalens längd varierade mellan 21 till 52 minuter. Ingen av deltagarna fick antidepressiv medicin.