Vård

Hos oss erbjuder vi psykiatrisk vård med världsledande metoder. Från första besöket till uppföljning.

Om vården

Effektiva behandlingsmetoder

På WeMind använder vi oss av de behandlingsmetoder som enligt forskning brukar ge bäst effekt vid ett visst tillstånd. Som patient och anhörig ska man vara trygg att man erbjuds bästa möjliga vård, som följer nationella riktlinjer och regionala vårdprogram.

Kontinuerlig utvärdering

Vi gissar inte om vården ger resultat. Som patient hos oss får man regelbundet fylla i vetenskapligt utprövade formulär om hur man mår och vilka symtom man har. På så vis kan vi säkerställa att man faktiskt blir bättre. Kontinuerlig utvärdering gör också att vi ständigt kan förbättra vårt arbetssätt.

Tydlighet

Hos oss ska ingen hamna mellan stolarna. Därför jobbar vi ständigt med att förbättra rutiner och processen för dig som patient. Du ska veta hur din behandlingsplan ser ut, vad som är nästa steg och vara delaktig i att fatta beslut om din vård.

Resultat

På vår äldsta mottagning i Stockholm har vi utvärderat behandlingsresultat sedan år 2008. En majoritet av våra patienter, 70 procent, har endast milda eller minimala symtom efter avslutad behandling. Dessa resultat ligger i linje med de man uppmäter i världsledande forskningsstudier.

Den gröna delen står för milda/minimala symtom för respektive diagnos. Resultaten baseras på över 1800 genomförda behandlingar på WeMinds verksamheter i centrala Stockholm och Göteborg under perioden 2019–2021.

Patientnöjdhet
För att säkerställa en högkvalitativ vård gör vi mätningar i patienternas upplevelse på våra mottagningar i frågor som rör mottagningen, behandlingen och patientens delaktighet.

Genomsnitt i psykiatrin i Sverige baseras på resultaten från den senaste Nationella Patientenkäten från 2018 genomförd av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). WeMinds resultat baseras på svar från 3928 patienter från verksamheterna i centrala Stockholm, Stockholm sydost samt Göteborg.

Sök vård

Personer över 18 år med psykiatriska problem är välkomna till oss för utredning, diagnostisering och behandling. Det finns två sätt att komma i kontakt med oss: remiss eller egenanmälan.

Remiss

Om du tror att du behöver psykiatrisk behandling, vänd dig i första hand till din vårdcentral. Ofta kan man få den hjälp man behöver där. Om din läkare bedömer att du vore hjälpt av specialistpsykiatrisk vård kan den remittera ärendet till oss.

Egenanmälan

På flera av våra mottagningar kan du ta kontakt med oss direkt och göra en egenanmälan. Då bedömer vi ditt behov av specialistpsykiatrisk vård. Om du vill göra en egenanmälan till någon av våra mottagningar, kontakta oss. Du hittar kontaktuppgifterna under respektive mottagning. För mottagningar i Stockholm Sydost kontaktar du Mobil psykiatri i Nacka som sköter dessa mottagningars egenremisser.

Om du eller en närstående har psykiatriska besvär och inte vet vart man bör vända sig, ring 1177så hjälper de dig vidare. Vid nödsituation, ring 112.

Så här går det till

När vi mottagit din remiss eller egenanmälan kallas du till ett första besök hos oss inom 30 dagar.

Första besöket

Oftast görs besök på WeMind genom att du kommer till mottagningen. Om det krävs av medicinska skäl så kan ditt besök även göras digitalt.
Läs mer om digitala besök.
Första steget när man kommer till oss är att man gör en grundläggande kartläggning, ibland kallad basutredning. Det gör det möjligt för oss att anpassa vården efter dina behov och tar vanligen 2-3 besök. Du får svara på frågor om din livssituation, dina symtom och de svårigheter du upplever i dagsläget. För att utesluta att dina symtom beror på kroppslig sjukdom tar man ofta ett blod- eller urinprov. Du får också fylla i formulär om hur du mår. Basutredningen avslutas vanligen med att du träffar en läkare. Där bestämmer ni tillsammans vad som blir nästa steg för dig.

Utredning

Ibland resulterar kartläggningen i att man bestämmer sig för att göra en fördjupad utredning. Det kan exempelvis vara om man har symtom på ADHD eller autismspektrumtillstånd och därför bör genomgå en neuropsykiatrisk utredning. Du kan läsa mer om neuropsykiatrisk utredning här.

