Wemind

Siffror från WHO, Världshälsoorganisationen, tyder på att mer än 450 miljoner människor lider av psykiska problem i världen idag. Av dessa problem står depression för en stor del och man förutspår att detta kommer vara det största hälsoproblemet om tjugo år, både ekonomiskt och socialt. Denna ökande börda kommer troligtvis att bli svårast att hantera för utvecklingsländer, då de har mindre resurser att lägga på psykiatrisk vård. Redan idag visar WHO’s siffror att fler människor i fattiga länder lider av depression än i rika länder.

Samhällskostnaden för depression är dock hög även i utvecklade länder. Martin Prince, professor i epidemiologisk psykiatri på King’s College i London, har försökt beräkna denna kostnad för Storbritanniens ekonomi. Hans siffror baseras bland annat på uteblivna skatteintäkter, minskad produktivitet och försäkringskostnader. Den totala summan i England beräknas ligga på ca 12 miljarder pund, vilket motsvarar 1% av landets totala BNP. Utifrån detta är det inte överraskande att Storbritannien nyligen gjort stora satsningar på psykiatri, bland annat genom lägga pengar på att utbilda 3600 nya terapeuter.

Som vi tidigare rapporterat har även Psykologförbundet i Sverige gjort liknande beräkningar, vilket man presenterade i en rapport under Almedalsveckan. I denna rapport konstaterade man att det visserligen skulle kosta 4,1 miljarder kronor årligen att ge alla de som drabbas av depression eller ångest rekommenderad behandling, men att detta skulle leda till besparingar på 11,4 miljarder årligen.

Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Den typ av psykisk ohälsa som främst förknippas med självmord är depression, men även en mängd andra psykiatriska tillstånd kan öka risken för självmordstankar och försök. Eftersom många individer med psykisk ohälsa uppfyller kriterierna för fler än en diagnos är det dock svårt att veta om någon särskild diagnos ökar risken mer än någon annan. Det är även oklart om det finns skillnader mellan olika diagnoser vad gäller huruvida de ökar risken för tankar på självmord respektive att agera på dessa tankar. I en studie som nu publiceras i tidsskriften “PLoS Medicine” har forskare undersökt dessa frågor samt huruvida dessa samband skiljer sig mellan olika länder. För detta syfte använde man sig av data från över 100 000 individer från 21 länder som alla deltagit i WHO’s internationella hälsoundersökningar.

Forskarna fann att risken för självmordsförsök ökade i samband med många olika psykiatriska diagnoser, dock i varierande grad. Till exempel var depression förknippat med en tredubbelt större risk, medan missbruk var förknippad med en dubbelt så stor risk, jämfört med individer som inte uppfyllde kriterierna för någon psykiatrisk diagnos. Rent generellt så visade sig psykiatriska diagnoser i högre grad vara förknippade med självmordstankar än planer och försök. Det var främst diagnoser som karaktäriserades av ångest eller försämrad impulskontroll som ökade risken för självmordsförsök. Det var inga större skillnader mellan olika länder, förutom att affektiva syndrom låg bakom de flesta självmordsförsök i utvecklingsländer, medan missbruk, svårigheter med impulskontroll och posttraumatiskt stressyndrom i högre grad tycktes vara bakomliggande faktorer i utvecklade länder.

Forskarna noterar även att ungefär hälften av de som hade allvarliga självmordstankar och tre fjärdedelar av de som gjort ett självmordsförsök led av psykiatriskt diagnostiserbara problem. Det innebär alltså att en stor mängd individer som hade självmorstankar eller planer inte uppfyllde någon psykiatrisk diagnos. Forskarna menar därför att självmordsprevention måste handla om mer än att bara identifiera individer med diagnostiserbar psykisk ohälsa.

Är transvestism, fetischism och sadomasochism störningar? Sex diagnoser stryks nu ur Socialstyrelsens sjukdomsklassifikationssystem.

– Att koder för vissa sexuella beteenden finns i klassifikationen uppfattas av många som stötande och kan bidra till att bevara och förstärka fördomar i samhället. Det vill vi inte medverka till, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm i ett pressmeddelande (källa Dagens Medicin).

Under många års tid har riksförbundet för sexuell upplsyning, RFSU, och andra itnresseorganisationer arbetat för att förändra diagnoserna.

Från den 1 januari 2009 utgår följande diagnoser:

• ”Transvestism med dubbla roller”
• “Könsidentitetsstörning i barndomen”
• ”Fetischism”
• ”Fetischistisk transvestism”
• ”Sadomasochism”
• ”Multipla störningar av sexuell preferens”

– Vi tänker också fortsätta att ta upp den här frågan internationellt i samband med att WHO nu har inlett arbetet med att ta fram nästa version av klassifikationen ICD-11. Men det kommer att ta tid och WHO:s arbete kommer sannolikt inte att vara avslutat förrän tidigast 2016, säger Lars-Erik Holm i pressmeddelandet.

Läs mer på Dagens Medicin >>

Personliga konsekvenser av finanskrisen riskerar att leda till att allt fler drabbas av psykiska besvär världen över, skriver Dagens Medicin. En ny undersökning visar att britter ser förlusten av sitt hem som den troligaste orsaken att drabbas av psykisk ohälsa. Världshälsoorganisationen WHO varnar nu för att mentala problem och antalet självmord kan öka i samband med krisen.

– Det finns klara bevis för att självmord kan ha ett samband med ekonomiska katastrofer. Jag talar inte om miljonären som hoppar ut genom fönstret utan om fattiga människor, sade chefen för WHO:s avdelning för mental hälsa och drogmissbruk, Benedetto Saraceno, vid en presskonferens, rapporterar TT.

Läs mer på Dagens Medicin >>

På Svd Idag berättar Tony Wallgren om sin väg ur depression och om den tystnad som ofta finns runt sjukdomen. Syftet med artikeln är att lyfta fram sjukdomen depression och avdramatisera bilden av depressionssjukdom. 

Artikeln presenterar också statistik och fakta om depression:

• Depression är den sjukdom som tar flest friska år från en människas liv. 
• Ca 50% av alla svenska kvinnor får depression någon gång i livet. 
• Ca 25% av alla svenska män får depression någon gång i livet. 
• Ca 5% av alla vuxna tar någon gång hjälp av sjukvården på grund av depression. 
• Depressionssjukdomar är bland de största orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga i världen, enligt WHO.

Läs mer i Svd >>