Psykossjukdomar

En psykos innebär att verklighetsuppfattning förändras. Det drabbar cirka 1-2% av befolkning. Den som har en psykossjukdom kan uppleva olika symtom som till exempel vanföreställningar och hallucinationer. Vanföreställningar betyder att man upplever saker som inte stämmer överens med verkligheten, till exempel kan man känna sig förföljd eller spionerad på, man kan tro att man har fått övernaturliga krafter, att man är någon annan än man egentligen är. Man kan också känna att man får meddelande från TV eller radio och se samband i slumpmässiga händelser som inte andra ser.  Hallucinationer innebär felaktig tolkning eller upplevelser av sinnesintryck. Det vanligaste är att man hör saker som inte är verkliga som till exempel röster eller musik.  Man kan även se saker som ingen annan ser, eller känna lukter eller smaker som ingen annan känner.  

Den som drabbas av en psykossjukdom kan även uppleva förändringar i sina tankar, som till exempel att tankarna tar stopp eller tas ifrån en, att man får tankarna som inte är ens egna, att man inte har några tankar alls eller att tankarna är röriga. Alla dessa upplevelser kan orsaka stark ångest och depression. Man kan känna sig rädd och få svårt att sova. Den som har en psykossjukdom kan även förlora intresse för det man tidigare tyckte om, kan bli passiv, isolera sig och sluta bry sig om sin hygien och sitt utseende.

Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni. Schizofreni drabbar unga människor och kräver oftast livslång behandling. Ju tidigare man upptäcker schizofreni och påbörjar behandling desto bättre blir prognosen. Därför är det väldigt viktigt att du så fort som möjligt kontaktar din husläkare eller din lokala psykiatriska mottagning om du upplever några av de ovan nämnda symtomen.

Behandling:
Den viktigaste delen av psykosbehandling är läkemedel. Psykosläkemedel hjälper bland annat att få tillbaka verklighetsuppfattning, och att ta bort röster. De kan också lindra ångest och förbättra sömnen. Läkemedlen finns både som tabletter och som injektioner. Det är du som tillsammans med din läkare bestämmer vilken medicin passar dig bäst utifrån dina symtom och dina behov. Injektionsbehandling har fördelen att den minskar risken för att glömma sin medicin. Man bara behöver få en spruta en gång i månad, ibland mer sällan.

När dina symtom har dämpats av läkemedel kan du också få hjälp med psykologisk behandling, som till exempel KBT. Det är viktigt att din familj involveras i behandling, dels för att de ska förstå din sjukdom och för att kunna stödja dig i din vardag.

Ibland kan man må så dålig att man behöver sjukvårdas ett tag på en psykiatrisk avdelning.

Att drabbas av en psykossjukdom kan innebära att du missar skolan och ligger efter i dina studier, att du förlorar en del vänner eller inte kan arbeta. När du mår bättre kan du då behöva hjälp från socialtjänsten, försäkringskassan eller arbetsförmedlingen för att komma ikapp. Din kontaktperson på mottagning hjälper dig med att få kontakt med alla myndigheter du behöver hjälp ifrån.   

Mer information
Patientföreningar
  • Schizofreniförbundet arbetar för ökad kunskap om schizofreni och liknande psykossjukdomar samt de funktionsnedsättningar som sjukdomen för med sig. 
  • Hur kan jag få hjälp som anhörig? Anhöriga till psykossjuka får stöd och råd via anhörighets-föreningar, t ex Schizofreniförbundet. Man kan även söka hjälp på sin vårdcentral eller ringa Nationella Hjälplinjen för rådgivning på telefonnummer 020-22 00 60.