Behandling

På WeMind arbetar vi bara med evidensbaserade behandlingsmetoder, alltså de metoder som forskning visat har bäst effekt vid en viss diagnos. Du kan läsa mer om evidensbaserad behandling under Vår vård. Ibland är det läkemedelsbehandling som rekommenderas vid ett visst tillstånd, ibland KBT eller andra behandlingsinsatser.

Läkemedelsbehandling. Vilket läkemedel som rekommenderas beror på vilka symtom du har. Det finns exempelvis ångestdämpande, stämningsstabiliserande och antipsykotiska läkemedel. Vanligen så börjar man med en lägre dos och trappar upp medicineringen för att hitta en nivå som passar dig. Läkemedelsbehandling är förstahandavalet vid exempelvis psykos, bipolärt syndrom och generaliserat ångestsyndrom.

KBT. Kognitiv beteendeterapi är en form av psykologisk behandling där man arbetar intensivt med ett avgränsat psykiatriskt problem, vanligen 15-20 sessioner. Man lär sig förstå sina svårigheter och tränar på nya färdigheter för att hantera dem. KBT är förstahandsvalet vid exempelvis OCD och social fobi. På WeMind träffar du alltid en psykolog för KBT.

Andra insatser. På våra större mottagningar erbjuder vi kompletterande behandlingsinsatser som arbetsterapi och fysioterapi. Om man av någon anledning inte orkar gå i KBT-behandling så kan man ibland erbjudas stödsamtal hos en sjuksköterska eller skötare. Det går att samordna behandlingen hos oss med andra insatser som boendestöd, habilitering eller kontakt på beroendemottagning.

Uppföljning

Vi följer kontinuerligt upp ditt mående under behandlingen för att säkerställa att den ger önskat resultat. Vid behov kan man enas kring att byta behandlingsmetod. Efter avslutad behandling görs vanligen en uppföljning efter några månader för att säkerställa att förbättringen kvarstår.

Anhörig

Det kan vara svårt att vara anhörig när en närstående lider av psykiatriska problem. Som anhörig kan du ha en viktig roll i att stötta den som mår dåligt, samtidigt som du själv också kan behöva stöd från vården.

Involveras i vården

Som anhörig är du välkommen att involveras i vården om patienten vill det. Du får då gärna följa med på mottagningsbesök och delta i vårdplaneringen. Om personen går i KBT kan du involveras mer aktivt i behandlingen som supportperson och stötta under övningar och hemuppgifter. Det är ofta en värdefull resurs som underlättar behandlingen. På grund av sekretess inhämtar vi alltid patientens medgivande innan vi diskuterar vården med en anhörig.

Anhörigstöd

Ibland kan man behöva någon att prata med om hur det är att vara anhörig. På flera av våra mottagningar erbjuder vi anhörigsamtal på mottagningen. Annars kan vi hjälpa dig vidare till en anhörigförening eller kommunens anhörigstöd. Om du är intresserad av anhörigstöd, kontakta mottagningen för mer information.

Barn som anhöriga

Om man som patient har barn kan man ibland behöva stöd i sin föräldraroll. Hur pratar man med barnen om sin sjukdom? Hur ser man till att barnen får det de behöver när man inte alltid orkar själv? Du är alltid välkommen att diskutera föräldraskap med din behandlare. Varje mottagning har också ett barnombud som kan hjälpa dig ytterligare. Om du har behov av mer omfattande stöd kan vi hjälpa dig att kontakta föräldrastödsenheten på kommunen eller familjerådgivning.

Forskning & utveckling

Forskningssamarbeten

På flera av våra mottagningar har vi samarbeten med universitet och forskargrupper för att tillsammans utveckla framtidens psykiatriska vård.


Pågående forskningsprojekt

”Kognitiv beteendeterapi i gruppformat för patienter med ADHD huvudsakligen ouppmärksam form: en randomiserad kontrollerad studie” i samarbete med Karolinska Institutet / Centrum för Psykiatriforskning, Region Stockholm, huvudansvarig forskare: Benjamin Bohman Studien är en randomiserad kontrollerad multicenterstudie i vilken patienter med ADHD huvudsakligen ouppmärksam form randomiseras till en nyutvecklad gruppbehandling specifikt utformad för patienter med ouppmärksamhet eller till en redan etablerad gruppbehandling för patienter med ADHD oavsett form.

”OCD Genetiki samarbete med Karolinska Institutet, huvudansvarig forskare Christian Rück och David Mataix-Cols. I studien samlas in DNA från personer som haft eller har tvångssyndrom, dysmorfofobi, tics, Tourettes syndrom, olfactory reference syndrome, trikotillomani, dermatillomani och samlarsyndrom. Forskarna vill undersöka sambandet mellan utvecklingen av ovanstående sjukdomar och genetik. Man vet redan att ärftliga faktorer spelar en viktig roll, tillsammans med omgivningsfaktorer men vilka specifika gener som spelar in är ännu okänt.

”Prediktion av behandlingsutfall vid ångest- och depressionstillstånd” i samarbete med Karolinska Institutet och Göteborgs Universitet, huvudansvarig forskare: Fabian Lenhard. Studiens mål är att redan vid första bedömningen kunna förutspå sannolikheten att behandlingen kommer att ge önskat resultat, och därmed öka möjligheterna att kunna skräddarsy vården för varje individuell patient.

”Dos-respons sambandet mellan behandlingsintensitet och resultat vid behandling av ångest- och depressionstillstånd” i samarbete med Karolinska Institutet och Göteborgs Universitet, huvudansvarig forskare: Fabian Lenhard. Projektet studerar sambandet mellan behandlingslängd och resultat.

”Diagnosöverskridande versus diagnosspecifik kognitiv beteendeterapi för patienter med ångest: en randomiserad kontrollerad pilotstudie” i samarbete med Karolinska Institutet / Centrum för Psykiatriforskning, Region Stockholm, huvudansvarig forskare: Benjamin Bohman Studien undersöker genomförbarheten av en större randomiserad kontrollerad studie som jämför s.k. unified protocol mot etablerade psykologiska behandlingar för patienter ångestsyndrom, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.

”Innehåll i kognitiv beteendeterapi i ett patientperspektiv” i samarbete Karolinska Institutet / Centrum för Psykiatriforskning, Region Stockholm, huvudansvarig forskare: Benjamin Bohman Studien är en observationsstudie som i enkätform undersöker innehåll i kognitiv beteendeterapi i nyligen avslutad behandling hos patienter med ångestsyndrom, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom och depression.

”Terapeuters kompetens i och följsamhet till kognitiv beteendeterapi samt behandlingsutfall vid ångest och depression” i samarbete med Karolinska Institutet / Centrum för Psykiatriforskning, Region Stockholm, huvudansvarig forskare: Benjamin Bohman Studiens syfte är att undersöka huruvida terapeuter verksamma i klinisk rutinvård tillämpar kognitiv beteendeterapi med kompetens och följsamhet samt om deras patienter med ångestsyndrom och depression förbättras. Ett annat syfte är att undersöka samband mellan terapeuters kompetens i och följsamhet till kognitiv beteendeterapi och behandlingsutfall.

Vårdsamverkan

Vi träffar regelbundet intresseföreningar, kommuner och vårdgrannar för att utveckla vårt arbetssätt. Samarbetet med olika brukarföreningar ger oss värdefulla insikter i hur man utformar vård som möter behov från patienter och anhöriga.

Vetenskapligt råd

Vi har ett vetenskapliga råd med världsledande experter, vars uppgift är att säkerställa att våra behandlingsmetoder ligger i forskningens framkant.

Mikael Landén är professor i psykiatri vid Göteborgs universitet. Han har publicerat omkring 150 vetenskapliga artiklar. Landén är registerhållare för det nationella kvalitetsregistret för bipolära syndrom (BipoläR) samt ingår i Socialstyrelsens vetenskapliga råd. Han deltog i arbetet med att ta fram SLL:s regionala vårdprogram för depression och bipolär sjukdom år 2007.

David M Clark är professor i psykiatri vid Institute of Psychiatry, Kings College. Hans forskning har resulterat i effektiva behandlingar för bland annat paniksyndrom, social fobi och posttraumatiskt stressyndrom. Clark är rådgivare till den brittiska regeringen i psykiatriska frågor, där han bland annat utvecklat det nationella programmet IAPT (Improving Access to Psychological Therapies).

Michelle Craske är professor i psykiatri vid Institutionen för psykiatri, UCLA. Craske har publicerat över 350 vetenskapliga artiklar i psykiatri och psykologi och skrivit över 20 böcker i ämnet. Hon var delaktig i framtagandet av de diagnostiska manualerna DSM-IV och DMS-V.

Lars-Göran Öst är professor emeritus i psykologi och forskare vid Karolinska Institutet. Öst var med och introducerade KBT i Sverige på 1970-talet. Öst har utvecklat ett flertal behandlingsmanualer som används internationellt och har deltagit i framtagandet av flera behandlingsriktlinjer från SBU.